syfta på honom. Han kommer genom sin representant Kristus Jesus. Uppenbarelseboken 4:8 talar om att Jehova Gud kommer, och Uppenbarelsebokens tjugoförsta kapitel påvisar hans närvaro bland människorna. ”Se, Guds tält är hos människosläktet, och han skall bo hos dem, och de skola vara hans folk. Och Gud själv skall vara hos dem. ... Jag är Alfa och Omega, begynnelsen och änden. Åt vemhelst som törstar vill jag fritt giva av källan med livets vatten. Vemhelst som segrar skall ärva detta, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.” (V. 3, 6, 7) Detta hänsyftar förvisso på Jehova Gud, ty han är Gud för de smorda lemmarna av Kristi kropp, och de är hans andliga söner. De är Kristi bröder, inte hans söner, och därför handlar detta skriftställe om Jehova och kallar honom ”Alfa och Omega”. När därför uttrycket Alfa och Omega åter omnämns redan i nästa kapitel, varför skulle då dessa ord plötsligt gälla Kristus Jesus i stället för Jehova Gud? De gör inte det.

Somliga påstår att Uppenbarelseboken 22:13 syftar på Kristus Jesus, därför att vers 16 visar att Jesus är den som talar. Detta innebär emellertid inte, att den som talar i de föregående verserna också måste vara Jesus. Det sätt på vilket Nya Världens översättning använder enkla anföringstecken visar en förändring i fråga om vem som talar mellan verserna 15 och 16. Vi måste komma ihåg, att uppenbarelsen, som Gud gav Kristus, överlämnades till aposteln Johannes av en av Kristi änglar och att denne ängel ibland talade å Jehova Guds, ibland å Kristi, vägnar. Därför måste vi se upp för dessa växlingar och lägga märke till dem med ledning av innehåll och sammanhang. Det är riktigt, att när ängeln talar å Kristi vägnar, i Uppenbarelseboken 1:17, säger han: ”Jag är den förste och den siste.” Men vid en granskning av sammanhanget finner man att detta, att han var den ”förste och siste”, här har vissa begränsningar, att det hade att göra med Kristi Jesu död och uppståndelse, vilket framgår av vers 18. Kristus var den förste som blev upprest till den första uppståndelsen och den siste som Jehova Gud kommer att uppresa d^:rekt. Andra som senare får del i denna uppståndelse blir uppresta av Gud genom Kristus. (Joh. 6:40; 1 Kor. 6:14) Ja, denna begränsning framgår också av fotnoten till ordet ”förste” i Uppenbarelseboken 1:17 i Nya Världens översättning, där det påpekas att ”förste” betyder ”förstfödd” enligt en forntida handskrift. Kristus var förstlingen av de avsomnade. (1 Kor. 15:20) När uttrycket ”förste och siste” åter används om Kristus Jesus, i Uppenbarelseboken 2:8, lägg då märke till, att också här är det i förhållande till död och uppståndelse. Men när Jehova omnämns på detta sätt, anges ingen begränsning av innebörden.

Vi måste alltså använda vårt förnuft. När vi finner ett uttryck, som — i obegränsad bemärkelse — många gånger används om Jehova, och så träffar på detta uttryck igen, i ett sammanhang som inte särskilt anger att det syftar på Jehova, kan vi inte bli nyckfulla och kasta om vår tankegång och påstå att det där syftar på Kristus Jesus, särskilt då vi finner att det förekommer annorstädes — men inte i sin obegränsade bemärkelse, utan endast med tydligt angiven begränsning och innebörd. Anhängare av treenighetsläran söker begagna sig av detta uttryck för att visa, att det används utan åtskillnad om både Gud och Kristus och att detta är bevis för att Gud och Kristus är en och densamme. Men logik och förnuft medger inte detta, och många andra bibeltexter strider också mot ett sådant påstående.

Tillkännagivanden

Att giva skänker större lycka

Det är förvisso inget behag att leva utan att vara lycklig. Guds ord ger till känna, att medan det är förbundet med lycka att få taga emot, så får man större lycka genom att osjälviskt ge goda ting åt andra. (Apg. 20:35) Jehova ger mänskligheten sitt ord och sina heliga löften i överflödande mått och därtill en stor mängd materiella välsignelser, och han måste finna stort behag i att göra detta. Det är därför inte underligt att hans tjänare på jorden finner lycka i att ge ut hans sanningsord, en lycka som överträffar till och med den som de erfar på grund av att de fått taga emot detta ord. Under augusti kommer förkunnarna av de goda nyheterna att fortsätta med att erbjuda en kombination bestående av två inbundna böcker jämte tre småböcker mot ett bidrag av kr. 5:50, varvid de lämnar tre småböcker därjämte utan ersättning, alltså sex tillsammans. Var och en inbjudes att taga del i detta verk. Om Ni skulle vilja göra Edra vänner, grannar och andra bekanta med vad Jehovas vittnen tror och predikar, så skicka efter en liten sats om 250 traktater med titeln ”Vad är Jehovas vittnens tro?” Dessa 250 traktater om 6 sidor i fickformat erhålles mot kr. 2:—.

Bibelstudium med ledning av Vakttornet

Veckan den 13 september: Den oförliknelige Guden.

Veckan den 20 september: Jehova: Äkta man, Fader och Lärare.