TOFET

[Tọfet]

En plats utanför Jerusalem. Här frambar avfälliga israeliter, däribland Ahas och Manasse, barnoffer. Till slut såg kung Josia till att platsen gjordes otjänlig för tillbedjan. (2Ku 23:10; 2Kr 28:3; 33:6; Jer 7:31–33; 19:3–14; 32:35) Tofet låg troligen i östra delen av Hinnoms dal, i närheten av Lerskärvsporten (Askhögsporten). (Jer 19:2, 6, 14; se HINNOMS DAL.)

I en kommentar till 2 Kungaboken 23:10 ger den judiske kommentatorn David Kimchi (1160?–1235?) följande möjliga förklaring angående Tofet: ”Namnet på det ställe där de lät sina söner gå genom [eld] åt Molok. Ställets namn var Tofet, och de sade att det kallades så därför att de i samband med gudsdyrkan brukade dansa och slå på tamburiner [hebr.: tuppịm], så att fadern inte skulle höra sonens skrik, när de lät honom gå genom eld, och för att han inte skulle bli upprörd i sitt hjärta och ta honom ur deras hand. Och detta ställe var en dal som tillhörde en man vid namn Hinnom, och den kallades ’Hinnoms dal’ och ’Hinnoms sons dal’. ... Josia befläckade stället och gjorde det till ett orent ställe, dit man kunde kasta döda kroppar och all orenlighet, så att tanken aldrig mer skulle uppstå hos en man att låta sin son och sin dotter gå genom eld åt Molok.” (Biblia Rabbinica, Jerusalem 1972)

I Jesaja 30:32, 33 sägs det att Jehovas straff över Assyrien ”skall vara åtföljt av tamburiner [hebr.: bethuppịm] och av lyror. ... Ty hans Tofet är för kort tid sedan iordningställt. ... Eld och ved finns i överflöd. Jehovas andedräkt brinner som en regnflod av svavel mot det.” Här står Tofet för en plats med brinnande eld och är en symbol för den ödeläggelse som skulle komma över Assyrien.