Ett himmelskt tempel för hela mänskligheten
1. a) Beskriv denna världens religiösa tempel. b) Vad har hänt med många av dem, och varför?
DET finns många tempel och helgedomar runt om på jorden, som folken i de olika nationerna och religionssamfunden anser vara boningar för sina gudar eller den plats, där de kan nalkas sin Gud och ha gemenskap med honom för att få hans ynnest. De är vanligen mycket vackra och påkostade, vilket inneburit en stor ekonomisk börda för de människor som skall underhålla dem. De är fyllda med beläten av guld, prydda med dyrbara ädla stenar. Somliga är helt överdragna med guld. Många av dessa tempel har visat sig vara otillräckliga i fråga om att tillfredsställa människornas andliga behov, eftersom de inte har fört dem närmare den sanne Guden, och därför har de förfallit eller blivit förstörda.
2. Fyller våra dagars tempel människors behov, och åstadkommer de enhet? Förklara.
2 Det finns för närvarande flera millioner människor som söker sig till olika tempel för att tillbedja, och många av dessa finns i kristenheten, där kyrkor och andra religiösa byggnader ofta kallas Guds hus eller tempel. Får människor som går till dessa tempel sitt andliga behov fyllt genom dem, och förs de genom dem närmare den sanne Guden? Tyvärr måste vi svara nej på den frågan. I stället för att medföra frid och endräkt har dessa tempel orsakat söndring. Ja, det råder allvarlig förvirring och oro inom de religiösa organisationerna själva. Och några av de mest förbittrade krig som har utkämpats har varit så kallade heliga krig. Alla världens religionssystem har behärskats av sina respektive länders nationalism, och därför har de inte fört människorna samman till gemenskap med universums ende sanne Gud.
Jerusalems tempel
3. Varför innebar Jehovas praktfulla tempel i Jerusalem inte någon otillbörlig börda för folket?
3 Templet i Jerusalem var synnerligen praktfullt. Men i olikhet med de världsliga religionernas tempel utgjorde inte byggandet av det och underhållet av dess prästerskap en stor ekonomisk börda för folket. Gud gav hela det utlovade landet åt Israels tolv stammar. Tempelstammen, Levi, skulle ha fått sin egen del. Men Gud utvalde Levi till att utföra prästerliga tjänster och andra åligganden i templet. Arons levitiska familj arbetade strängt med att frambära de olika offren i templet och med att undervisa folket i Guds lag. Därför befriades de från plikten att ta vård om någon del av landet, och i stället livnärde de sig av den tiondel som de andra stammarna gav dem. De andra stammarna gav i själva verket bara Guds prästerskap och Guds tempel vad leviterna normalt skulle ha ägt, om de inte hade blivit använda av Gud för denna speciella tjänst.
4. a) Tjänade Jehovas tempel ett gott syfte? b) Varför blev det förstört?
4 Så länge Israels präster och konungar var trogna, tjänade templet till att föra Israel i gemenskap med Jehova Gud, och detta ledde till stor framgång och stora välsignelser. Men när den avfälliga religionen bredde ut sig, började det gå allt sämre för nationen, och slutligen lät Jehova templet bli förstört av Israels fiender.
5. Vad var det för skillnad mellan templet i Jerusalem och de många synagogorna i Palestina?
5 I Israel fanns det inte hundratals tempel utspridda i landet. Det enda existerande templet hade uppförts på Moria berg. När israeliterna hade återvänt från den babyloniska fångenskapen, började folket i de olika städerna komma tillsammans i synagogor, men dessa mötesplatser var inga tempel. De var bara ställen där man undervisade i Guds lag. I Jerusalem, ja, enbart i Jerusalem, låg det tempel med sitt heliga rum, där folket kunde nalkas Gud genom det prästerskap som hade förordnats att tjäna där. Åtminstone tre gånger om året krävdes det att alla män skulle dra upp till Jerusalem, till templet, och många begav sig dit ännu oftare.
Ett enda tempel för alla
6. Vilka frågor uppstår med anledning av Guds löfte att förse hela mänskligheten med ett enda tempel?
6 Gud har emellertid sagt att han skall förse hela mänskligheten med ett enda tempel. Ett enda tempel, med en enda rätt tillbedjan av den ende sanne Guden, skulle sannerligen vara en maktfaktor för att bringa enhet bland människorna. Men skulle något sådant vara praktiskt? Hur skulle hela mänskligheten regelbundet kunna bege sig till en och samma plats? Jehova Gud, universums Skapare, har redan gått till verket för att fullborda ett sådant tempel. Han gav Johannes en syn av det i dess fullt färdiga skick. Den tid är nu mycket nära, då det kommer att stå öppet för hela mänskligheten, så att alla kan komma till det och genom det få Guds fulla välsignelse.
