Avslöjandet av ormen

”Nu kom den dag då den sanne Gudens söner kom in för att ställa sig inför Jehova, och även Satan kom då in mitt ibland dem.” — JOB 1:6, NW.

1. a) Vad är ursprunget till och innebörden i namnet Satan? b) Hur många gånger förekommer namnet Satan i bibeln, och vilka frågor uppstår?

VARIFRÅN kommer namnet Satan? Vad betyder det? Det kommer från tre hebreiska bokstäver, nämligen ש (sin), ט (tēth) och נ (nun), och med sina vokaltecken bildar de ordet ”Satan” i bibeln. Enligt forskaren Edward Langton har det ”härletts från en rot som betyder ’motstå’ eller ’vara eller handla som en vedersakare eller motståndare’”. (Jämför 1 Petrus 5:8.) Fastän namnet Satan förekommer över 50 gånger i bibeln, förekommer det endast 18 gånger i de hebreiska skrifterna och då endast i 1 Krönikeboken, Jobs bok och Sakarjas bok. Därför uppstår följande frågor: När blev människan medveten om Satans uppror och verksamhet? När avslöjas Satan först tydligt i de hebreiska skrifterna?

2. Vilken fråga besvarades inte omedelbart efter Adams och Evas uppror?

² Bibeln förklarar i enkla men djupsinniga ordalag hur synd och uppror uppstod på jorden i vad som då var en paradisisk trädgård i Mellersta Östern. (Se 1 Moseboken, kapitel 2 och 3.) Även om den person som fick Adam och Eva att synda identifieras som en orm, så ges ingen direkt ledtråd till vem som var den verkliga makten och intelligensen bakom den röst som utgick från ormen. Men Adam fick lång tid på sig att fundera över de händelser i Eden som ledde till att han blev utdriven ur den paradisiska parken. — 1 Moseboken 3:17, 18, 23; 5:5.

3. Hur syndade Adam, trots att han inte blev bedragen, och vad blev resultatet för mänskligheten?

³ Adam visste naturligtvis att djur inte talar med mänsklig intelligens. Han visste också att Gud, innan Eva frestades, inte hade talat till honom genom något djur. Vem var det då som hade sagt till hans hustru att vara olydig mot Gud? Paulus säger att även om kvinnan blev grundligt bedragen, så blev Adam inte bedragen. (1 Moseboken 3:11—13, 17; 1 Timoteus 2:14) Kanske Adam insåg att någon osynlig skapelse erbjöd ett alternativ till lydnad mot Gud. Men trots att han inte själv blev kontaktad av ormen, valde han att förena sig med sin hustru i olydnad. Adams uppsåtliga och överlagda olydnadshandling krossade fullkomlighetens gjutform och förde in syndens ofullkomlighet och ledde till dödens fördömelse, så som det var förutsagt. Och därigenom blev Satan, som använde sig av en orm, den ursprunglige mördaren. — Johannes 8:44; Romarna 5:12, 14.

4, 5. a) Vilken profetisk dom avkunnades mot ormen? b) Vilka gåtor inbegrep den profetian?

⁴ På grund av upproret i Eden uttalade Gud en profetisk dom. Den domen inbegrep en ”helig hemlighet”, som det skulle ta tusentals år innan den blev fullständigt röjd. Gud sade till ormen: ”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han skall krossa ditt huvud, och du skall krossa hans häl.” — Efesierna 5:32; 1 Moseboken 3:15, NW.

⁵ Denna livsviktiga profetia innehåller flera gåtor. Vem avsågs egentligen med ”kvinnan”? Var det Eva, eller var det en symbolisk kvinna som var mer betydande än Eva? Och vad menades med ”kvinnans” ”säd” och ”ormens” ”säd”? Och vem var egentligen ormen, vars säd skulle vara i fiendskap med kvinnans säd? Som vi strax skall se, är det tydligt att Jehova beslöt att dessa frågor skulle bli mer utförligt besvarade i hans rätta tid. — Jämför Daniel 12:4 (NW) och Kolosserna 1:25, 26.

