Kunde människor på Bibelns tid verkligen leva så länge?
JEANNE LOUISE CALMENT dog den 4 augusti 1997 i sin hemstad i sydöstra Frankrike. Hon blev 122 år!
Framstegen inom vetenskapen, hälsovården och en del andra områden gör att människor kan leva längre i dag. Men det är ändå inte många som blir 100 år eller äldre. Det kan vara därför som människor som blir så gamla ibland nämns i nyheterna, precis som Jeanne Louise Calment.
Enligt Bibeln levde människor i forna tider mycket längre, i några fall i nästan tusen år. Kan det vara sant? Kan man tro på det? Levde människor på Bibelns tid verkligen så länge? Och har det någon betydelse för oss i vår tid?
Människor som levde länge
I Första Moseboken nämns sju män som levde mer än 900 år. Alla dessa levde före den stora översvämningen på Noas tid. De var Adam, Set, Enos, Kenan, Jared, Metusela och Noa. (1 Moseboken 5:5–27; 9:29) Många av de här männen är kanske okända för de flesta, men de tillhörde allesammans de tio första generationerna i människans historia. Metusela är känd för att ha levt längst – i 969 år!
Bibeln nämner åtminstone 25 andra som levde längre än vad som är vanligt i vår tid. Några av dem levde i 300, i 400 eller till och med i 700 år eller mer. (1 Moseboken 5:28–31; 11:10–25) Men för många människor är Bibelns berättelser om dem som levde så länge inte något annat än myter. Är det verkligen så?
Myt eller verklighet?
Enligt ett dokument som publicerades av Max Planck-institutet för demografisk forskning i Tyskland bekräftade forskare Jeanne Calments ålder genom en samling ”enkla kontrollerbara uttalanden” som hon hade gjort. Dessa uttalanden hade att göra med henne eller hennes släktingar då vissa händelser ägde rum. Det hon sade jämfördes sedan med vad man hittade i offentliga handlingar, i kommunala arkiv, i kyrkoböcker, i tidningsartiklar och i mantalslängder. Det intressanta var att man kunde fastställa hennes ålder genom de direkta och indirekta bevis man hade att tillgå, även om det var omöjligt att bekräfta varenda liten detalj.
Hur är det då med berättelserna i Bibeln? Har de visat sig vara trovärdiga? Absolut! Även om inte alla detaljer har kunnat bekräftas med hjälp av profant källmaterial, har det gång på gång visat sig att de uppgifter som Bibeln ger är tillförlitliga ur historisk, vetenskaplig och kronologisk synvinkel.a Det bör inte förvåna oss eftersom Bibeln säger: ”Gud är sann – sedan må varje människa visa sig vara en lögnare.” (Romarna 3:4, Bibel 2000) Ja, eftersom Bibeln är ”inspirerad av Gud”, kan den inte innehålla några osanna historier. (2 Timoteus 3:16)
Mose, som skrev de fem Moseböckerna under vägledning av Jehova Gud, måste klassas som en av de mest inflytelserika och respekterade personerna i människans historia. Judarna betraktar honom som den störste av alla sina lärare. Muslimerna betraktar honom som en av sina största profeter. Och för de kristna är han en förelöpare till Jesus Kristus. Skulle det vara förnuftigt att dra slutsatsen att det som en sådan viktig historisk person har skrivit inte är tillförlitligt?
Räknades tiden annorlunda då?
En del har fört fram tanken att tiden räknades annorlunda då och att det man kallade ett år i själva verket var en månad. Men undersöker man noggrant Första Moseboken ser man att människorna då faktiskt räknade tiden på samma sätt som vi gör i dag. Vi kan se på två exempel. I Bibeln kan vi läsa att den stora översvämningen började när Noa var 600 år, ”i andra månaden, på sjuttonde dagen i månaden”. Sedan sägs det att ”vattenmassorna hade överhanden på jorden i 150 dagar” och att ”i sjunde månaden, på sjuttonde dagen i månaden, kom arken till vila på Araratbergen”. (1 Moseboken 7:11, 24; 8:4) Således sägs fem månader – från den sjuttonde dagen i den andra månaden till den sjuttonde dagen i den sjunde månaden det året – vara 150 dagar. Det är tydligt att det absolut inte finns någon grund för att påstå att ett år i själva verket var en månad.