7. a) Vem var det som visade synen av templet för Johannes, och varför var det mycket passande? b) Vad visade ängeln Johannes?
7 En av de sju änglarna med de sju skålarna, som innehöll Guds vredesdoms sju sista plågor, hade visat aposteln Johannes hur den ”stora skökan”, det stora Babylon, Kristi bruds bittra motståndarinna, skulle få sin dom. (Upp. 17:1—6) Därför var det mycket passande att en ängel i samma skara skulle visa Johannes vem som är Kristi brud, som förblir en jungfru åt Kristus och som undgår Babylons plågor. Johannes skriver:
”Och en av de sju änglarna med de sju skålar, som voro fulla med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: ’Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.’ Och han förde mig i anden åstad upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned från himmelen, från Gud, med Guds härlighet. Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten, den var såsom kristallklar jaspis.” — Upp. 21:9—11.
Ingen bokstavlig byggnad
8. a) Hur kan vi veta att den heliga staden Jerusalem också är ett tempel? b) Hur kan människor utöver hela jorden dra upp till detta tempel?
8 Vi lägger märke till här att när den andliga klassen omnämns, kallas den Jerusalem. Det forntida templet uppfördes på Moria berg i Jerusalem. Nu får vi veta att aposteln Johannes i den här synen inte såg någon tempelbyggnad utan den ”heliga staden Jerusalem”. Eftersom den kristna församlingen är Guds tempel och Kristi brud, är det nya Jerusalem, som är bruden, alltså dessutom Guds tempel. (1 Kor. 6:19; 1 Petr. 2:5; Upp. 21:2) Det är ett symboliskt tempel, som varken är en bokstavlig byggnad eller en bokstavlig stad, utan som Jesus Kristus är grundhörnstenen i. Det är en himmelsk organisation, som kommer ned, dvs. utsträcker sitt välgörande inflytande till mänskligheten. Detta uppenbarar hur det kan vara möjligt för hela mänskligheten att dra upp till Guds sanna tempel. Det beror alltså på att det inte är beläget på en bestämd plats på jorden, utan det finns i himmelen, och därför kan alla vända sig till det, och det kan ägna uppmärksamhet åt alla.
9. Vad såg Johannes då han betraktade stadsmuren?
9 Johannes fortsätter med sin beskrivning av staden: ”Den hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna stodo tolv änglar, och över portarna voro skrivna namn: namnen på Israels barns tolv stammar. I öster voro tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. Och stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stodo tolv namn: namnen på Lammets tolv apostlar.” — Upp. 21:12—14.
10. Hur får vi klart för oss att staden föreställer det andliga Israel?
10 Att namnen på Israels barns tolv stammar var skrivna över de tolv portarna hjälper oss att förstå vad denna symboliska stad är för något. Det låter oss förstå att den svarar mot det andliga Israel, som består av 144.000 medlemmar, enligt skildringen i Uppenbarelseboken 7:4—8.
11. Vad kan vi vara förvissade om, eftersom tolv änglar står på vakt vid stadens tolv portar?
11 Tolv änglar ses stå på vakt vid stadens portar. Detta är trösterikt för oss att veta, ty det ger oss en försäkran om att ingen får komma in i staden som inte är rättfärdig och som fördenskull inte hör hemma där. Ingen som vill bedriva en falsk religion eller som kan tänkas vilja besudla detta tempel och fördärva tillbedjan i det, såsom prästerna i det forntida Jerusalem gjorde, kan få tillträde till den här staden.
Templets grundstenar
12. Hur vet vi om namnet Paulus eller Mattias eller Judas står på en av grundstenarna?
12 På var och en av stadsmurens tolv grundstenar stod namnet på en av Lammets tolv apostlar. Om Johannes i sin syn hade sett den kristna församlingen då den först bildades på pingstdagen år 33 v.t., skulle ett av namnen ha varit Mattias. Men den syn Johannes såg var en syn av Guds fullständiga, förhärligade församling i himmelen i början av Kristi tusenårsregering. Därför står säkert inte namnet Mattias där, utan namnet Paulus, eftersom Paulus i likhet med de andra elva blev direkt utvald av Jesus Kristus själv att vara en av apostlarna. (Apg. 1:15—26; 9:15; Gal. 1:1) Judas Iskariots namn kan naturligtvis inte finnas med. En sådan person som han kan inte ha någon del i denna symboliska stad, eftersom han fattade kärlek till ohederlig vinning och därför avgudade sig själv och dog den ”andra döden” såsom ”fördärvets man”. — Joh. 17:12; Apg. 1:16—20; 1 Petr. 5:2.