Ytterligare bevis på uppror i himmelen

6. Vilket tecken på ett uppror i himmelen visade sig strax före floden?

⁶ Strax före floden, omkring 1.500 år efter det att människan föll i synd, inträffade återigen något i den bibliska historien som tydde på ett uppror på ett högre livsplan än människors. Den bibliska berättelsen talar om för oss att ”den sanne Gudens söner då började lägga märke till människornas döttrar, att de såg bra ut; och de började ta sig hustrur, nämligen alla som de valde ut”. Bastardavkomman av dessa onaturliga förbindelser blev känd som ”nefilim”, ”de väldiga männen som fanns förr i tiden, de ryktbara männen”. (1 Moseboken 6:1—4, NW; jämför Job 1:6, NW, när det gäller ”den sanne Gudens söners” identitet.) Omkring 2.400 år senare kommenterade Judas helt kort denna händelse, när han skrev: ”Och de änglar, som ... övergav sin egen tillbörliga boningsort, har han förvarat med eviga bojor under tätt mörker för den stora dagens dom.” — Judas, vers 6; 2 Petrus 2:4, 5.

7. Vem omnämns inte i många av bibelns historiska böcker, och varför är detta förbryllande med tanke på människans uselhet?

⁷ Då, före floden, var ”människans uselhet ... mycket stor på jorden”, och ”varje benägenhet hos hennes hjärtas tankar ... var [bara] usel hela tiden”. Men Satan blir ändå inte uttryckligt identifierad i den inspirerade 1 Moseboken som det mäktiga inflytandet bakom änglaupproret och människans ondska. (1 Moseboken 6:5, NW) Ja, genom hela Israels och Juda nations historia, med deras ständiga återfall till avgudadyrkan och falsk tillbedjan, nämns aldrig Satan i de inspirerade bibelböckerna Domarboken, Samuelsböckerna och Kungaböckerna som det osynliga inflytandet bakom dessa händelser — trots att han, som han själv medgav, strövade ”omkring på jorden”. — Job 1:7; 2:2; NW.

8. Var Job från början medveten om den roll som Satan spelade i hans lidande? Hur vet vi det?

⁸ Och till och med när vi begrundar den viktiga berättelsen om Job och hans prövningar, så ser vi aldrig att Job skyller sina prövningar på sin motståndare, Satan. Han var av allt att döma då omedveten om den stridsfråga som hade med hans handlande att göra. (Job 1:6—12, NW) Job insåg inte att det var Satan som hade vållat krisen genom att ifrågasätta hans ostrafflighet inför Jehova. När Jobs hustru förebrådde honom med orden: ”Håller du ännu fast vid din ostrafflighet? Förbanna Gud och dö!” svarade han fördenskull bara: ”Skall vi bara ta emot det som är gott från den sanne Guden och inte också ta emot det som är ont?” Han kände inte till den verkliga källan till sina prövningar och trodde av allt att döma att de kom från Gud och att de därför var något som skulle accepteras. Detta blev således en mycket allvarlig prövning av Jobs ostrafflighet. — Job 1:21; 2:9, 10; NW.

9. Vilken rimlig fråga kan ställas angående Mose?

⁹ Nu uppstår frågan: Om Mose, som vi tror, skrev Jobs bok och därför visste att Satan strövade omkring på jorden, hur kommer det sig då att han inte nämner Satan vid namn i någon av Pentateukens böcker, som han också skrev? Ja, varför nämns Satan så sällan i de hebreiska skrifterna?a

Satan delvis avslöjad

10. Hur blev Satan endast delvis avslöjad i de hebreiska skrifterna?

¹⁰ Även om Jehova fördömer demoninspirerad verksamhet, hade han tydligen i sin vishet goda skäl till att se till att hans motståndare, Satan, blev endast delvis avslöjad i de hebreiska skrifterna. (3 Moseboken 17:7; 5 Moseboken 18:10—13; 32:16, 17; 2 Krönikeboken 11:15; NW) Trots att de hebreiska skribenterna måste ha haft en viss kunskap om Satan och hans upproriska roll i himmelen, blev de således inspirerade till att enbart definiera och avslöja Guds folks och de kringliggande nationernas synder och till att ge förmaningar mot deras ondska. (2 Moseboken 20:1—17, NW; 5 Moseboken 18:9—13) Satans namn nämns knappast.

11, 12. Hur vet vi att de hebreiska bibelskribenterna inte var okunniga om Satan och hans inflytande?

¹¹ Med tanke på händelserna i Eden, ”den sanne Gudens söners” fallna tillstånd och berättelsen i Jobs bok var de hebreiska bibelskribenterna inte okunniga om Satans onda, övernaturliga inflytande. Profeten Sakarja, som skrev i slutet av 500-talet f.v.t., fick se en syn av översteprästen Josua, med Satan stående ”vid hans högra sida för att motstå honom. Därpå sade Jehovas ängel till Satan: ’Må Jehova förebrå dig, o Satan, ja må Jehova förebrå dig.’” (Sakarja 3:1, 2, NW) Den skriftlärde Esra, som skrev Israels och Juda historia på 400-talet f.v.t., förklarade också att ”Satan trädde upp mot Israel och eggade upp David till att räkna Israel”. — 1 Krönikeboken 21:1.

