Skapelsen förkunnar Guds härlighet!
”Himlen förkunnar Guds härlighet; himlarymden berättar om hans händers verk.” (PSALM 19:1)
1, 2. a) Varför kan människor inte bokstavligen se Guds härlighet? b) Hur ger de 24 äldste ära åt Gud?
”DU KAN inte se mitt ansikte, ty ingen människa kan se mig och leva.” (2 Moseboken 33:20) Med dessa ord varnade Jehova Mose. Eftersom människor är så bräckliga, kan de inte bokstavligen se Guds härlighet och överleva. Men aposteln Johannes fick i en imponerande syn se Jehova sitta på sin härliga tron. (Uppenbarelseboken 4:1–3)
2 Lojala andevarelser kan, till skillnad från människor, se Jehovas ansikte. Bland dessa finns de ”tjugofyra äldste” i Johannes himmelska syn vilka representerar de 144 000. (Uppenbarelseboken 4:4; 14:1–3) Hur reagerar de för synen av Guds härlighet? Enligt Uppenbarelseboken 4:11 säger de: ”Du, Jehova, ja vår Gud, är värdig att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat allt, och på grund av din vilja var det till och blev skapat.”
Varför de är ”utan ursäkt”
3, 4. a) Varför är det inte ovetenskapligt att tro på Gud? b) Vad beror det i vissa fall på att människor inte tror på Gud?
3 Känner du dig manad att ge ära åt Gud? De flesta människor gör inte det, och somliga förnekar till och med att Gud finns. En astronom skrev till exempel: ”Var det Gud som ingrep och på ett så förutseende sätt planlade kosmos för vår skull? ... Det är en svindlande tanke. Tyvärr tror jag att det är en illusion. ... Gud är inte någon förklaring.”
4 Den vetenskapliga forskningen är begränsad – den kan bara bedrivas med utgångspunkt från det som människor verkligen kan observera och studera. I övrigt är det bara teorier och gissningar. Eftersom ”Gud är en Ande”, kan han helt enkelt inte bli föremål för rent vetenskapliga undersökningar. (Johannes 4:24) Det är därför förmätet att avfärda tron på Gud som något ovetenskapligt. Forskaren Vincent Wigglesworth vid universitetet i Cambridge sade att den vetenskapliga metoden i sig själv är ”beroende av tro”. Varför det? ”Den är grundad på en orubblig tro på att naturfenomen följer ’naturens lagar’.” När någon därför inte vill tro på Gud, byter han då inte helt enkelt ut en tro mot en annan? I vissa fall verkar detta att inte tro på Gud vara detsamma som att medvetet vägra att erkänna sanningen. Psalmisten skrev: ”På grund av sin högdragenhet gör den ondskefulle ingen efterforskning; alla hans tankar är: ’Det finns ingen Gud.’” (Psalm 10:4)
5. Varför finns det ingen ursäkt för att inte tro på Gud?
5 Tron på Gud saknar inte grund, för det finns överväldigande bevis för Guds existens. (Hebréerna 11:1) Astronomen Allan Sandage sade: ”Jag anser att det är fullständigt otroligt att denna ordning [i universum] uppstod ur kaos. Det måste finnas någon eller något som organiserar det hela. Gud är för mig ett mysterium, men han är ändå förklaringen till tillvarons mirakel, till att det finns någonting i stället för ingenting.” Aposteln Paulus skrev till de kristna i Rom att Guds ”osynliga egenskaper ses ... tydligt alltifrån världens skapelse, ja, hans eviga makt och gudomlighet, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda – så är de [som inte tror] då utan ursäkt”. (Romarna 1:20) Alltifrån ”världens skapelse” – särskilt alltifrån skapandet av intelligenta mänskliga varelser, som kunde uppfatta Guds existens – har det varit uppenbart att det finns en Skapare som besitter en oerhörd kraft, en Gud som förtjänar vår hängivenhet. De som inte erkänner Guds härlighet är därför utan ursäkt. Vilka bevis finner vi då i skapelsen?
Universum förkunnar Guds härlighet
6, 7. a) Hur förkunnar himlen Guds härlighet? b) I vilket syfte har himlen satt ut ”mätsnören”?
