BALAK

[Bạlak] Betyder ”han har ödelagt”.

Baalsdyrkande kung i Moab under 1400-talet f.v.t.; Sippors son. Moabiterna, Balaks folk, blev förskräckta och fylldes av ”en kväljande skräck” när de såg vad Israel hade gjort med amoréerna. Tillsammans med midjaniterna sände Balak bud till staden Petor vid floden Eufrat i Mesopotamien för att Bileam skulle komma och förbanna Israel med ”magiska krafter”. Därigenom hoppades han få ett militärt övertag. (4Mo 23:21) ”Se!” lät Balak säga till Bileam, ”[israeliterna] har täckt jorden så långt ögat når, och de har slagit sig ner precis framför mig.” Först vägrade Bileam att följa med, men när Balak sände en delegation av mer ansedda furstar och höjde sitt anbud, antog den girige profeten till sist förslaget med Jehovas tillåtelse. När Bileam kom fram till randen av floden Arnon, förebrådde Balak honom och sade: ”Varför kom du inte [genast] till mig? Skulle jag verkligen inte kunna visa dig ära?” (4Mo 22:2–37)

Balak förde Bileam till tre utsiktspunkter varifrån man kunde se Israels läger. På varje ställe utfördes samma offerprocedur: Balak fick uppmaningen att bygga sju altaren, där man sedan offrade sju tjurar och sju baggar. Men varje gång välsignade Bileam israeliterna i stället för att förbanna dem. (4Mo 22:41–24:9; Mik 6:5)

Då ”flammade Balaks vrede upp mot Bileam”. Han slog ihop händerna i raseri och utropade: ”Jag kallade på dig för att du skulle uttala en förbannelse över mina fiender, men se, du har nu välsignat dem i övermått tre gånger. Och nu, ge dig i väg till din ort.” Men innan profeten från Petor gick sin väg förutsade han att en ”stjärna”, Messias, skulle komma genom Jakobs avkomma. (4Mo 24:10–17; Jos 24:9, 10; Dom 11:25)

Av det som sedan hände framgår det att Bileam också ”lärde Balak att lägga en sten att snava på för Israels söner, nämligen att äta sådant som var offrat åt avgudar och att begå otukt”. (Upp 2:14; 4Mo 25:1–18)