¹² På Sakarjas tid lät således helig ande Satans roll bli tydligare i bibeln. Men det skulle gå ytterligare fem hundra år innan denna onda varelse skulle bli fullständigt avslöjad i Guds ord. Vilken slutsats kan vi med bibeln som grund dra av detta val av tidpunkt för att fullständigt avslöja Satan?

Gåtans lösning

13—15. a) Vilka grundläggande sanningar är nyckeln till att förstå varför Satan endast delvis har avslöjats i de hebreiska skrifterna? b) Hur fördes Satan fram i ljuset i och med Jesu ankomst?

¹³ Den kristne, som har tro på Guds ord, vänder sig därför inte till den högre bibelkritiken för att få den grundläggande förklaringen till dessa frågor och dem som väcktes tidigare, som om bibeln endast vore ett litterärt mästerverk, uteslutande en produkt av mänskligt snille. Förklaringen finns i stället i två grundläggande bibliska sanningar. För det första är det som kung Salomo skrev: ”De rättfärdigas stig är lik det klara ljuset som blir ljusare och ljusare tills det är full dag.” (Ordspråksboken 4:18, NW; jämför Daniel 12:4, NW; 2 Petrus 1:19—21.) I Guds rätta tid uppenbaras sanningen gradvis i Guds ord, enligt behovet och hans tjänares förmåga att tillgodogöra sig sådan sanning. — Johannes 16:12, 13; jämför 6:48—69.

¹⁴ Den andra grundläggande sanningen finner vi i det aposteln Paulus skrev till den kristne lärjungen Timoteus: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, ... så att gudsmänniskan kan vara fullt duglig, fullständigt rustad för allt gott verk.” (2 Timoteus 3:16, 17) Guds Son, Jesus, skulle avslöja Satan, och detta skulle nedtecknas i bibeln, och den kristna församlingen skulle på så sätt bli rustad att stå fast emot Satan till stöd för Jehovas suveränitet. — Johannes 12:28—31; 14:30.

¹⁵ Med detta som grund har gåtorna i 1 Moseboken 3:15 långsamt lösts. Under Guds heliga andes eller verksamma krafts ledning gav de hebreiska skrifterna ljusglimtar om den kommande Messias eller Säden. (Jesaja 9:6, 7; 53:1—12) Parallellt med detta har de innehållit korta upplysningar som har kastat ljus över Satans roll som Guds motståndare och mänsklighetens fiende. Men i och med Jesu ankomst fördes Satan fullständigt fram i ljuset, genom att han då fräckt och öppet skred till aktion mot den utlovade Säden, Jesus Kristus. Allteftersom händelserna utvecklades under det första århundradet av den kristna eran, klargjordes ”kvinnans”, Jehovas himmelska andliga organisations, roll och Sädens, Jesu Kristi, roll i de kristna grekiska skrifterna. Samtidigt fördes Satans, ”den ursprunglige ormens”, roll alltmer fram i ljuset. — Uppenbarelseboken 12:1—9; Matteus 4:1—11; Galaterna 3:16; 4:26.

Den heliga hemligheten uppenbarad

16, 17. Vad inbegrep ”den heliga hemligheten om den Smorde”?

¹⁶ Aposteln Paulus skrev mycket om ”den heliga hemligheten om den Smorde”. (Efesierna 3:2—4; Romarna 11:25; 16:25) Denna heliga hemlighet hade att göra med den verkliga ”säden”, som till slut skulle krossa den ursprunglige ormen, Satan, djävulen. (Uppenbarelseboken 20:1—3, 10) Hemligheten inbegrep det förhållandet att Jesus var den första och viktigaste medlemmen av denna ”säd”, men att andra, först från judarna och därefter från samariterna och hedningarna, skulle förenas med honom som ”medarvingar” för att göra denna ”säd” fulltalig. — Romarna 8:17; Galaterna 3:16, 19, 26—29; Uppenbarelseboken 7:4; 14:1.

