ANER

[Ạner]

1. En kanaané. Han och hans två bröder, Mamre och Eskol, var Abrahams ”bundsförvanter” (”allierade”, AT, RS). (1Mo 14:13) Ordet ”bundsförvanter” är här översatt från det hebreiska ba‛alẹ̄ verịth, som ordagrant betyder ”ägare (herrar) till ett förbund”. Skildringen nämner ingenting om vad detta avtal mellan de här tre bröderna och Abraham gick ut på – om det gällde gemensamt försvar mot krigiska grannar eller helt enkelt fredlig samexistens. När Abrahams brorson Lot togs till fånga av ett förbund av kungar, trädde den här alliansen i kraft, och Aner och hans bröder följde Abraham och hans 318 övade tjänare från Mamres stora träd (där Abraham bodde i tält) upp till Dan, ca 200 km mot nordnordöst, och därefter vidare förbi Damaskus. Efter segern vägrade Abraham att ta emot något av bytet, men han såg till att de tre bundsförvanterna fick en andel för att de hade hållit det här förbundet. (1Mo 14:24; se FÖRBUND.)

2. En stad i Manasses område; den gavs till släkter bland Kehats söner. (1Kr 6:70; Jos 21:26) En del forskare menar att denna stad är identisk med Taanak, som nämns i Josua 21:25. (Se TAANAK.)