13. Räkna upp namnen som står på de tolv grundstenarna.
13 Alltså är det troligt att namnen på grundstenarna är dessa: 1) Simon Petrus, 2) Andreas, 3) Jakob, 4) Johannes, 5) Filippus, 6) Bartolomeus (Natanael), 7) Tomas, 8) Matteus, 9) Jakob, Alfeus’ son, 10) Lebbeus eller Taddeus (Judas, Jakobs son), 11) Simon ivraren och 12) Paulus. — Matt. 10:1—4; Luk. 6:12—16; Joh. 1:45—49; Mark. 3:16—19.
14. a) Varför har staden formen av en kub? b) Jämför den med andra historiska heliga huvudstäder.
14 Det allraheligaste i Jerusalems forntida tempel utgjorde en fullständig kub. (1 Kon. 6:20) Detta betecknade den fullkomlighet och stabilitet som präglar Jehovas himmelska tempel, som visas vara en fullkomlig kub av oerhörd storlek. Den når långt in i tredje dimensionen, och därigenom överträffar den det forntida Babylon, som också var en helig stad och som enligt historieskrivaren Herodotos var byggd som en kvadrat på ömse sidor av floden Eufrat. Den är oändligt mycket större än den assyriska huvudstaden, Nineve, som enligt sicilianaren Diodoros hade en kvadratisk stadsplan. Johannes fick veta måtten på det himmelska Jerusalem:
Dess dimensioner
15. Ge en allmän beskrivning av den heliga staden, det nya Jerusalem.
15 ”Och han som talade till mig hade en gyllene mätstång för att därmed mäta staden och dess portar och dess mur. Och staden utgjorde en fyrkant, och dess längd var lika stor som dess bredd. Och med stången mätte han staden: dess mått var tolv tusen stadier, dess längd och bredd och höjd voro lika. Och han mätte dess mur: den var ett hundra fyrtiofyra alnar efter människors mått, som ock är änglars. Och stadsmuren var byggd av jaspis, men staden själv var av rent guld, likt rent glas. Stadsmurens grundstenar voro skönt lagda och utgjordes av alla slags ädelstenar. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint, den tolfte en ametist. Och de tolv portarna utgjordes av tolv pärlor; var särskild port utgjordes av en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld, likt genomskinligt glas.” — Upp. 21:15—21.
16. Hur stor är staden efter våra dagars mått?
16 Det uppges inte hur lång den mätstång var som ängeln använde, men måttenheten är begriplig, eftersom bibeln framhåller att den är ”efter människors mått”, dvs. stadens mått är uttryckta med för oss människor kända termer. Ängeln mätte tydligen runt staden, och omkretsen uppgick till tolv tusen stadier, dvs. 2.400 kilometer, vilket innebar att vardera sidan av staden var 600 kilometer lång — och höjden densamma, 600 kilometer. På Johannes’ tid kunde bara en ängel mäta något så högt. Om stadens bas vilade på jorden, skulle dess översta ände nå in i vad vi nu kallar ”yttre rymden”.
17. Hur hög är muren, och hur förhåller sig dess höjd till stadens höjd?
17 Stadsmuren var 144 alnar eller omkring 66 meter hög. Detta innebar att staden själv var mer än 9.000 gånger så hög som muren, och det måste ha varit en skräckinjagande syn för aposteln att skåda, och den utgjorde en symbol av det nya Jerusalems storhet och fick andra städer med sina tempel att se alldeles platta ut vid en jämförelse.
18. Hur kommer det sig att staden sägs vara så stor, vacker och rik, och hur bör vi betrakta den?
18 Denna himmelska stad är oändligt mycket vackrare och dyrbarare än något som man känner här på jorden — en stad av sådan storlek, byggd av ädel metall och dyrbara stenar, allting i den av ädelt slag. De andliga ting som den är en symbol av är mycket värdefullare. Detta bör belysa för oss att staden är mycket dyrbar för Gud och bör vara detta för allt Guds trogna folk vid den tid då den kommer ned från himmelen, från Gud, dvs. ned från Guds nya himmel som tillhör hans nya ordning. Alldeles som Kristi brud sägs vara älsklig, ren och obefläckad, visas denna stads renhet vara bländande, och dess rättfärdighet framställs såsom rent guld, likt rent glas.
