ABIRAM
[Ạbiram] Betyder ”far är hög (upphöjd)”.
1. En rubenit; son till Eliab och bror till Datan och Nemuel. Han var familjeöverhuvud och en av de ledande männen i Israel vid tiden för uttåget ur Egypten. (4Mo 26:5–9)
Abiram och hans bror Datan stödde leviten Kora i dennes uppror mot Moses och Arons myndighet. En tredje rubenit, som hette On, var också med i det inledande skedet av upproret, men han nämns sedan inte mer i berättelsen. (4Mo 16:1) Dessa män samlade en grupp på 250 hövdingar, ”ansedda män”, och anklagade Mose och Aron för att egenmäktigt ha upphöjt sig över resten av menigheten. (4Mo 16:1–3) Av Moses ord till Kora framgår det tydligt att Kora och hans anhängare bland leviterna sökte uppnå prästämbetet som hade tilldelats Aron. (4Mo 16:4–11) Men detta var tydligen inte fallet med Abiram och Datan som var rubeniter. Mose handlade med dem enskilt, och när de vägrade att infinna sig hos honom på hans begäran riktade de sina anklagelser enbart mot Mose och nämnde inte ens Aron. De klandrade Mose som folkets ledare och sade att han försökte ”spela furste” över dem och att han inte hade hållit sitt löfte att föra dem in i ett land som flödade av mjölk och honung. I sin bön till Jehova som svar på dessa anklagelser försvarade Mose följaktligen sina egna handlingar, inte Arons. (4Mo 16:12–15)
Av detta verkar det som om upproret inte bara var riktat mot det aronitiska prästerskapet, utan också mot Mose som den som hade ansvaret att genomföra Guds anvisningar. (Ps 106:16) Tidpunkten kanske verkade läglig för att väcka en folkopinion för en förändring, eftersom folket kort dessförinnan hade riktat allvarliga klagomål mot Mose och hade talat om att utvälja en ny anförare som kunde föra dem tillbaka till Egypten och till och med hade talat om att stena Josua och Kaleb för att de stödde Mose och Aron. (4Mo 14:1–10) Ruben var Jakobs förstfödde son, men han hade förlorat sin arvsrätt som förstfödd på grund av ett orätt handlingssätt. (1Kr 5:1) Anledningen till att Datan och Abiram gav uttryck åt missnöje med att leviten Mose utövade myndighet över dem kan därför ha varit att de ville återfå det företräde som deras förfader hade förlorat. Av 4 Moseboken 26:9 framgår det emellertid att de inte bara ”satte sig upp mot Mose och Aron”, utan också ”mot Jehova”, som hade insatt Mose och Aron i deras ämbeten.
Eftersom kehatiternas släkter (som Koras familj tillhörde) låg lägrade på södra sidan av tältboningen, på samma sida som rubeniterna, är det möjligt att Koras tält låg i närheten av Datans och Abirams. (4Mo 2:10; 3:29) När Gud uttalade sin dom stod Datan och Abiram vid ingången till sina tält, medan Kora och de 250 som stödde honom i upproret var samlade vid ingången till mötestältet med sina fyrfat i händerna. Sedan Mose hade uppmanat resten av folket att dra sig tillbaka från de tre upprorsledarnas tält, visade Gud att han fördömde deras respektlösa handlingssätt genom att låta jorden öppna sig under dessa mäns tält och uppsluka Datan och Abiram och deras hushåll. (4Mo 16:16–35; 5Mo 11:6; Ps 106:17) Koras hushåll, med undantag av hans söner, utplånades också. Kora själv dog tillsammans med de 250 upprorsmakarna, när de förtärdes av eld framför tältboningen. (4Mo 16:35; 26:10, 11) Upproret mot dem som Gud hade gett myndighet fick således ett hastigt slut, och eftersom Abiram tog del i upproret utplånades hans namn ur Israel.
2. Beteliten Hiels förstfödde son. Enligt Josua 6:26 svor Josua en ed angående den ödelagda staden Jeriko och förutsade att den som försökte återuppbygga staden skulle förlora sin förstfödde son. Abirams far, Hiel, ignorerade denna ed, och under kung Ahabs regering (ca 940–920 f.v.t.), omkring 500 år efter Josuas tid, lade han grunden till Jeriko. Hans son Abiram dog – tydligen i förtid – i uppfyllelse av profetian, vilket blev historiskt dokumenterat. (1Ku 16:34)