KAKA

Många av de bröd som hebréerna och andra orientaliska folk bakade i forna tider var platta och runda, och ofta kallade man sådana bröd ”kakor”. Kakor kunde emellertid ha många olika former. Vid installationen av Israels prästerskap bakade man till exempel ”ringformade kakor” (hebr.: challọth; 2Mo 29:2, 23), och Tamar bakade ”hjärtformade kakor” (hebr.: levivọ̄th; 2Sa 13:8, not; se BRÖD). Abraham uppmanade Sara att baka ”runda kakor” (hebr.: ‛ughọ̄th) till de materialiserade änglar som besökte honom. (1Mo 18:6; se också 4Mo 11:8; 1Ku 19:6; Hes 4:12.)

Jehova sade genom profeten Hosea: ”Efraim har blivit en rund kaka, som inte har vänts på andra sidan.” (Hos 7:8) Efraim (Israel) hade beblandat sig med hedniska folk, anammat deras seder och bruk och slutit förbund med dem och var därför som en kaka som inte hade vänts. Kakor gräddades ofta på varma stenar eller i varm aska. Om sådana kakor inte vändes kunde de bli välgräddade eller till och med brända på ena sidan och ogräddade på den andra.

Vid påskhögtiden skulle israeliterna äta ”osyrat bröd” (ojästa kakor, dvs. tunna brödkakor av nygjord deg utan jäsämne; hebr.: matstsọ̄th [plur.]), och i anslutning till påsken firades ”det osyrade brödets högtid”. (2Mo 12:8, 15, 17–20; 13:3–7; 23:15; 34:18; 5Mo 16:3, 8, 16) Osyrade ringformade kakor bakade med olja eller osyrade tunnkakor bestrukna med olja hörde till de offergåvor som israeliterna skulle frambära åt Jehova Gud. (3Mo 2:4–7, 11, 12) Enligt lagen om gemenskapsoffer kunde även ringformade kakor av syrat bröd frambäras åt Jehova. (3Mo 7:13)

Efter det att förbundsarken hade förts till Jerusalem delade David ut ”till allt folket, till hela Israels skara, både man och kvinna, till var och en, ett ringformat bröd [hebr.: challạth lẹchem] och en kaka dadlar [hebr.: ’eshpạr] och en kaka russin [hebr.: ’ashishạh]. Sedan gick allt folket i väg, var och en till sitt hus.” (2Sa 6:19) Russinkakan bestod av pressade och torkade druvor eller russin. Det är dock möjligt att åtminstone en del av de russinkakor som bereddes i forna tider innehöll mjöl.

På Jeremias tid tog invånarna i Juda och Jerusalem del i falsk tillbedjan, och deras kvinnor knådade ”deg för att göra offerkakor åt ’himlens drottning’”. (Jer 7:18) Denna falska gudinna och de ”offerkakor” (hebr.: kawwanịm) som gjordes åt henne omnämns också i Jeremia 44:19. Man vet inte exakt vad dessa offerkakor bestod av, men de lades tydligtvis på altaret som offergåvor. (Se HIMLENS DROTTNING.)

Andra slag av kakor som nämns i Bibeln är ”kakor av pressade (torkade) fikon” (hebr.: develịm; 1Sa 30:12; Jes 38:21), ”söta kakor” (hebr.: lashạdh; 4Mo 11:8), ”flata kakor” (hebr.: tsappichịth; 2Mo 16:31), ”rund kornbrödskaka” (hebr.: tselụl; Dom 7:13), ”russinkakor” (hebr.: tsimmuqịm; 1Sa 25:18; 1Kr 12:40) och ”beströdda kakor” (hebr.: niqqudhịm; 1Ku 14:3).