Flera år längre fram, när Isak var omkring 5 år, ordnade Abraham ”en stor festmåltid den dag då Isak blev avvand”. Vid det här tillfället lade Sara märke till att Hagars son Ismael, som nu var omkring 19 år, ”skämtade hånfullt” med Isak. Detta var inte någon oskyldig lek barn emellan. Enligt vad man kan förstå av den följande versen i skildringen kan det ha varit fråga om att Ismael hånade Isak i förbindelse med arvsrätten. Här visade Ismael de första tecknen på den fientlighet som Jehovas ängel hade förutsagt att han skulle visa. (1Mo 16:12)

Beträffande detta att Ismael blev kastad ”under en av buskarna”, fastän det var förutsagt att han skulle bli ”en zebralik människa”, kan det tänkas att han inte var så stark under tonåren. (1Mo 16:12)