Låt oss se på det andra exemplet. I Första Moseboken 5:15–18 sägs det att Mahalalel fick en son när han var 65 år, att han levde vidare i 830 år och dog när han var 895 år. Hans sonson Enok fick också en son när han var 65 år. (1 Moseboken 5:21) Om ett år egentligen var en månad skulle båda dessa män ha blivit föräldrar när de bara var fem år! Låter det vettigt?
Arkeologin vittnar också om att Bibelns berättelser om människor som blivit mycket gamla stämmer. När det gäller patriarken Abraham säger Bibeln att han kom från staden Ur, att han senare bodde i staden Haran och sedan i Kanaans land och att han stred mot Kedorlaomer, kungen i Elam, och besegrade honom. (1 Moseboken 11:31; 12:5; 14:13–17) Arkeologiska fynd visar att dessa platser och människor har funnits. Arkeologin har också kastat ljus över de länder och de sedvänjor som nämns i samband med Abraham och de människor som levde då. Eftersom dessa uppgifter om Abraham är riktiga, varför skulle då inte uppgiften om att han blev 175 år stämma? (1 Moseboken 25:7)
Det finns därför ingen orsak att tvivla på Bibeln när den talar om att vissa människor i forna tider levde ovanligt länge. Men man kan fråga sig: Vad har det för betydelse för mig om de här människorna levde så länge eller inte?
Du kan leva längre än du tror!
Den anmärkningsvärt höga ålder som människor före den stora översvämningen uppnådde vittnar om att människokroppen har en fantastisk potential för liv. Modern teknik har gjort det möjligt för vetenskapsmän att titta närmare på människokroppen och se hur underbart utformad den är, med sin fantastiska förmåga att kunna regenerera och reparera sig själv. Vilken slutsats har de dragit? Att den har möjlighet att leva för evigt. Tom Kirkwood, som är professor i medicin, säger: ”[Åldrandet] förblir ett av de stora mysterierna för läkarvetenskapen.”
Men för Jehova är åldrandet varken ett mysterium eller ett problem som inte går att lösa. Han skapade den första människan, Adam, så att han blev fullkomlig, och avsikten var att människor skulle leva för evigt. Tyvärr beslöt Adam sig för att vända Gud ryggen. Det ledde till synd och ofullkomlighet. Här har vi förklaringen som vetenskapsmännen har sökt: ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden ... spred sig [på så sätt] till alla människor därför att de alla hade syndat.” (Romarna 5:12) Det är på grund av synd och ofullkomlighet som vi blir sjuka, åldras och dör.
Men vår kärleksfulle Skapares avsikt med oss människor har inte ändrats. Som ett fantastiskt bevis för det lät han sin Son, Jesus Kristus, offra sitt liv som en lösen, vilket gjorde det möjligt för oss människor att bli fullkomliga och få evigt liv i framtiden. Bibeln säger: ”Alldeles som alla dör i Adam, så skall också alla göras levande i Kristus.” (1 Korinthierna 15:22) De som levde före den stora översvämningen stod närmare fullkomligheten än vi gör, och det var därför som de levde längre, ja, mycket längre, än vi gör i dag. Men nu lever vi närmare den tid då Guds löfte ska uppfyllas. Snart är alla spår av synd och ofullkomlighet borta, och människor kommer inte att behöva brytas ner och dö. (Jesaja 33:24; Titus 1:2)
Hur kan du få uppleva detta? Utgå inte från att det som Gud har lovat bara är en önskedröm. Jesus sade: ”Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv.” (Johannes 5:24) Skaffa dig därför kunskap i Bibeln och tillämpa det du får lära dig. Om du gör det kan du också göra som de som aposteln Paulus nämner då han säger: ”Så kan de tryggt samla åt sig en skatt som en god grund för framtiden, för att de skall kunna gripa fast tag om det verkliga livet.” (1 Timoteus 6:19) Du kan vara övertygad om att den Gud som gjorde det möjligt för människor på Bibelns tid att leva så länge som de gjorde också kan göra så att du får leva för evigt!
[Fotnot]
a Fler upplysningar ges i boken Bibeln – Guds ord eller människors?, utgiven av Jehovas vittnen.
[Tabell på sidan 12]
(För formaterad text, se publikationen)
1000*
969* METUSELA
950* NOA
930* ADAM
900*
800*
700*
600*
500*
400*
300*
200*
100*
*ÅLDER