¹⁷ Paulus förklarar: ”I andra generationer gjordes denna hemlighet inte känd för människors söner som den nu har uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter genom ande.” Och vad var denna hemlighet? ”Nämligen att folk av nationerna skulle vara arvingar med oss och lemmar i kroppen med oss och ha del med oss i löftet i gemenskap med Kristus Jesus genom de goda nyheterna.” — Efesierna 3:5, 6; Kolosserna 1:25—27.

18. a) Hur visade Paulus att det krävdes tid att uppenbara innebörden av ”den heliga hemligheten”? b) Hur skulle detta uppenbarande påverka förståelsen när det gäller ”den ursprunglige ormen”?

¹⁸ Det gjorde intryck på Paulus att han av alla människor skulle komma att användas till att förkunna ”de goda nyheterna om den Smordes outgrundliga rikedom och skulle låta folk se hur den heliga hemlighet förvaltas, som från obestämd tid tillbaka har varit fördold i Gud, som har skapat allt”. Eller som han uttryckte det till kolosserna: ”Den heliga hemlighet som har varit fördold från tingens ordningar i det förgångna och från generationerna i det förgångna. Men nu har den gjorts uppenbar för hans heliga.” När hemligheten om ”säden” till slut skulle uppenbaras, så skulle den helt logiskt också inbegripa det fullständiga avslöjandet av den store motståndaren, ”den ursprunglige ormen”. Jehova valde tydligen att inte göra stridsfrågan med Satan till det dominerande förrän Messias kom. Och vem skulle bättre kunna avslöja Satan än Säden, Kristus Jesus själv? — Efesierna 3:8, 9; Kolosserna 1:26.

Jesus avslöjar motståndaren

19. Hur avslöjade Jesus motståndaren?

¹⁹ I början av sin tjänst avvisade Jesus frestaren öppet med dessa ord: ”Gå bort, Satan! Det är ju skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du skall tillbedja, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.’” (Matteus 4:3, 10) Vid ett annat tillfälle avslöjade Jesus sina belackande religiösa fiender, som hade för avsikt att döda honom, genom att peka ut vem det var som gav dem sitt stöd och avslöja honom som makten bakom ormen i Eden. Jesus sade: ”Ni är från er fader djävulen, och ni är villiga att göra de ting er fader har begär till. Denne var en mördare då han började, och han stod inte fast i sanningen, därför att sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han enligt sitt eget sinnelag, eftersom han är en lögnare och lögnens fader.” — Johannes 8:44.

20. Vilken grund hade Jesus till att avslöja Satan?

²⁰ Hur kunde Jesus uttala sig med sådan säkerhet, då han fördömde Satan? Hur kunde han känna honom så väl? Därför att han hade levt tillsammans med Satan i himmelen! Redan innan denne stolt hade gjort uppror mot den suveräne Herren Jehova hade Jesus som Ordet känt honom. (Johannes 1:1—3; Kolosserna 1:15, 16) Han hade iakttagit hans sluga handlande genom ormen i Eden. Han hade sett hur utstuderat han hade påverkat brodermördaren Kain. (1 Moseboken 4:3—8; 1 Johannes 3:12) Senare var Jesus närvarande i Jehovas himmelska hov, ”då den sanne Gudens söner kom in ..., och även Satan kom då in mitt ibland dem”. (Job 1:6; 2:1; NW) Ja, Jesus kände honom utan och innan och var redo att avslöja honom för vad han var — en lögnare, en mördare, en baktalare och en motståndare till Gud! — Ordspråksboken 8:22—31; Johannes 8:58.

21. Vilka frågor återstår att besvara?

²¹ Med en sådan mäktig fiende som har påverkat mänskligheten och dess historia så är frågorna nu: Hur avslöjas Satan ytterligare i de kristna grekiska skrifterna? Och hur kan vi motstå hans listiga planer och bevara vår kristna ostrafflighet? — Efesierna 6:11, Kingdom Interlinear.

[Fotnot]

Minns du?

◻ Vilka gåtor i 1 Moseboken 3:15 behövde förklaras?

◻ Vad finns det för bevis i de hebreiska skrifterna för ett uppror i himmelen?

◻ Vilka två sanningar hjälper oss att förstå varför Satan så sällan omnämns i de hebreiska skrifterna?

◻ Vad har ”den heliga hemligheten om den Smorde” att göra med avslöjandet av Satan och hans roll?

[Bilder på sidan 9]

Satans inflytande var påtagligt i världen före floden

[Bild på sidan 10]

Det var Satan — en verklig person — som utmanade Gud, när det gällde Jobs ostrafflighet