HUD, SKINN

Det yttersta skikt som täcker kroppen på människor och djur. Huden är ett av kroppens organ och har många funktioner som medverkar till välbefinnandet, till exempel som skydd mot omvärlden och när det gäller reglering av kroppstemperaturen och avsöndring av vissa avfallsprodukter.

Bibeln nämner hudsjukdomar (3Mo 13:1–46; 21:20; 5Mo 28:27) och vissa nedbrytande verkningar som sjukdom och svält kan ha på huden (Job 7:5; 30:30; Klag 4:8; 5:10).

Enligt den mosaiska lagen skulle hudar av djur som framburits som syndoffer brännas utanför Israels läger eller utanför Jerusalems port. (2Mo 29:14; 3Mo 4:11, 12; 8:17; 9:11; 16:27; Heb 13:11) När det gällde brännoffren fick prästen huden av det djur som han hade framburit som offer för en israelit. (3Mo 7:8)

Jehova försåg Adam och Eva med kläder av skinn för att skyla deras nakenhet efter syndafallet. (1Mo 3:21) Somliga använde kläder gjorda av obearbetade djurskinn. Det gällde några av profeterna (2Ku 1:8) och även några falska profeter (Sak 13:4). Djurhudar användes dessutom för att tillverka sandaler (Hes 16:3, 10), väskor (1Sa 17:40), skinnläglar för vatten, mjölk och vin (1Mo 21:14; Jos 9:13; Dom 4:19; Mt 9:17), trumskinn och möjligtvis resonansbottnar till harpor (Jes 5:12). Man använde också skinn när man tillverkade tältboningen. (2Mo 25:2, 5; 26:14; 35:7, 23; 36:19)

Får-, get- eller kalvskinn användes även för att tillverka skrivmaterial. (Se PERGAMENT.)

Bildspråk. Satan sade till Jehova om Job: ”Hud för hud; en människa ger allt hon äger för sin själ.” (Job 2:4) Med dessa ord ifrågasatte Satan människans ostrafflighet och hävdade att Job skulle förbanna Gud om han förlorade sin goda fysiska hälsa.

Job själv sade: ”Jag kommer undan med mina tänders hud.” (Job 19:20, not) Vissa översättare har föreslagit andra läsarter av det här bibelstället, men dessa kräver ändringar i den hebreiska texten. Det verkar inte vara nödvändigt att försöka förklara Jobs uttalande i ljuset av nya rön som forskare har gjort i vår tid med hjälp av mikroskop. Av allt att döma menade Job att han undkom döden med knapp nöd – med bara sina ”tänders hud” i behåll, dvs. med huden på något som till synes inte har någon hud.