6 I Psalm 19:1 får vi svaret: ”Himlen förkunnar Guds härlighet; himlarymden berättar om hans händers verk.” David förstod att stjärnorna och planeterna som lyste genom ”himlarymden”, eller atmosfären, gav obestridliga bevis för att det finns en underbar Gud. Han fortsätter: ”Den ena dagen efter den andra låter tal välla fram, den ena natten efter den andra förmedlar kunskap.” (Psalm 19:2) Dag efter dag och natt efter natt ger himlen en uppvisning av Guds vishet och skaparkraft. Det är som om tal som lovprisar Gud ”väller fram” från himlen.
7 Men det krävs urskillning för att höra detta vittnesbörd. ”Det är inget tal, och det är inga ord; ingen röst hörs från dem.” Ändå är himlens tysta vittnesbörd kraftfullt. ”Över hela jorden har deras mätsnöre nått ut och till det fruktbara landets yttersta ände deras uttalanden.” (Psalm 19:3, 4) Det är som om himlen har satt ut ”mätsnören” för att försäkra sig om att dess tysta vittnesbörd har nått ut till jordens alla hörn.
8, 9. Vilka är några anmärkningsvärda fakta beträffande solen?
8 Sedan beskriver David ett annat under i Jehovas skapelse: ”I dem [eller: ”den”, dvs. den synliga himlen; i hebreiskan står ordet för ”himmel” alltid i flertal] har han rest ett tält åt solen, och den är som en brudgum som kommer ut ur sin bröllopskammare; den jublar som en väldig man över att löpa sin bana. Från himlens ena ände går den ut, och dess kretslopp når till den andra änden; och inget är dolt för dess hetta.” (Psalm 19:4–6)
9 I jämförelse med andra stjärnor är solen bara av medelstorlek. Men ändå är den en märklig stjärna, så stor att den får planeterna som kretsar runt den att verka mycket, mycket små. En källa uppger att dess massa uppgår till ”2 miljarder miljarder miljarder ton” – vilket är 99,9 procent av vårt solsystems samlade massa! Dess gravitationskraft gör att jorden kan gå i en bana runt solen på ett avstånd av 150 miljoner kilometer utan att slungas ut från eller dras in mot den. Endast omkring en halv miljarddel av solens energi når vår planet, men det är tillräckligt för att uppehålla livet här.
10. a) Hur kan det sägas att solen går in i och ut ur sitt ”tält”? b) Hur färdas den som ”en väldig man”?
10 Psalmisten talar om solen på ett bildligt sätt och liknar den vid ”en väldig man” som under dagen skyndar sig från den ena horisonten till den andra och under natten drar sig tillbaka i ”ett tält”. När den här väldiga stjärnan går ner vid horisonten, ser det från jorden ut som om den går in i ”ett tält”, som om den skulle vila. På morgonen verkar det som om den plötsligt kommer fram, och den strålar ”som en brudgum som kommer ut ur sin bröllopskammare”. Som herde visste David att det kunde bli mycket kallt nattetid. (1 Moseboken 31:40) Han kunde påminna sig hur solens strålar snabbt värmde honom och landskapet runt omkring. Solen var inte alls utmattad efter sin ”resa” från öster till väster utan liknade ”en väldig man”, beredd att göra om resan.
De vördnadsbjudande stjärnorna och galaxerna
11, 12. a) Vad är det som är så anmärkningsvärt med att Bibeln jämför stjärnorna med sandkorn? b) Hur stort kan universum faktiskt vara?
11 David kunde med blotta ögat se bara ett par tusen stjärnor. Men enligt en färsk undersökning kan man med hjälp av moderna teleskop se 70 000 triljoner stjärnor i universum – siffran 7 följd av 22 nollor! Jehova antydde att det var fråga om ett enormt antal stjärnor när han jämförde det med ”sandkornen på havets strand”. (1 Moseboken 22:17)
12 I många år observerade astronomer vad som beskrevs som ”små lysande områden med ett suddigt utseende, utan skarpa konturer”. Vetenskapsmän antog att dessa ”spiralnebulosor” var himlakroppar som ingick i vår galax, Vintergatan. År 1924 upptäckte de att den närmast belägna av dessa nebulosor, Andromeda, i själva verket också är en galax – och att den befinner sig på ett avstånd av ungefär två miljoner ljusår från jorden! Vetenskapsmän beräknar nu att det finns miljarder galaxer som var och en innehåller tusentals – ibland miljarder – stjärnor. Ändå ”räknar” Jehova ”stjärnornas antal, han kallar dem alla vid namn”. (Psalm 147:4)
13. a) Vad är det som är så anmärkningsvärt med stjärnbilderna? b) Hur är det uppenbart att vetenskapsmännen inte känner till ”himlens stadgar”?
