Bibelbok nr 37 — Haggaj
Skribent: Haggaj
Platsen där den skrevs: Jerusalem
Boken fullbordad: 520 f.v.t.
Omfattar tiden: 112 dagar (520 f.v.t.)
1, 2. Vilka upplysningar ges om profeten Haggaj, och vilka två sidor hade hans budskap?
HANS namn var Haggaj. Han var en profet och en ”Jehovas budbärare”. (Hagg. 1:13) Men vem var han, och varifrån kom han? Haggaj är den tionde av de så kallade mindre profeterna, och han var den förste av de tre profeter som verkade efter det att judarna hade vänt tillbaka till sitt hemland år 537 f.v.t. De båda andra var Sakarja och Malaki. Haggajs namn (hebreiska: Chag·gạj) betyder ”[född under en] högtid”. Detta kan antyda att han var född på en högtidsdag.
2 På grund av vad den judiska traditionen säger är det rimligt att dra den slutsatsen att Haggaj föddes i Babylon och att han reste till Jerusalem tillsammans med Serubbabel och översteprästen Josua. Haggaj tjänade sida vid sida med profeten Sakarja, och av Esra 5:1 och Esra 6:14 framgår det att de två profeterna uppmuntrade dem som hade återvänt från landsflykten att återuppta tempelbygget. Haggaj var en Jehovas profet i två avseenden: han förmanade judarna att fullgöra sina åligganden gentemot Gud, och han förutsade bland annat att alla nationer skulle skakas. — Hagg. 2:6, 7.
3. Hur hade judarna underlåtit att förverkliga själva syftet med att de återvände från landsflykten?
3 Varför gav Jehova Haggaj detta uppdrag? Av följande skäl: År 537 f.v.t. hade Cyrus (Kyros) utfärdat det påbud som tillät judarna att återvända till sitt hemland för att återuppbygga Jehovas hus. Men nu hade man nått fram till år 520 f.v.t., och templet var långt ifrån fullbordat. Under alla dessa år hade judarna låtit fiendernas motstånd och sin egen likgiltighet och materialism hindra dem från att förverkliga själva syftet med att de återvände. — Esr. 1:1—4; 3:10—13; 4:1—24; Hagg. 1:4.
4. Vad hade hindrat tempelbygget, men vad hände när Haggaj började profetera?
4 Berättelsen visar att man inte hade mer än hunnit lägga templets grund (år 536 f.v.t.), förrän ”landets folk ständigt [försvagade] Judas folks händer och avskräckte dem från att bygga och lejde rådgivare mot dem för att omintetgöra deras rådslag”. (Esr. 4:4, 5) År 522 f.v.t. lyckades slutligen dessa icke-judiska motståndare få arbetet officiellt förbjudet. I det andra året av den persiske kungen Darius (Dareios) Hystaspes’ regering, det vill säga år 520 f.v.t., började Haggaj profetera, och hans ord ingav judarna mod att återuppta tempelbygget. Detta ledde till att de omkringboende ståthållarna sände ett brev till Darius och begärde ett avgörande i saken. Darius förnyade Cyrus’ påbud och stödde judarna mot deras fiender.
5. Vad visar att Haggajs bok hör med till Bibelns kanon?
5 Judarna har aldrig tvivlat på att Haggajs profetia hör med till den hebreiska kanon, och bokens äkthet bekräftas också av att Haggaj i Esra 5:1 omtalas som en som profeterade ”i Israels Guds namn”. (Se också Esra 6:14.) Att hans profetia utgör en del av ”hela Skriften”, som är inspirerad av Gud, framgår av att Paulus citerar från den i Hebréerna 12:26: ”Nu har han lovat och sagt: ’Ännu en gång skall jag sätta inte bara jorden utan också himlen i rörelse.’” — Hagg. 2:6.
6. Vad består Haggajs profetia av, och vilket eftertryck läggs på Jehovas namn?
6 Haggajs profetia består av fyra budskap, som han frambar under en period av 112 dagar. Hans språk är enkelt och rättframt, och det eftertryck han lägger på Jehovas namn är särskilt värt att lägga märke till. I de 38 verserna nämner han Jehovas namn 35 gånger, därav 14 gånger i uttrycket ”härars Jehova”. Han lämnar oss inte i tvivel om att hans budskap är från Jehova: ”Haggaj, Jehovas budbärare, talade vidare till folket, enligt Jehovas uppdrag till budbäraren, i det han sade: ’”Jag är med er”, är Jehovas uttalande.’” — 1:13.
