Vi är skapade för att leva

Hur kommer det sig att tanken på att leva för evigt är så tilltalande för oss människor? Bibeln visar att det är Gud som har gett oss den önskan. (Predikaren 3:11) Den säger också att ”Gud är kärlek”. (1 Johannes 4:8) Verkar det logiskt att en kärleksfull Gud skulle skapa oss med en önskan att leva för evigt och sedan inte ge oss möjlighet att göra det?

Bibeln beskriver faktiskt döden som en fiende. (1 Korinthierna 15:26) En del får möta den tidigt, andra senare. Men ingen lyckas undgå den. Många tycker att det är obehagligt, rentav ångestfyllt, att tänka på döden. Kommer den här fienden någonsin att besegras? Är det ens möjligt?

För en del kan det komma som en överraskning att det aldrig var Guds tanke att vi människor skulle dö. Första Moseboken visar att Jehovaa ville att vi skulle leva för evigt på jorden. Under lång tid förberedde han jorden så att den skulle vara ett bra hem för oss. Efter det skapade han den första människan, Adam, och satte honom i Edens trädgård. ”Sedan såg Gud på allt som han hade gjort, och det var mycket gott.” (1 Moseboken 1:26, 31)

Adam skapades fullkomlig, det vill säga felfri, och till Guds avbild. (5 Moseboken 32:4) Även hans hustru, Eva, var fullkomlig till både kropp och sinne. Jehova sa till dem: ”Skaffa barn och bli många, befolka hela jorden och lägg den under er, och härska över havets fiskar och himlens flygande varelser och alla djur som rör sig på jorden.” (1 Moseboken 1:28)

Det skulle såklart ta tid för dem att befolka hela jorden. Eva skulle få barn, vilka i sin tur skulle få barn tills hela jorden var bebodd, precis som Gud hade tänkt. (Jesaja 45:18) Verkar det rimligt att Jehova skulle ge Adam och Eva den här framtidsutsikten om tanken var att de bara skulle leva länge nog för att få se sina barn och kanske barnbarn växa upp men inte få se utgången av det hela?

Tänk också på att de fick i uppdrag att härska, eller råda, över djuren. Adam skulle ge alla djuren namn, och bara det skulle ta sin tid. (1 Moseboken 2:19) Men han skulle också behöva lära sig mycket om dem för att kunna ta hand om dem på bästa sätt. Det skulle ta betydligt längre tid.

Så Guds anvisningar till de första människorna om att befolka jorden och härska över djuren visar att de skapades för att leva ett långt liv. Och faktum är att Adam levde väldigt länge.

Bibeln visar att människor en gång i tiden levde betydligt längre än vi gör i dag. Det står att ”Adam levde ... i 930 år”. Sedan räknas det upp sex andra som blev över 900 år: Set, Enos, Kenan, Jared, Metusela och Noa. De levde alla före den stora översvämningen på Noas tid, och Noa var 600 år när översvämningen kom. (1 Moseboken 5:5–27; 7:6; 9:29) Hur kunde de bli så gamla?

När de här männen levde hade det inte gått så lång tid sedan människan var fullkomlig. Troligtvis var detta en starkt bidragande orsak till att de uppnådde så hög ålder. Men hur hänger fullkomlighet ihop med ett långt liv? Och hur ska döden någonsin kunna besegras? För att få svaren på de frågorna behöver vi först förstå varför vi blir gamla och dör.