Den ”stora skaran” utför helig tjänst — var?

”Av den orsaken är de inför Guds tron och utför gudstjänst åt honom dag och natt i hans helgedom.” — Upp. 7:15, Rotherhams ”The Emphasised Bible”.

1. Hur förhåller det sig med ”skaran” av människor i allmänhet med avseende på religionerna i världen?

RELIGIONEN är på tillbakagång. Antalet besökare vid ”gudstjänster” i kyrkobyggnader, katedraler och tempel sjunker på motsvarande sätt. Detta är i synnerhet fallet i länder som utgör vad som kallas kristenheten. Fritänkare, skeptiker, agnostiker, ateister och de antireligiösa ökar i antal. Inga religiösa väckelseförsök kommer att vinna dem tillbaka. Så förhåller det sig med vad som kan kallas ”skaran” av människor i allmänhet.

2. Vilken ”skara” är vi intresserade av, en skara som visades i en syn för den gamle mannen, som blivit landsförvisad till ön Patmos av den romerska regeringen?

² Vi är emellertid intresserade av en speciell skara, en ”stor skara”, som en gammal man, landsförvisad till ön Patmos av regeringen i det romerska riket, fick se i en syn. Sedan han sett en syn av 144.000 andliga israeliter, skriver han och säger: ”Sedan fick jag se en stor skara, som ingen kunde räkna, en skara ur alla folkslag och stammar och folk och tungomål, stå inför tronen och inför Lammet; och de voro klädda i vita, fotsida kläder och hade palmer [palmkvistar, NW] i sina händer. Och de ropade med hög röst och sade: ’Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.’” — Upp. 7:9, 10, 1917.

3. Varför ses de dom tillhör denna ”stora skara” vara stående och därtill vara tillbörligt klädda, och varför tror man i allmänhet att de befinner sig i himmelen?

³ Vilken ärofull ställning denna ”stora skara” sägs inta, och vilket värdigt yttre de sägs ha! Även i modern tid är det tillbörligt att stå, när man befinner sig i närvaro av en monark som sitter på sin tron. Men här ses de som tillhör den ”stora skaran” stå inför Guds egen tron. Med tanke på tillfället är det också passande att de är klädda i fläckfria vita kläder. Ses de stå vid någon sammankomst ute i det fria? Nej, för Uppenbarelseboken 7:15 (1917) säger att ”de ... tjäna honom dag och natt i hans tempel [naosʹ i den grekiska grundtexten]”. Betyder då detta att de som utgör denna ”stora skara” slutligen kommer till himmelen, där den Gud befinner sig som de tillskriver ”frälsningen”? Det svar som i allmänhet ges på den frågan är Ja! Varför? Därför att det sägs vara ”i hans tempel” (1917) eller ”i hans helgedom” (Rotherham) som de tjänar honom eller utför ”gudstjänst” åt honom.

4. Kring vilket ord i den grekiska grundtexten kretsar frågan, och i vilket sammanhang användes detta ord i Johannes 2:19—21?

⁴ Men stämmer denna uppfattning med alla de detaljerade fakta som framhålls i bibelns sista bok, Uppenbarelseboken? Vidare, hur är det med dem som i vår tid betraktar sig som en del av denna ”stora skara” som nu håller på att ta form? Förväntar de att komma till himmelen och bli andeskapelser i likhet med änglarna? Har de ens en önskan att komma till himmelen? De kommer att svara dig Nej! De anser sig inte vara födda av Guds ande till ett sådant himmelskt hopp. Frågan kretsar kring det ord i den grekiska grundtexten som omväxlande har översatts med ”tält”, ”tempel” och ”helgedom”. I den bibliska skildringen av hur Jesus Kristus drev ut växlarna och köpmännen ur Herodes’ tempel används till exempel ordet naosʹ i den grekiska grundtexten. Vi läser där: ”Jesus svarade: ’Förstör denna helgedom [naosʹ], så skall jag på tre dagar resa upp den.’ Judarna svarade: ’Det har tagit fyrtiosex år att bygga denna helgedom [naosʹ]: skall du resa upp den på tre dagar?’ Men han talade om den helgedom [naosʹ] som var hans kropp.” (Joh. 2:19—21, The Jerusalem Bible) Vad avsåg dessa judar med ordet ”helgedom”?