Guds palats
19. a) Vad är staden, förutom att den är ett andligt tempel? b) Vilka andra ovanliga ting såg Johannes beträffande denna stad?
19 Det är intressant att veta att det hebreiska ord i bibeln som oftast översätts med ”tempel” också betyder ”palats”. Detta Guds tempel, som är helgat åt honom såsom hans boning, är alltså den plats där universums store konung bor, det är hans himmelska palats. Johannes säger:
”Och jag såg i den intet tempel, ty Herren [Jehova, NW] Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, han och Lammet. Och staden behöver icke sol eller måne till att lysa där, ty Guds härlighet upplyser den, och dess ljus är Lammet.” — Upp. 21:22, 23.
20. a) Varför finns det inte något tempel i den här staden? b) I vilket förhållande står Jesus Kristus till denna tempelstad?
20 Eftersom den symboliska staden i sig själv är ett tempel och ett palats, en boning för universums Gud och konung, är det uppenbart att det inte skall finnas någon tempelhelgedom i den. Människor är vana att gå till ett tempel, en kyrkobyggnad, för att tillbedja Gud. Men de 144.000 invånarna i denna stad behöver inte gå till något tempel för att nalkas Jehova Gud, den Allsmäktige, eftersom han bor i själva denna stad genom ande. De kan vända sig till Gud direkt. I denna mening är han lik templet. Invånarna i den här staden behöver inte nalkas honom genom att gå till någon byggnad, i vilken det finns något som representerar honom. Av liknande skäl är Lammet, Jesus Kristus, också stadens tempel. I templet i Jerusalem fanns det en tjänstgörande överstepräst. Jesus Kristus är Jehovas överstepräst. Han är också känd som denna symboliska tempelstads äkta man. Han är grundvalen, det andliga templets grundhörnsten, och eftersom detta tempel skall bestå under hela millenniet, kommer han alltid att vara där som dess överstepräst och vägleda folken i deras tillbedjan i överensstämmelse med Jehovas vilja och undervisa dem om Guds tillvägagångssätt, i överensstämmelse med en prästs plikter. — Ef. 2:19—22; Upp. 20:4—6.
21. Varför behöver det nya Jerusalem inte solens eller månens ljus?
21 I det forntida tabernaklet och i templet i Jerusalem fanns det oljelampor i ”det heliga”, men Jehovas schekinaljus lyste genom ett underverk upp det allraheligaste. En jordisk stad behöver ljus, som den får genom solen om dagen och antingen genom månen eller något artificiellt ljus om natten. Men det nya Jerusalem är en himmelsk stad. Eftersom Jehova Gud själv upplyser den och Lammet är dess ljus, behöver den inte några sådana ljuskällor, inte ens solen eller månen.
Ljus för nationerna
22. Vilka ljuskällor kommer nationerna att behöva vid den tid då det nya Jerusalem kommer ned från himmelen?
22 Men jordens nationer behöver sannerligen solen och månen, och de behöver också den andliga upplysning som kommer från det himmelska Jerusalem. Vi läser vidare i Uppenbarelsebokens skildring: ”Och folken skola vandra i dess ljus, och jordens konungar föra ditin, vad härligt de hava. Dess portar skola aldrig stängas om dagen — natt skall icke finnas där — och vad härligt och dyrbart folken hava skall man föra ditin.” — Upp. 21:24—26.
23. Förklara hur det himmelska Jerusalem skall ge folken ljus att vandra i.
23 De som befinner sig på jorden kommer att vägledas av denna himmelska stad. De skall få fullständig klarhet i bibelns innehåll, och de böcker som kommer att skrivas och kommer att inbegripa Guds rättfärdiga och upplysande regler, lagar och föreskrifter skall bli så väl förklarade att ingen kommer att överträda dem på grund av okunnighet. Det andliga templet skall verkligen tjäna i den uppgift som är avsedd för det och skall föra hela mänskligheten in i en mera fullödig gemenskap med Gud, så att folken utan att snava skall kunna vandra på den väg som leder till evigt liv. Detta tempel, som består av Abrahams Säd, skall sannerligen förmedla välsignelser till alla jordens släkter och nationer. — 1 Mos. 12:3; 22:18.
24. a) Vilka är ”jordens konungar”, som omnämns här? b) Kan vi lita på dessa konungar, och hur kommer de att föra vad härligt de har in i staden?
