RABBA

[Rạbba] Betyder ”många”, ”talrik”.

1. En stad som kom att ligga i det forntida Ammons västra gränsområde efter det att ammoniterna hade förlorat en del av sitt område till amoréerna. Rabba är den enda ammonitiska stad som nämns vid namn i Bibeln, så man antar att den var huvudstaden. Den låg 37 km öster om Jordan vid en biflod till Jabboks övre lopp och därmed i ett mycket bördigt område. Dessutom var staden en viktig knutpunkt på handelsvägen mellan Damaskus och Arabien.

”Ammons söners Rabba” (Rabbạth benẹ̄ ‛Ammọ̄n) nämns första gången i Bibeln som platsen där Ogs, Basans kungs, likbår stod. (5Mo 3:11) När israeliterna kom till det utlovade landet fick Gads stam en del av amoréernas land (som tydligen hade tillhört Ammon tidigare) ”ända till Aroer, som ligger framför [möjligen nordöst om] Rabba”. (Jos 13:25)

Intagen av David. Staden nämns igen i samband med det krig som bröt ut till följd av att Hanun, Ammons kung, förödmjukade Davids budbärare. (2Sa 10:1–19; 1Kr 19:1–19) Joab och hans trupper stred mot de araméer som ammoniterna lejt, medan Abisaj och hans män drog upp mot ammoniterna ”vid ingången till staden”, tydligen Rabba. (1Kr 19:9) När araméerna hade blivit besegrade drog sig ammoniterna tillbaka in i staden. Nästa vår belägrade Joab och hans här Rabba. Det var under det här fälttåget som David, som var kvar i Jerusalem, begick äktenskapsbrott med Batseba. David sände hennes man, hettiten Uria, tillbaka till kriget och befallde att han skulle ställas i frontlinjen. När några av ammoniterna gjorde ett utfall från Rabba, kom Uria så nära staden att han blev dödad av en bågskytt som stod uppe på muren. (2Sa 11:1–25; 1Kr 20:1)

Joab fick med tiden framgång i kriget mot Rabba och lyckades inta ”vattenstaden”. (2Sa 12:27) Han informerade då David om situationen, så att han som kung kunde komma till Rabba för att fullborda erövringen och därmed få äran för att ha intagit staden. Joab tycks alltså bara ha erövrat en del av staden. Uttrycket ”vattenstaden” kan avse en stadsdel som låg vid flodstranden, men det kan också syfta på att Joab tog kontroll över stadens huvudsakliga vattenförsörjning. (2Sa 12:26–28)

David kom och fullbordade erövringen av Rabba, och ”bytet från staden, det som han förde ut, var mycket stort”. (2Sa 12:29–31; 1Kr 20:2, 3) Med tiden blev ammoniterna självständiga igen. På 800-talet f.v.t. uttalade Amos straffdomar över ammoniterna och nämnde särskilt att Rabba skulle brännas. (Am 1:13, 14) Jeremia och Hesekiel framförde också budskap mot Rabba. Som det visas under AMMONITER uppfylldes de här profetiorna tydligen på Nebukadnessars tid. (Jer 49:2, 3; Hes 21:19–23; 25:5)

På 200-talet f.v.t. byggde Ptolemaios Filadelfos upp Rabba igen och gav staden namnet Filadelfia. Den hörde sedan till Dekapolis städer och var tydligen en stark och välmående stad. I dag ligger staden Amman här. Många forntida ruiner finns kvar, däribland en stor amfiteater, men de härrör främst från romartiden.

2. En av de städer som gavs som arvedel åt Judas stam. Det exakta läget är okänt. I Josua 15:60 nämns staden tillsammans med Kirjat-Jearim, som låg i Judas bergstrakt 13 km västnordväst om Jerusalem.