5. a) Vilken byggnad kan judarna inte ha avsett, när de sade att det tog 46 år att bygga den? b) Vad måste ordet naosʹ i den grekiska Septuagintaöversättningen av Jesaja 66:6 syfta på?

⁵ Säkerligen inte den inre helgedomen, som bestod av förhallen och avdelningarna det heliga och det allraheligaste. Dessa judar avsåg hela tempelkomplexet, förgårdarna inbegripna. Det var i en av förgårdarna som växlarna och köpmännen gjorde affärer. Herodes’ tempel som helhet förstördes av romarna år 70 v.t. Till skillnad från det tidigare templet, som byggdes av Salomo och som förstördes år 607 f.v.t., blev Herodes’ tempel aldrig återuppbyggt. Angående templet i Jerusalem heter det i Jesaja 66:6, med profetisk betydelse: ”Detta rytande från staden, detta larm i templet [naosʹ i den grekiska Septuagintaöversättningen], är ljudet från HERREN [Jehova], när han ger vedergällning åt sina fiender.” (The New English Bible) ”Lyssna! Ett larm från staden: Lyssna! Det kommer från templet [naosʹ]: Lyssna! HERREN vedergäller sina fiender.” (The Jewish Publication Society of America) Det är mycket tydligt att templet, helgedomen eller naosʹ, inte har avseende bara på den inre helgedomen, utan på hela tempelområdet med alla dess byggnader.

6. Vilket falskt vittnesmål avgav judar påsknatten år 33 v.t. med avseende på Jesus och Jerusalems naosʹ?

⁶ På påsknatten den 14 Nisan år 33 v.t. avgav vissa judar vittnesmål inför de främsta prästerna och Sanhedrin, men om dessa vittnen levde fram till år 70 v.t., fick de bevisat för sig att deras vittnesmål mot Jesus Kristus denna ödesdigra natt var falskt. De betygade: ”Vi hörde honom säga: ’Jag skall riva ner det här templet [naosʹ], som är gjort med händer, och på tre dagar skall jag bygga ett annat som inte är gjort med händer.’” (Mark. 14:58) Att de fick Jesus dödad räddade inte deras tempel från att bli fullständigt nerrivet år 70 v.t.

7. a) Hur hånade judarna Jesus, där han hängde på pålen på Golgata? b) Var slängde förrädaren Judas slutligen mutpengarna?

7 Senare, samma dygn, när de fientliga judarna såg denne Jesus fastnaglad på pålen utanför Jerusalem, kanske de menade att han hade hindrats att utföra det som de felaktigt trodde att han hade sagt. ”Då började de som gick förbi skymfa honom, i det de skakade på huvudet och sade: ’O du som skulle riva ner templet [naosʹ] och bygga upp det på tre dagar, fräls dig själv! Om du är en son av Gud, stig då ner från tortyrpålen!’” (Matt. 27:39, 40; Mark. 15:29, 30) Innan Jesus fastnaglades på pålen, försökte den lärjunge, som hade förrått honom åt hans blodtörstiga fiender för 30 silvermynt, frita sig från sin skuld. Denne var Judas Iskariot, en av de 12 apostlarna. Han försökte lämna tillbaka mutorna, men mutgivarna vägrade att ta tillbaka pengarna. Vad gjorde förrädaren, när han inte kunde rentvå sig på detta sätt? Matteus 27:5 berättar: ”Judas slängde pengarna i helgedomen [naosʹ] och lämnade dem; sedan gick han bort och hängde sig.” (Good News Bible; The Jerusalem Bible; Youngs Literal Translation of the Holy Bible) Varför har andra moderna bibelöversättningar återgett naosʹ med ”tempel”?