13 Jehova frågade Job: ”Kan du knyta stjärnbilden Kimas band? Kan du lossa stjärnbilden Kesils linor?” (Job 38:31) En stjärnbild är ett antal stjärnor som ser ut att bilda ett tydligt mönster. Trots att stjärnorna kan befinna sig på oerhörda avstånd från varandra, förblir deras positioner fasta från jorden sett. Eftersom deras positioner är så exakta, är stjärnorna ”ett värdefullt hjälpmedel vid navigation, för astronauter som färdas i rymdfarkoster och vid identifiering av stjärnor”. (The Encyclopedia Americana) Men det finns ingen som helt och fullt kan förstå de ”band” som håller ihop stjärnbilderna. Vetenskapsmännen har fortfarande inget svar på den fråga som ställs i Job 38:33: ”Har du lärt känna himlens stadgar?”
14. På vilket sätt är ljusets fördelning ett mysterium?
14 Vetenskapsmännen kan inte heller besvara en annan fråga som ställdes till Job: ”Var går vägen dit där ljuset fördelar sig?” (Job 38:24) En skribent kallade denna fråga angående ljuset ”en ytterst modern vetenskaplig fråga”. Somliga grekiska filosofer, däremot, trodde att ljuset strömmar ut från det mänskliga ögat. Längre fram förde vetenskapsmän fram tanken att ljuset består av ytterst små partiklar. Andra har menat att det rör sig i vågor. I dag tror vetenskapsmännen att ljuset är både en vågrörelse och en partikelström. Men fortfarande förstår man inte på långa vägar ljusets natur och hur det ”fördelar sig”.
15. Hur bör vi likt David känna det när vi tänker på himlen?
15 När vi tänker på allt det här kan vi inte låta bli att känna det som psalmisten David, som sade: ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna som du har berett, vad är då en dödlig människa, att du kommer ihåg henne, och en människoson, att du tar dig an honom?” (Psalm 8:3, 4)
Jorden och skapelserna på den lovprisar Jehova
16, 17. Hur lovprisar skapelserna i de stora havsdjupen Jehova?
16 I Psalm 148 nämns andra sätt på vilka skapelsen förkunnar Guds härlighet. I vers 7 läser vi: ”Lovprisa Jehova från jorden, ni havsvidunder och alla djup.” Ja, havsdjupen är fulla av under som framhäver Guds vishet och kraft. En blåval kan väga mer än 120 ton – lika mycket som 30 elefanter! Bara hjärtat väger över 450 kilo och kan pumpa runt drygt 6 000 liter blod i kroppen! Är dessa gigantiska havsvidunder långsamma och klumpiga i vattnet? Knappast. De ”far runt i haven” med imponerande hastighet, sägs det i en rapport från European Cetacean Bycatch Campaign. Med hjälp av satellitövervakning kunde man påvisa att ”ett djur vandrade över 1 600 mil på 10 månader”.
17 Flasknosdelfinen dyker normalt till ett djup av ungefär 45 meter, men det största djupet som noterats för en delfin är 547 meter! Hur kan det här däggdjuret överleva en dykning till ett sådant djup? Hjärtat slår långsammare under dykningen, och blod avleds till hjärtat, lungorna och hjärnan. Vidare innehåller djurets muskler ett kemiskt ämne som lagrar syre. Sjöelefanter och kaskeloter kan dyka till ännu större djup. ”I stället för att försöka stå emot det höga trycket”, sägs det i tidskriften Discover, ”låter de det fullständigt trycka ihop deras lungor.” De lagrar det mesta av det syre de behöver i musklerna. De här skapelserna är helt klart levande vittnesbörd om visheten hos en allsmäktig Gud!
18. Hur vittnar havsvattnet om Jehovas vishet?
18 Också havsvattnet vittnar om Jehovas vishet. I tidskriften Scientific American sägs det: ”Varje vattendroppe i det översta skiktet på 100 meter i havet innehåller tusentals fritt flytande, mikroskopiska växter som kallas fytoplankton.” Denna ”osynliga skog” renar luften genom att den tar bort miljarder ton koldioxid. Fytoplankton producerar mer än hälften av det syre vi andas.
