SUF

1, 3: (hebr.: Tsuf) Betyder möjligen ”honungskaka”.

2: (hebr.: Suf) Betyder möjligen ”vass(rör)”.

1. En levit av Kehats släkt; förfader till Samuel. (1Sa 1:1; 1Kr 6:33–38) Han kallas också Sofaj, som är en annan form av samma namn. (1Kr 6:26)

2. En av de platser som nämns för att visa var Mose talade till israeliterna i det 40:e året av vandringen i vildmarken. (5Mo 1:1, not) I stället för ”Suf” har den grekiska Septuaginta (Bagster) och den latinska Vulgata ”Röda havet”. Detta beror möjligen på att man ansåg att det hebreiska ordet jam (som betyder ”hav”) har utelämnats och att Suf därför är en förkortning av jam-sụf (Röda havet). Om detta är fallet, är det den del av Röda havet som kallas Aqabaviken som avses. I den hebreiska masoretiska texten står det emellertid att Mose talade till Israel ”på ökenslätterna framför Suf”. Vers 5 tillägger att detta ägde rum ”i trakten av Jordan i Moabs land”. Suf låg därför tydligtvis på en plats öster om Jordan. Det exakta läget är okänt, men man har försökt att identifiera platsen med Khirbat Sufa, 6 km sydsydöst om Madaba.

3. Ett ”land” som låg utanför Benjamins område och som Saul färdades genom när han letade efter sin fars åsninnor. Det var i en stad i landet Suf som Saul träffade Samuel för första gången. (1Sa 9:3–6, 15–18) Sufs exakta läge är okänt.