Intressanta detaljer i Ester 1:1—10:3

Gud ger räddning och hindrar folkmord

Massakern kommer att bli kallblodigt effektiv: unga och gamla, barn och kvinnor kommer undantagslöst att tillintetgöras. Ingen kommer att våga sätta sig upp mot den ondskefulla planen, för avrättningsordern bär kungens sigill. Ja, judarna kommer att dö likt hjälplös boskap!

Så förefaller det vara, åtminstone i Hamans ögon, hans som är statsminister i det forntida Persien. Han har planerat detta massmord i blint hat riktat mot juden Mordokai. Men samtidigt som Haman självbelåtet väntar på sin seger, ber den judiska nationen om räddning. Med vilken utgång? Det avslöjas i den dramatiska bibelboken Ester, skriven av Mordokai själv, en bok som utgör en trosstärkande skildring av hur en nation räddas med Guds hjälp — och av en ung kvinnas tro.

Ester blir drottning

Läs Ester 1:1—2:23. Den persiske kungen Ahasveros (Xerxes I) kallar omkring år 484 f.v.t. till stort gästabud. Men drottning Vasti bryr sig inte om hans kallelse och vägrar att infinna sig där. I vrede avkläder kungen henne hennes kungliga värdighet och framställer en begäran om att man skall skaffa fram en ny drottning. När han har inspekterat de vackraste kvinnorna i riket, väljer han ut en anspråkslös judinna vid namn Hadassa, som har förberetts för denna uppgift av sin kusin Mordokai. Den unga kvinnan hemlighåller det förhållandet att hon är judinna och använder sitt persiska namn Ester.

◆ 1:3—5 — Varför anordnades dessa festligheter?

Enligt historikern Herodotos kallade Xerxes en gång samman ett möte för att planera en militäraktion mot Grekland. Detta möte är kanske just det möte som omnämns i Esters bok. Troligen visade Xerxes upp sin härlighet och sitt rikes rikedomar för att övertyga ädlingarna i landet om sin möjlighet att genomföra aktionen mot Grekland.

◆ 1:8 — Vad var regeln i samband med drickandet?

Det verkar som om perserna hade för vana att uppmana varandra att dricka en bestämd mängd vid sådana tillställningar. Kungen gjorde emellertid ett undantag vid detta tillfälle. Om det ledde till ett mera måttligt drickande eller om det blev ett ohämmat sådant säger inte bibeln något om.

◆ 2:19, 20 — Varför satt Mordokai ”i kungens port”?

Tydligtvis var Mordokai en av kung Ahasveros’ närmaste män. Sådana myndighetspersoner satt i allmänhet i porten i väntan på att få order från kungen. Mordokai måste ha innehaft en ganska ansvarsfylld ställning. Annars kunde Haman troligen ha avskedat honom omedelbart. Mordokai var således i en sådan ställning att han kunde få reda på och omintetgöra eventuella lönnmordsplaner riktade mot kungen.

Lärdom för oss: Ester visade värdet av anspråkslöshet och begärde inte juveler och fina kläder innan hon trädde fram inför kungen. Hon lät sitt hjärtas fördolda människa, med dess ”stilla och milda ande”, vinna kungens ynnest. (1 Petrus 3:1—5) På liknande sätt har de av den smorda kvarlevan som församlats sedan år 1919 vunnit kungens, Jesu Kristi, ynnest.

Hamans sammansvärjning

Läs 3:1—5:14. Ahasveros gör en amalekit vid namn Haman till statsminister. Men Mordokai, som kommer ihåg Jehovas beslut att han ”skall strida mot Amalek från släkte till släkte”, vägrar att falla ner inför Haman. (2 Moseboken 17:8—16) Som hämnd övertalar den stolte Haman kungen att utrota judarna!

Mordokai ber Ester ingripa och påminner henne om att om hon tiger stilla ”så skall nog hjälp och räddning beredas judarna från något annat håll”. Eftersom Jehovas folks öde och Guds dom mot amalekiterna står på spel, är Mordokai övertygad om att Gud skall ge räddning. (1 Samuelsboken 12:22) Ester träder inför kungen objuden — en överträdelse som kan medföra dödsstraff! Men Ahasveros låter henne leva och kommer till ett gästabud som hon anordnar. När Haman kommer hem är han återigen förbittrad över att Mordokai vägrar att falla ner inför honom och planerar därför att döda honom.

◆ 3:7 — Vad var inbegripet i att kasta pur?

”Pur” tycks vara ett persiskt ord som betyder ”lott”. Lotter kastades ofta av astrologer i spådomssyfte. Denna lottkastning ägde troligen rum för att bestämma när tiden var som mest gynnsam för Haman att verkställa sina folkmordsplaner.

◆ 4:3 — Varför fastade Mordokai och judarna?

Därför att en nationell olycka var nära förestående. Det var alltså tid för dystra, allvarliga tankar. (Predikaren 3:4) De var i högsta grad i behov av Guds vägledning. Fastandet var således ett tecken på att de vände sig till Jehova för att få den styrka och vishet som de behövde. När du ställs inför prövningar, vänder du dig då också i bön till Gud? — Hebréerna 5:7.

◆ 5:6—8 — Varför dröjde Ester med att informera kungen?

Det berodde helt visst inte på att Esters mod hade svikit henne, för hon hade ju redan riskerat livet. Men troligen ville hon först vinna kungens ynnest. Därför inbjöd hon honom till ett andra gästabud. Guds vägledning var också inbegripen, eftersom tiden däremellan tillät en viss händelseutveckling.

