HESBON

[Hẹsbon]

En plats som identifieras med det nutida Hisban, en ruinstad 20 km sydväst om Rabba (Amman). Den ligger nästan mitt emellan regnflodsdalarna Arnon och Jabbok. (Jos 12:2) Hittills har man här inte hittat några arkeologiska lämningar från den kanaaneiska perioden. Strax öster om Hesbon har man funnit resterna av en stor reservoar, och 180 m nedanför staden finns det en källa som har bildat en rad dammar. (Jfr HV 7:4; se BAT-RABBIMSPORTEN.)

Amoréerkungen Sihon erövrade Hesbon från moabiterna och gjorde det till sin residensstad. Moabiternas nederlag låg till grund för en smädedikt som skrevs antingen av amoréerna eller av israeliterna. Om dikten är av amoreiskt ursprung skrevs den som ett hån mot moabiterna och till minne av kung Sihons seger. Om den däremot är av israelitiskt ursprung var tanken att Israel skulle ta Hesbon och andra städer från amoréerna precis som Sihon hade tagit staden från moabiterna. Själva smädandet låg i så fall däri att Sihons seger hade banat vägen för israeliterna, så att de kunde ta ett område som de annars inte hade haft rätt till. (4Mo 21:26–30; 5Mo 2:9)

När kung Sihon vägrade att låta Mose och israeliterna passera fredligt genom hans land och i stället rustade till krig mot dem lät Jehova sitt folk besegra honom. Amoréernas städer, däribland utan tvivel Hesbon, vigdes åt tillintetgörelse. (5Mo 2:26–36; 3:6; 29:7; Dom 11:19–22) Därefter återuppbyggde rubeniterna Hesbon (4Mo 32:37), som var en av de städer Mose gav dem (Jos 13:15–17). Staden blev senare en del av Gads område (den låg på gränsen mellan Ruben och Gad), och den nämns bland de fyra gaditiska städer som gavs åt leviterna. (Jos 21:38, 39; 1Kr 6:77, 80, 81)

Längre fram kom Hesbon tydligen under moabitiskt herravälde, vilket framgår av att både Jesaja och Jeremia nämner staden i sina domsbudskap mot Moab. (Jes 15:4; 16:7–9; Jer 48:2, 34, 45) Jeremia nämner den också i ett uttalande mot Ammon. (Jer 49:1, 3) Enligt en del bibelkommentatorer visar detta att Hesbon vid den tiden hade kommit under ammonitiskt herravälde. Andra däremot menar att det antingen betyder att Hesbon i Moab skulle möta samma öde som Aj eller att det rör sig om ett annat Hesbon som låg i Ammons område.

På Alexander Janneus tid (103–76 f.v.t.) tillhörde Hesbon judarna, enligt den judiske historikern Josephus. Senare styrdes staden av Herodes den store. (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], XIII, 395–397 [xv, 4]; XV, 294 [viii, 5])