8. Varför, tydligtvis, har många bibelöversättare här använt ordet ”tempel” i stället för ”helgedom”?

⁸ Tydligtvis därför att man insett att det grekiska ordet här inte avsåg den inre helgedomen med dess förhall, heliga och allraheligaste, dit översteprästen förde blodet av offren på den årliga försoningsdagen. Det avsåg templet med alla dess förgårdar.

9. a) Behöver således den ”stora skara” vara i himmelen för att kunna tjäna Gud i hans naosʹ? b) Kan naosʹ ha en begränsad betydelse, enligt Uppenbarelseboken 3:12?

⁹ Den ”stora skaran” kan således sägas vara i Guds ”tempel” eller naosʹ utan att fördenskull vara i himmelen som andeskapelser tillsammans med de 144.000 andliga israeliterna, som utgör Guds ”lilla hjord”. (Upp. 7:1—9, 15; Luk. 12:32) Naosʹ kan också ha en begränsad betydelse, för Jesus Kristus riktade sig till församlingen i Filadelfia i Mindre Asien i det första århundradet och sade: ”Den som vinner seger ska jag göra till en pelare i Guds tempel [naosʹ]. Han kommer att vara trygg och behöver inte längre gå ut därifrån, och jag ska skriva min Guds namn på honom, och han ska vara medborgare i min Guds stad [och jag skall skriva på honom ... namnet på min Guds stad, NW] — det nya Jerusalem, som kommer ned från himlen, från Gud. Och mitt nya namn ska vara skrivet på honom.” — Upp. 3:12, Levande Bibeln.

10. På vilka sätt visar Uppenbarelseboken 7:9—17 att den ”stora skaran” inte befinner sig i församlingen i detta begränsade naosʹ?

¹⁰ En sådan inskription på medlemmarna av den ”stora skaran” omnämns inte alls i Uppenbarelseboken 7:9—17, inte heller sägs det att de blir gjorda till ”pelare” i Guds tempel. De som görs till symboliska ”pelare” är de 144.000 andliga israeliternas 12 stammar.

11, 12. a) På vilket sätt skiljer sig den till antalet fastställda gruppen andliga israeliter från den ”stora skaran” när det gäller namn? b) Hur passar namnet på den stad, som kommer ner från Gud, de 144.000, enligt Uppenbarelseboken 14:1—5?

¹¹ Till skillnad från den tallösa ”stora skaran” har denna till antalet fastställda grupp andliga israeliter Jesu namn och hans Faders namn skrivna på sig. De har också skrivet på sig namnet på Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himmelen från Gud. Alldeles som Sions berg var förbundet med det forntida Jerusalem, så är ett andligt Sions berg förbundet med detta nya Jerusalem som är himmelskt. I överensstämmelse med detta fick aposteln Johannes se ytterligare en syn av de 144.000 andliga israeliterna, och när han nertecknade denna syn skrev han:

¹² ”Se! Lammet [Jesus Kristus] stod på Sions berg och med det ett hundra fyrtiofyra tusen, som hade dess namn och dess Faders namn skrivna på sina pannor. ... Och de sjunger liksom en ny sång inför tronen ... och ingen kunde lära sig behärska den sången utom de ett hundra fyrtiofyra tusen, som har blivit köpta från jorden. ... Dessa köptes från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet.” — Upp. 14:1—5.

13. a) Står de som tillhör den ”stora skaran” på det himmelska Sions berg — i likhet med de 144.000? b) Är de köpta ”från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet”?