24 Vilka är jordens konungar, som skall föra vad härligt de har in i denna himmelska stad, det nya Jerusalem? Det är sannerligen inte de politiska nationernas konungar. Av innehållet i de föregående kapitlen i Uppenbarelseboken vet vi att vid den tid, då Jehovas stad kommer ned till människorna, har jordens konungar dödats i striden vid Harmageddon. De enda konungarna, sedan Juda konungars dagar, som fått en sådan värdighet av Jehova Gud är Jesus Kristus och hans 144.000 medarvingar, som övervinner den här världen och som skall regera som himmelska konungar tillsammans med Kristus i tusen år. (Upp. 5:8—10) Medan dessa befinner sig på jorden ägnar de Jehova Gud sin fulla hängivenhet och ger sina liv och sin ostrafflighet åt Gud för att upprätthålla hans universella suveränitet. De är inte konungar medan de är på jorden. De blir provsatta här. I sin kungliga och prästerliga ställning i himmelen kommer de att vara angelägna att föra in hela sin gudagivna härlighet i den heliga staden, det nya Jerusalem, för att göra den kungliga organisationen ännu härligare till Guds lov och pris och för att ytterligare framhäva hans universella suveränitet. (1 Kor. 15:24—28) Under en sådan gudaktig regerings styrelse skall Jehovas uppsåt bli fullgjort, nämligen att göra en paradisisk jord fullkomlig till evig välsignelse för mänskligheten.
Vad följden blir för människorna
25. Hur kommer vad härligt folken har att föras in i staden?
25 Människors gensvar kommer att innebära att vad härligt och dyrbart jordens folk har förs in i den himmelska staden. När de glömmer sina tidigare nationella och religiösa misshälligheter, kommer de — genom att utöva den sanna tillbedjan av Jehova och ge sin undersåtliga tro och lydnad åt hans himmelska regering — att göra Gud till föremål för sin från hjärtat kommande lovprisning och tacksamhet och få sann kärlek och verklig frid att utbreda sig bland människorna.
26. a) I vilket förhållande kommer folken på jorden att stå till den himmelska staden? b) Vad kommer följden att bli för dem som lever på jorden?
26 I våra dagar är de kristna underordnade de ”överordnade myndigheterna”, denna världens politiska regeringar, enbart i relativ bemärkelse, eftersom de först och främst måste vara Gud underdåniga. Men vid denna tid kommer deras undergivenhet under Guds messianska regering att vara total, eftersom templet, såsom centrum för gudsdyrkan, också kommer att vara universums konungs palats. Med fröjd kommer folken att underordna sig dess suveränitet. Då de i allt högre grad får klart för sig vilken härlighet som präglar denna regering, kommer de nuvarande nationella, politiska regeringarnas härlighet att undan för undan blekna bort ur dessa människors sinnen. Folken på jorden kommer för evigt att ge Guds messianska rike sin fulla förtröstan och tillit. Ingen politik, ingen falsk religion och inga spår av fördärv skall någonsin få komma in i Guds helgedom, den heliga staden: ”Men intet orent skall någonsin komma ditin, och ingen som gör, vad styggeligt är och lögn, utan allenast de som äro skrivna i livets bok, Lammets bok.” (Upp. 21:27) Invånarna i denna stad, konungarna över den ”nya jorden”, skall vara förtjänta av den fullständigaste tillit.
27. Hur kan vi komma att befinna oss bland dem som vandrar i den himmelska stadens ljus?
27 Om vi skall tillbedja den sanne Guden i hans tempel och befinna oss bland folken som vandrar i det nya Jerusalems ljus, måste vi nu intressera oss för just den bok som beskriver för oss hur Guds himmelska tempel fungerar. Vi finner där klara och tydliga föreskrifter som gör det möjligt för oss att vara bland de första av folken som vandrar i den heliga stadens ljus. På så sätt kan vi få överleva den förintelse som skall komma över denna världens falska religioner och politiska system och få dricka av det livgivande vatten som skall flyta fram från templet. Jehova har redan nu genom sin Messias gripit makten för att härska som konung. Han har i det allra närmaste fullbordat uppförandet av templet. Psalmisten talar om det forntida berget Sion i en mycket skön beskrivning, som också innehåller föreskrifter för oss, då han säger:
28. Vad kan vi lära av psalmisten beträffande vår inställning till denna tempelstad?
28 ”Stor är HERREN och högt lovad i vår Guds stad, på sitt heliga berg. Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad. Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn. Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn; given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte. Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.” — Ps. 48:2—4, 13—15.
[Bild på sidan 333]
Aposteln Johannes’ syn av det nya Jerusalem