7. Vad uppmuntrade Haggaj judarna att göra, och vad var huvudtanken i hans budskap?
7 Detta var en mycket betydelsefull tid i Guds folks historia, och Haggajs verk visade sig vara till stor nytta. Han var inte det minsta ovillig att utföra sin uppgift som profet, och han skrädde inte orden till judarna. Han sade rakt på sak till dem att de skulle sluta upp med att förhala tiden och i stället sätta i gång med arbetet. Tiden var inne att återuppbygga Jehovas hus och att återställa den rena tillbedjan, om de ville ha någon välsignelse från Jehovas hand. Huvudtanken i Haggajs budskap är att den som önskar få välsignelse från Jehova måste tjäna honom, den sanne Guden, och utföra det verk som han påbjuder.
BOKENS INNEHÅLL
8. Varför blir judarna inte välsignade av Jehova i materiellt avseende?
8 Det första budskapet (1:1—15). Detta är riktat till ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua, men det frambärs för folkets öron. Folket har sagt: ”Tiden har inte kommit, tiden för Jehovas hus, att det skall byggas.” Jehova ställer genom Haggaj en rannsakande fråga: ”Är det tid för er själva att bo i era panelade hus, medan detta hus ligger öde?” (1:2, 4) De har sått mycket i materiellt avseende, men det har inte varit till särskilt stor nytta för dem när det gäller mat, dryck och kläder. ”Rikta ert hjärta mot era vägar”, förmanar Jehova. (1:7) Det är hög tid att hämta timmer och bygga huset, så att Jehova kan bli förhärligad. Judarna tar god vård om sina egna hus, men Jehovas hus ligger öde. Jehova har därför hållit tillbaka himlens dagg och fältets avkastning och inte välsignat människan och hennes möda.
9. Hur får Jehova judarna att ta itu med arbetet?
9 De förstår vad saken gäller! Haggaj har inte profeterat förgäves. Styresmännen och folket börjar ”lyssna till Jehovas, sin Guds, röst”. Fruktan för Jehova ersätter människofruktan. Jehovas försäkran genom budbäraren Haggaj lyder: ”Jag är med er.” (1:12, 13) Det är Jehova själv som uppväcker anden i ståthållaren, anden i översteprästen och anden i de kvarvarande av folket. Redan 23 dagar efter det att Haggaj börjat profetera tar de itu med arbetet, trots det officiella förbudet från den persiska regeringen.
10. Vad anser en del judar om det tempel som de håller på att bygga, men vad lovar Jehova?
10 Det andra budskapet (2:1—9). Det går inte ens en månad efter det att byggverksamheten återupptagits förrän Haggaj frambär sitt andra inspirerade budskap. Det är riktat till Serubbabel, Josua och de kvarvarande av folket. Några av judarna som hade återvänt från landsflykten och som hade sett Salomos tempel ansåg tydligen att det nya templet var som ingenting i jämförelse med det. Men vad säger härars Jehova? ”Var starka ... och arbeta. Ty jag är med er.” (2:4) Jehova påminner dem om det förbund han har slutit med dem och säger att de inte skall vara rädda. Han styrker dem med löftet om att han skall sätta alla nationerna i gungning, låta deras åtråvärda ting komma in och fylla sitt hus med härlighet. Härligheten hos detta senare hus skall till och med bli större än hos det förra, och på denna plats skall han ge frid.
11. a) Genom vilken illustration påpekar Haggaj prästernas försumlighet? b) Vad har deras försumlighet lett till?
11 Det tredje budskapet (2:10—19). Två månader och tre dagar senare riktar sig Haggaj till prästerna. Han använder en illustration för att klargöra vad han menar. Om en präst bär heligt kött, blir då all annan mat som han rör vid helig? Svaret är nej. Om en som har blivit oren genom en död själ, ett lik, rör vid något, blir det då orent? Svaret är ja. Haggaj tillämpar nu illustrationen. Landets invånare är orena, därför att de har försummat den rena tillbedjan. Vad de än offrar, visar det sig vara orent för Jehova Gud. Därför har han inte välsignat deras arbete, och dessutom har han sänt svedande hetta, mjöldagg och hagel över dem. Så snart de ändrar sitt handlingssätt, kommer Jehova att välsigna dem.
