-
Job blir belönad för sin ostrafflighetVakttornet – 1998 | 1 maj
-
-
För det första tillrättavisades Elifas, Bildad och Sofar av Jehova. Han vände sig till Elifas, som tydligtvis var den äldste, och sade: ”Min vrede har upptänts mot dig och dina båda vänner, för ni har inte talat om mig vad sannfärdigt är som min tjänare Job. Och nu, ta er sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job, och ni skall offra ett brännoffer till förmån för er själva; och Job, min tjänare, kommer själv att be för er.” (Job 42:7, 8) Tänk på vad det innebar!
Jehova krävde ett ansenligt offer av Elifas, Bildad och Sofar, och det gjorde han kanske för att inskärpa hur allvarlig deras synd var. De hade faktiskt, antingen medvetet eller omedvetet, smädat Gud genom att säga att han inte hade någon tillit till sina tjänare och att det egentligen inte hade någon betydelse för honom om Job var trogen eller inte. Elifas påstod till och med att Job i Guds ögon inte var mer värd än en mal! (Job 4:18, 19; 22:2, 3) Det är inte att undra på att Jehova sade: ”Ni har inte talat om mig vad sannfärdigt är som min tjänare Job”!
Men det var mer som var inbegripet. Elifas, Bildad och Sofar syndade också mot Job genom att säga att hans svårigheter berodde på honom själv. Deras grundlösa anklagelser och fullständiga brist på empati gjorde Job förbittrad och nedstämd och fick honom att utropa: ”Hur länge kommer ni att hålla i med att irritera min själ och fortsätta att krossa mig med ord?” (Job 10:1; 19:2) Föreställ dig hur skamsna de här tre männen såg ut, när de nu måste överlämna ett offer till Job för sina synder!
Men det var inte meningen att Job skulle betrakta deras förödmjukelse med skadeglädje. Jehova krävde i själva verket att han skulle be till förmån för sina anklagare. Job gjorde som han fick anvisningar om, och han blev välsignad för det.
-
-
Job blir belönad för sin ostrafflighetVakttornet – 1998 | 1 maj
-
-
Innan Job fick hälsan tillbaka, krävde Jehova att han skulle be för dem som hade syndat mot honom. Vilket fint föredöme för oss! Jehova kräver att vi förlåter dem som syndar mot oss, innan våra egna synder kan bli förlåtna. (Matteus 6:12; Efesierna 4:32) Om vi inte vill förlåta andra, när det finns välgrundade skäl för att göra det, kan vi då med rätta förvänta att Jehova skall vara barmhärtig mot oss? — Matteus 18:21–35.
-