¹³ Passar dessa beskrivande detaljer också in på den internationella ”stora skaran” i Uppenbarelseboken 7:9—17? Nej, för det sägs ingenstans att de står på det himmelska Sions berg. (Hebr. 12:22) De är inte medtagna bland dem som ursprungligen sjunger den ”nya sången”. De sägs inte vara ”köpta från jorden”, köpta ”från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet”. Följaktligen förväntar de som tillhör den ”stora skaran” att vara kvar på jorden för evigt och att ta del i att återställa den till ett paradisiskt tillstånd. De tillhör inte den skara på 144.000 ”köpta” som började framträda på pingstdagen år 33 v.t., den dag på vilken den judiske översteprästen frambar ”förstlingen” av veteskörden i templet i Jerusalem. Den dagen betalade den större översteprästen, Jesus Kristus, återlösningspriset till Gud i himmelen medelst sitt utgjutna blod, och Gud använde honom som den kanal, genom vilken han samma dag utgöt den heliga anden över de 120 väntande lärjungarna och senare över omkring 3.000 judar och judiska proselyter som ändrade sinne och blev döpta den dagen. — Apg., kapitel 2; Joel 2:28, 29; Hebr. 4:15, 16.

”ETT SIGILL FRÅN DEN LEVANDE GUDEN” ÅTSKILJER

14. Hur gör ett sigill åtskillnad mellan de 144.000 och den ”stora skaran”, trots att båda klasserna har förts in i ett frälst tillstånd?

¹⁴ Något anmärkningsvärt som skiljer de 144.000 ”köpta” från den vitklädda ”stora skaran” är vad som kallas ”ett sigill från den levande Guden”. Uppenbarelseboken, kapitel 7, som talar om både de 144.000 andliga israeliterna och den ”stora skaran”, visar att endast de 144.000 är märkta på sina ”pannor” med detta ”sigill” som tecken på att de är ”vår Guds slavar”. Detta visar att det är skillnad också i fråga om deras bestämda platser i Guds slutliga anordning, med avseende på himmelen och jorden. Så förhåller det sig, även om alla har förts in i ett frälst tillstånd, tack vare att de som tillhör den ”stora skaran” såväl som de 144.000 tar emot Jesus Kristus som ”Guds lamm som tar bort världens synd”. (Joh. 1:29, 36; 1 Joh. 2:1, 2) Medlemmarna av den ”stora skaran” har därigenom ”tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod”. (Upp. 7:9, 14) Detta berättigar dem att tillbe Jehova i hans andliga tempel, som förebildades av hela tempelkomplexet i det forntida Jerusalem. — Joh. 4:21—24.

15. Tiden närmar sig för rop om beskydd. Vilket rop och vilken fördärvbringande storm hålls ännu tillbaka? Varför det?

¹⁵ Den tid närmar sig, då människor i allmänhet i själva verket skall säga till de gamla, befästa, imponerande organisationerna i det jordiska samhället: ”Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede, eftersom deras vredes stora dag har kommit, och vem kan bestå?” (Upp. 6:16, 17) En storm skall bryta lös. Detta framgår av de följande orden i synen: ”Efter detta såg jag [aposteln Johannes] fyra änglar stå på jordens fyra hörn och hålla fast jordens fyra vindar, för att ingen vind skulle blåsa på jorden eller på havet eller på något träd. Och jag såg en annan [en femte] ängel stiga upp från soluppgången, och han hade ett sigill från den levande Guden; och han ropade med hög röst till de fyra änglarna, till dem som det var givet att skada jorden och havet, och han sade: ’Skada inte jorden eller havet eller träden, förrän efter det att vi har försett vår Guds slavar med sigill på deras pannor.’” — Upp. 7:1—4.

16. Hur kommer det sig att den ”stora skaran”, trots att den inte är försedd med sigill, inte skadas av den storm som släpps lös, när Lammets vrede kommer till uttryck?

¹⁶ Ingen i den ”stora skaran” uppges vara försedd med detta ”sigill från den levande Guden”, bara de 144.000, ”vår Guds slavar”. Hur kommer det sig då att ingen i den ”stora skaran” skadas av den våldsamma tornado som uppstår, när de ”fyra vindarna” frigörs från jordens fyra hörn? Och hur kommer det sig att de, som tillhör den ”stora skaran” och som inte är försedda med sigill, inte känner av ”Lammets vrede”, sedan arbetet med att förse de 144.000 med sigill är slutfört? Jo, det är därför att ”de har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod”. (Upp. 7:14) De tar nu emot de gagneliga verkningarna av hans lösenoffer och söker rening från sina synder genom att bli tvättade i hans syndförsonande blod. De blickar inte upp till svaga människors djuprotade, imponerande institutioner för att få beskydd, utan blickar upp till Jehova Gud och hans lammlike Son, Jesus Kristus. De ropar därför tacksamt: ”Frälsningen har vi vår Gud att tacka för, honom som sitter på tronen, och Lammet.” — Upp. 7:9, 10.