Lärdom för oss: Ester visade tro, mod och villighet att följa Mordokais råd. De som har blivit en del av den smorda kvarlevan sedan år 1919 har visat liknande tro, mod och villighet när det gäller att samarbeta med de äldre medlemmarna av Kristi brud. Verkligen fina exempel!

Sammansvärjningen omintetgörs

Läs 6:1—7:10. Ahasveros kan inte sova, något som Gud utan tvivel ligger bakom. Det är möjligt att han känner på sig att det finns något som han inte har fullgjort, och därför låter han någon läsa för honom ur krönikan, kanske den kungliga dagboken. Man upptäcker att Mordokai inte har blivit belönad för att han har avslöjat en sammansvärjning med syftet att mörda kungen. Kungen ber därför Haman ge ett förslag på en lämplig belöning. Haman inbillar sig att det är han som skall bli ärad och föreslår därför en pampig ceremoni. Men till sin fasa blir han befalld att ära Mordokai på detta sätt! Hamans rådgivare tar detta som ett tecken på hans fall.

Haman hinner inte mer än uppleva denna förödmjukande händelse förrän han hämtas till Esters andra gästabud. Där uppmanar monarken Ester att framställa sin begäran: ”Må mitt liv bli mig skänkt på min bön, och mitt folks på min begäran”, ber den modiga drottningen. Hon röjer att hon är judinna och avslöjar Hamans sammansvärjning. Skräckslagen ber Haman för sitt liv, men blir i stället avrättad — på just den påle som var avsedd för Mordokai!

◆ 7:4 — Varför skulle det vara till skada för kungen att judarna tillintetgjordes?

Om Hamans avsikt var att sälja judarna till slaveri, skulle detta troligen ha lett till stor ekonomisk vinst för Ahasveros. Men om hela det judiska folket tillintetgjordes, skulle det leda till en ekonomisk förlust som var långt större än de 10.000 silvertalenter som Haman hade lovat att betala. Om sammansvärjningen med syftet att döda alla judarna lyckades, skulle det dessutom medföra att kungen förlorade sin drottning — till stor skada för kungen personligen!

◆ 7:8 — Varför höljdes Hamans ansikte?

Haman höljde inte själv sitt ansikte i skam eller ånger. Tydligtvis höljde hovmännen hans ansikte och gjorde det förmodligen som ett tecken på skam eller straffdom. Troligen var detta det första steget hänemot verkställandet av dödsdomen.

Lärdom för oss: Ester riskerade livet och avslöjade modigt att hon var judinna. Guds folk har sedan år 1931 på liknande sätt riskerat att bli förföljda genom att förkunna att de är Jehovas vittnen. (Jesaja 43:10—12) Är du lika modig?

Guds folk räddat!

Läs 8:1—10:3. Mordokai blir statsminister i Hamans ställe. Ester riskerar återigen livet och träder inför kungen objuden och ber att mått och steg skall vidtas för att omintetgöra Hamans onda planer. Monarken går med på detta och låter Mordokai diktera en kontraorder i Ahasveros’ namn. Fastän den tidigare utrotningsordern enligt persisk sed inte kan annulleras, tillåter den nya lagen judarna att försvara sig.

Jubel bryter ut bland judarna! De är inte längre några hjälplösa offer, utan har nu flera månader på sig att organisera sitt försvar. Till sist kommer den trettonde Adar (februari/mars). Judarna dödar omkring 75.000 som ”sökte deras olycka”. För att de inte skall glömma att denna seger kom från Jehova påbjuder Mordokai att purimfesten skall firas varje år den fjortonde och femtonde Adar.

◆ 8:5 — Hur visade Ester urskillning?

Ester vägde noggrant sina ord, då hon vädjade till kungen om att han skulle omintetgöra ränksmidaren Hamans dokument, ”som han skrev”. Taktfullt undvek hon att nämna något om kungens ansvar i den här frågan. De kristna är på liknande sätt också taktfulla, när de vittnar för regeringstjänstemän.

◆ 8:17 — Hur ”förklarade sig [folket] vara judar” (NW)?

I Septuagintaöversättningen sägs det att dessa perser ”lät sig omskäras och gick över till judendomen”. Många perser tog tydligen kontraordern som ett tecken på att judarna hade Guds stöd och blev därför judiska proselyter. På liknande sätt har ”en stor skara” av ”andra får” i vår tid tagit ställning jämte den smorda kvarlevan. — Uppenbarelseboken 7:9; Johannes 10:16; Sakarja 8:23.

◆ 9:10, 15, 16 — Varför inlät sig judarna inte på plundring?

Enligt kungens påbud hade de rätt att plundra. Deras vägran att göra det gjorde det emellertid tydligt att deras syfte var att rädda sitt liv, inte att bli rika.

Lärdom för oss: I likhet med judarna på Esters tid vänder sig Jehovas vittnen med rätta till regeringar och domstolar för att få beskydd undan sina fiender. I synnerhet under andra världskriget var det nödvändigt att göra det på grund av de prästinspirerade angreppen mot Guds folk. Många stora strider i domstolarna har vunnits med Jehovas välsignelse.

Esters bok utgör en källa till hopp och uppmuntran för Jehovas vittnen i vår tid. De vet att Satans intensiva hat till dem inom kort kommer att kulminera i hans alltomfattande försök att utrota dem. Exakt hur Jehova då kommer att beskydda dem återstår att se. (Hesekiel 38:16—23) Men de är övertygade om att Jehova inte kommer att överge sitt folk, lika lite som han gjorde det på Esters tid. I sin rätta tid kommer han att bereda dem ”hjälp och räddning”.