12. Vad innehåller det budskap som Haggaj slutligen riktar till Serubbabel?
12 Det fjärde budskapet (2:20—23). Det här budskapet frambär Haggaj på samma dag som det tredje budskapet, men det är riktat till Serubbabel. Återigen talar Jehova om att sätta ”himlarna och jorden i gungning”, men den här gången utsträcker han detta tema till att också gälla det fullständiga förintandet av nationernas kungariken. Många kommer att störta ner, ”var och en för sin broders svärd”. (2:21, 22) Haggaj avslutar sin profetia med en försäkran om att Serubbabel har Jehovas ynnest.
VARFÖR DEN ÄR NYTTIG
13. Till vilken omedelbar nytta var Haggajs profeterande?
13 De fyra budskap som Jehova förmedlade genom Haggaj var till nytta för judarna på den tiden. De blev uppmuntrade till att sätta i gång med arbetet, och på fyra och ett halvt år blev templet fullbordat och kunde användas till att främja den sanna tillbedjan i Israel. (Esr. 6:14, 15) Jehova välsignade deras nitiska arbete. Det var medan templet höll på att byggas som Darius, kungen av Persien, granskade riksarkivet och bekräftade Cyrus’ påbud. Arbetet på templet fullbordades således med officiellt stöd. — Esr. 6:1—13.
14. Vilka visa råd ger Haggaj för vår tid?
14 Profetian innehåller också visa råd för vår tid. Först och främst understryker den att människor behöver sätta de intressen som har med tillbedjan av Gud att göra framför sina egna personliga intressen. (Hagg. 1:2—8; Matt. 6:33) Den slår också fast att den som handlar själviskt skadar sig själv, att materialistiska strävanden är meningslösa. Det är Jehovas frid och välsignelse som gör rik. (Hagg. 1:9—11; 2:9; Ords. 10:22) Boken betonar också att tjänsten för Gud inte i sig själv gör en människa ren, om det inte är en ren och helhjärtad tjänst; den får inte bli besmittad genom orent uppförande. (Hagg. 2:10—14; Kol. 3:23; Rom. 6:19) Den visar att Guds tjänare inte får vara pessimistiska och se tillbaka på den ”gamla goda tiden”, utan måste se framåt, ”rikta ... [sitt] hjärta mot ... [sina] vägar” och söka förhärliga Jehova. Då kommer Jehova att vara med dem. — Hagg. 2:3, 4; 1:7, 8, 13; Fil. 3:13, 14; Rom. 8:31.
15. Vad visar Haggajs bok att nit och lydnad leder till?
15 Sedan judarna väl hade satt i gång med arbetet på templet, blev de välsignade av Jehova och hade framgång. Hindren försvann. Arbetet fullbordades på kort tid. En oförfärad och nitisk insats för Jehova blir alltid belönad. Man kan övervinna verkliga eller inbillade svårigheter genom att handla modigt och i tro. Lydnad för ”Jehovas ord” ger resultat. — Hagg. 1:1.
16. Vilken förbindelse har Haggajs profetia med hoppet om Guds kungarike, och vilken tjänst bör den ge oss kraft till att utföra i våra dagar?
16 Men hur förhåller det sig med profetian om att Jehova skall sätta himlarna och jorden i gungning? Aposteln Paulus förklarar Haggaj 2:6 på följande sätt: ”Men nu har han [Gud] lovat och sagt: ’Ännu en gång skall jag sätta inte bara jorden utan också himlen i rörelse.’ Men uttrycket ’ännu en gång’ ger till känna att de ting som skakas blir avlägsnade såsom ting som har blivit gjorda, för att de ting som inte skakas skall bestå. Därför, när vi nu skall ta emot ett kungarike som inte kan skakas, måtte vi då fortfarande ha oförtjänt omtanke, genom vilken vi på ett välbehagligt sätt kan ägna Gud helig tjänst med gudsfruktan och vördnad. Ty vår Gud är också en förtärande eld.” (Hebr. 12:26—29) Haggaj visar att Jehova sätter himlarna och jorden i gungning för att ”omstörta kungarikens tron och förinta styrkan hos nationernas kungariken”. (Hagg. 2:21, 22) När Paulus citerar profetian, talar han i kontrast till detta om Guds kungarike, ”som inte kan skakas”. Må vi då, när vi begrundar hoppet om detta rike, vara ”starka ... och arbeta” och ägna Gud helig tjänst. Må vi också ha klart för oss att innan Jehova omstörtar jordens nationer, skall något dyrbart väckas upp och komma ut ur dem för att överleva: ”’Jag skall sätta alla nationerna i gungning, och alla nationernas åtråvärda ting skall komma in; och jag skall fylla detta hus med härlighet’, har härars Jehova sagt.” — 2:4, 7.