17. Mot vad är den ”stora skaran” lojal med avseende på stridsfrågan om det universella herraväldet? Var utför den helig tjänst, och åt vem?

¹⁷ Ända till dess att den ytterst viktiga stridsfrågan om det universella herraväldet är avgjord, är den ”stora skaran” lojal mot Jehovas rike genom Kristus, Lammet. ”Därför är de inför Guds tron; och de ägnar honom helig tjänst [latreuʹein, grekiskt verb] dag och natt i hans tempel [naosʹ].” (Upp. 7:15) Där är de förenade med den överlevande kvarlevan av de 144.000, med sigill försedda, ”vår Guds slavar”.

”UT UR DEN STORA VEDERMÖDAN”

18. Ut ur vad sägs den ”stora skaran” komma, och vilken fråga uppstår i detta sammanhang?

¹⁸ I ”frälsningen” som den ”stora skaran” får uppleva ingår att de kommer ut ur vad som förutsägs i Uppenbarelseboken 7:14: ”Dessa är de som kommer ut ur den stora vedermödan, och de har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod.” Ord för ord lyder den grekiska grundtexten: ”Ut ur vedermödan den stora.” (Kingdom Interlinear Translation) Vad är då den ”stora vedermödan”? I stället för ordet ”vedermöda” säger andra bibelöversättningar: ”betryck”,a ”bedrövelse”,b ”förföljelse”,c ”förtryck”d och ”prövning”.e Men många andra översättningar säger ”vedermöda”.

19, 20. a) Vad betyder det latinska ord, från vilket det engelska ordet för vedermöda, ”tribulation”, är hämtat? b) Vad säger Robertsons kommentar angående detta ord i Uppenbarelseboken 7:14, och hur används det här ordet i Jesu profetia?

¹⁹ Det grekiska ord som översatts så varierande är thlipʹsis. Det betecknar en svår erfarenhet. Det engelska ordet för vedermöda, ”tribulation”, kommer från det latinska ordet tribulum, som betyder ”tröskplanka (trösksläde)”.

²⁰ Angående uttrycket ”den stora vedermödan”, såsom det används i Uppenbarelseboken 7:14, ges följande kommentar i Robertsons Word Pictures in the New Testament (band 6, sid. 352, 353): ”Tydligtvis avses någon stor kris (Matt. 13:19 ff.; 24:21; Mark. 13:19), även om hela serien kan åsyftas och följaktligen slutlig dom förväntas.” Matteus 24:21 syftar först och främst på det forntida Jerusalems förstöring år 70 v.t. och lyder: ”Ty då skall det vara en stor vedermöda [thlipʹsis], en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma.” Markus 13:19 lyder: ”Ty de dagarna skall vara dagar av en vedermöda [thlipʹsis] sådan som inte har förekommit från början av skapelsen, som Gud skapade, intill den tiden och som inte på nytt skall förekomma.” Denna vedermöda skulle vara en del av ”tecknet då alla dessa ting skall komma till en avslutning”. (Mark. 13:4) ”Alla dessa ting” skulle inbegripa fullbordandet av arbetet med att förse de 144.000 andliga israeliterna med sigill. — Upp. 7:1—8.

