så att han kan se vad som verkligen existerar på jorden eller i himmelen vid den tidpunkten, då kallar vi detta ”vertikal hänryckning”, dvs. en hänryckning i vertikal led; vertikal i den bemärkelsen att vad som har blivit uppenbarat för honom är en bild, eller gäller en sak, som existerar vid den tiden och inte har med framtiden att göra. Alltså kan en sådan ”vertikal hänryckning” strängt taget inte kallas för en profetia. Då däremot den inspirerade tjänaren under Guds verksamma krafts inflytande ser en uppenbarelse angående någonting som skall inträffa i framtiden, då kallar vi detta en ”horisontell hänryckning”; horisontell i den meningen att det som tjänaren ser skall inträffa längre ned eller framåt på tidens ström. Alltså är en sådan ”horisontell hänryckning” en uppenbarelse som kan betraktas som en profetia, vilken skall få sin uppfyllelse i framtiden.

23, 24. Belys begreppen vertikal och horisontell hänryckning med exempel från bibeln.

23. Ett utmärkt exempel på en hänryckning i vertikal led är det fall då aposteln Paulus i en syn så realistiskt fördes bort i sitt sinne till att se de högsta himlarna, där Gud bor. Han såg på ett utomordentligt levande sätt den paradisiska andliga blomstring och välgång som rådde i Guds organisation just då på Paulus’ tid. Han säger att han såg och hörde outsägliga ting som det inte var lovligt för honom att uttala eller skriva ned. (2 Kor. 12:1—4) Vad Paulus såg var ingen profetia, utan han fick en faktisk inblick i Guds mästerligt uppbyggda osynliga organisations verksamhet. Utan tvivel satte detta Paulus i stånd till att inte endast på ett så behjärtat sätt kämpa för att man inom den första församlingen noggrant skulle hålla fast vid och rätta sig efter den teokratiska organisationens principer utan att också införa ytterligare organisatoriska tillvägagångssätt och ge råd och anvisningar, allt grundat på denna erfarenhet av hänryckning i vertikal led. — 1 Kor. 7:25.

24. Å andra sidan är de flesta av de uppenbarelser som är profetior tydligen exempel på ”horisontell hänryckning”. Ett särskilt exempel utgör Uppenbarelseboken, som återger Johannes’ stora syn av Jehovas dag, den tid vari vi nu befinner oss sedan 1914. Johannes anger direkt då för länge sedan, år 96, att han blev förd fram utmed tidens ström i den syn som han fick, ty han säger: ”Genom inspiration kom jag [genom en rörelse framåt i horisontell led] att befinna mig på Herrens dag, och jag hörde bakom mig en stark röst, lik ljudet av en basun, som sade: ’Skriv vad du ser i en bokrulle och sänd den till de sju församlingarna i Efesus och i Smyrna och i Pergamus och i Tyatira och i Sardes och i Filadelfia och i Laodicea.’ ” — Upp. 1:10, 11, NW.

Hjälpmedel till att förstå profetiorna

 1. Vad betecknar följande termer: förebild, motbild, skugga, verklighet, profetiska bilder och mönster eller mönsterbilder?

NÄR VI gör ytterligare undersökningar på de bibliska profetiornas område, får vi att göra med en del betydelsefulla termer som allmänt brukas. Några av dessa termer skall vi återge här. En förebild är en bild eller framställning av någonting som skall komma att inträffa någon gång i framtiden. Motbilden är det tings verklighet som förebilden framställer. Förebilden kan med rätta kallas en skugga, motbilden verkligheten. Dramatiska episoder och upplevelser tjänar som förebilder, och när man studerar dem får man ett faksimil eller en skäligen trogen avbildning av verkligheten, och därför kallas de för profetiska bilder. En förebild är också ett mönster eller en mönsterbild som tjänar som vägledning då det gäller att förstå verkligheten, och detta mönster kan fortsätta att utföras, till