19. Hur utför elden och snön Jehovas vilja?
19 I Psalm 148:8 står det: ”Eld och hagel, snö och tjock rök, du stormvind som fullgör hans ord.” Ja, Jehova använder också de livlösa naturkrafterna till att utföra hans vilja. Tänk på elden. För många år sedan betraktades skogsbränder som enbart destruktiva. Forskare tror nu att bränder har stor betydelse för ekologin på så sätt att de eliminerar gamla döende träd och bidrar till att många frön gror samt till att näringsämnen återvinns. De minskar också risken för nya skogsbränder. Snön har också stor betydelse, eftersom den vattnar marken och gör den fruktbar, fyller på floderna och isolerar växter och djur vid låga temperaturer.
20. Hur är bergen och träden till nytta för människorna?
20 ”Ni berg och alla kullar, ni fruktträd och alla cedrar”, sägs det i Psalm 148:9. De majestätiska bergen bär vittnesbörd om Jehovas stora kraft. (Psalm 65:6) Men de tjänar också ett praktiskt syfte. I en rapport från Geografiska institutet i Bern i Schweiz heter det: ”Alla de stora floderna i världen har sina källor i bergen. Mer än halva mänskligheten är beroende av det färskvatten som ackumuleras i bergen. ... Dessa ’vattentorn’ är livsviktiga för mänsklighetens välfärd.” Till och med ett vanligt träd ger ära åt sin Skapare. I en rapport från United Nations Environment Programme heter det att träd ”är viktiga för människornas välfärd i alla länder. ... Många trädarter har stor ekonomisk betydelse, eftersom de bland annat ger timmer, frukt, nötter, kåda och gummi. Världen över är det två miljarder människor som är beroende av ved till matlagning och bränsle.”
21. Förklara hur ett enkelt löv ger bevis för formgivning.
21 Bevis för att det finns en vis skapare kan ses i själva utformningen av ett träd. Ta ett enkelt löv som exempel. På ytan finns ett lager av vax som skyddar lövet från att torka ut. I cellerna på ovansidan finns det, precis under det här skyddet, små partiklar som innehåller kloroplaster. Dessa innehåller klorofyll, som tar upp energi från ljuset. Genom en process som kallas fotosyntesen blir löven ”livsmedelsfabriker”. Vatten dras upp genom trädets rötter och transporteras till löven via ett sinnrikt ”rörsystem”. Tusentals små ”ventiler” (så kallade klyvöppningar) på lövets undersida öppnas och stängs och släpper in koldioxid. Ljuset ger den energi som behövs för att förena vatten och koldioxid och producera kolhydrater. Växten kan nu livnära sig på den föda som den själv har producerat. Men den här ”fabriken” är tyst och vacker. I stället för att förorena avger den syre som en biprodukt.
22, 23. a) Vilka enastående förmågor har vissa fåglar och landdjur? b) Vilka ytterligare frågor behöver vi begrunda i nästa artikel?
22 ”Ni vilda djur och alla husdjur, ni krypande djur och bevingade fåglar”, står det i Psalm 148:10. Många landdjur och flygande skapelser uppvisar enastående förmågor. Laysanalbatrossen kan flyga över enorma sträckor (i ett fall 4 000 mil på bara 90 dagar). Den vitkindade skogssångaren flyger från Nordamerika till Sydamerika i mer än 80 timmar utan uppehåll. Kamelen lagrar vatten, inte i puckeln som många tror, utan i matsmältningsapparaten, vilket gör att den kan gå mycket länge utan att bli uttorkad. Det är inte att undra på att ingenjörer noga observerar djurriket när de skall konstruera maskiner och utforma nya material. ”Om man vill tillverka någonting som skall fungera bra ... och inte skada miljön”, säger skribenten Gail Cleere, ”finns det stora chanser att man kommer att hitta bra exempel någonstans i naturen.”
23 Ja, skapelsen förkunnar verkligen Guds härlighet! Allting, från den stjärnbeströdda himlen till växterna och djuren, lovprisar sin Skapare på sitt eget sätt. Men hur är det med oss människor? Hur kan vi, precis som naturen, sjunga Guds lov?
Minns du?
• Varför är de som förnekar Guds existens utan ursäkt?
• Hur ger stjärnorna och planeterna ära åt Gud?
• Hur ger havsdjuren och landdjuren bevis för att det finns en kärleksfull Skapare?
• Hur utför livlösa naturkrafter Jehovas vilja?
[Bild på sidan 10]
Vetenskapsmän beräknar att antalet stjärnor som kan observeras är 70 000 triljoner!
[Bildkälla]
Frank Zullo
[Bild på sidan 12]
Flasknosdelfin
[Bild på sidan 13]
Snöflinga
[Bildkälla]
snowcrystals.net
[Bild på sidan 13]
Ung laysanalbatross