21. Vilket viktigt grekiskt ord används i Septuagintaöversättningens återgivning av Daniel 12:1? Vem är Mikael?

²¹ Den grekiska Septuagintaöversättningen av de hebreiska skrifterna använder ordet thlipʹsis, när samma händelse omnämns i Daniel 12:1. Den säger: ”Och på den tiden skall Mikael, den store fursten som har varit över ditt folks barn, stå upp, och det skall vara en tid av vedermöda [thlipʹsis] — en vedermöda [thlipʹsis] sådan som inte har varit, sedan det fanns en nation på jorden ända till denna tid.” (The Septuagint Bible, av Charles Thomson; The Septuagint Version, utgiven av Samuel Bagster and Sons Limited) Enligt Uppenbarelseboken 12:7 motsvarar Mikael den förhärligade Jesus Kristus.

22. Är ”vedermödan” ett uttryck för Guds misshag med den ”stora skaran”? Vad betyder det att den ”stora skaran” kommer ut ur vedermödan?

²² Av allt det föregående kan vi se att den ”stora vedermödan” inte är ett uttryck för Guds vrede eller misshag över den ”stora skaran” i syfte att tukta den och rena den från dess förbindelser med den här onda tingens ordning. Den förutsagda ”stora vedermödan” är en svårighet som drabbar världen, den slutliga ”vedermödan” över den här dömda världen. Det är den symboliska storm som hålls tillbaka av de fyra änglarna vid jordens fyra hörn, tills de sista av de 144.000 andliga israeliterna har försetts med sigill som Jehova Guds ”köpta” egendom, ”vår Guds slavar” som inte kan överlåtas. Att den ”stora skaran” kommer ut ur den ”stora vedermödan” innebär att den överlever den.

23. Vad för något nytt skall den överlevande ”stora skaran” utgöra början till, och med vilka framtidsutsikter?

²³ Vilket underbart privilegium det kommer att bli för den frälsta ”stora skaran” att då få fortsätta att ägna Gud ”helig tjänst dag och natt i hans tempel”, i hans stora tempelanordnings jordiska förgårdar! ”Nya himlar” kommer att ha upprättats över dem, och de skall bli början till en ”ny jord”, på vilken rättfärdighet skall bo för evigt. (2 Petr. 3:13) Ett nytt paradis skall börja blomstra på den renade jorden, och det skall inte finnas någon djävul på den som försöker fresta dem att vända sig till orättfärdighet av något slag. Det är verkligen en lycklig framtid som ställs i utsikt för den ”stora skaran”, som skall överleva ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Har-Magedon! — Upp. 16:13—16.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 11]

Det grekiska ordet naosʹ syftar ofta på den inre helgedomen, som representerar själva himmelen

● MEN det var hela templet (naosʹ) som det hade tagit 46 år att bygga

● Det var hela templet (naosʹ) som blev förstört som en dom från Gud

● Det var i det yttre templet (naosʹ) som Judas slängde tillbaka de 30 silvermynten

● DÄRFÖR är det konsekvent att den ”stora skaran” tjänar Gud i det andliga templets jordiska förgård

[Ruta på sidan 14]

De smorda 144.000 ensamma —

● görs till pelare i Guds tempel

● är en ”liten hjord” som uppgår till ett bestämt antal

● får Faderns, Lammets och det nya Jerusalems namn inskrivna på sig

● står på det himmelska Sions berg

● är ”köpta från jorden ... från människorna”

● är ”en förstling åt Gud och åt Lammet”

● är försedda med ”ett sigill från den levande Guden”

[Ruta på sidan 15]

Den ”stora skaran” har privilegiet att —

● fly från det jordiska samhällets dömda organisationer

● finna frälsning genom Lammets lösenoffer

● stå godkända inför Guds tron

● ägna Gud helig tjänst i hans andliga tempel

● överleva den slutliga ”vedermödan” över den här domfällda världen

● utgöra grunden till ett rent samhälle, en ”ny jord”

● för evigt ha en andel på den paradisiska jorden

[Bild på sidan 13]

Jehovas tempelanordning

INRE HELGEDOMEN

”STORA SKARAN” MED PALMKVISTAR

ALTARE MED PRÄSTER SOM TJÄNAR