Jehovas ord är levande
Viktiga detaljer från Tredje och Fjärde boken i Psalmerna
I BÖN till Gud frågar psalmisten: ”Förkunnas din kärleksfulla omtanke i graven, din trofasthet på tillintetgörelsens plats?” (Psalm 88:11) Svaret är naturligtvis nej. Om vi inte lever kan vi inte prisa Jehova. Möjligheten att få prisa Jehova är en god anledning för oss att fortsätta leva, och att vara vid liv ger oss en god anledning att prisa Jehova.
Tredje och Fjärde boken i Psalmerna, som omfattar psalmerna 73–106, ger oss många anledningar att prisa Skaparen och välsigna hans namn. Att meditera över de här psalmerna bör fördjupa vår uppskattning av ”Guds ord” och motivera oss att utöka och förbättra vår lovprisning av honom. (Hebréerna 4:12) Med stort intresse skall vi nu se närmare på den tredje boken i Psalmerna.
”DET ÄR GOTT FÖR MIG ATT JAG NÄRMAR MIG GUD”
De första elva psalmerna i den tredje boken är komponerade av Asaf eller av medlemmar av Asafs hus. Den inledande sången förklarar hur Asaf har blivit räddad från att bli vilseledd av ett felaktigt tänkesätt. Han har dragit rätt slutsats: ”Det är gott för mig att jag närmar mig Gud”, sjunger han. (Psalm 73:28) I Psalm 74 klagar psalmisten över Jerusalems ödeläggelse. Psalmerna 75, 76 och 77 beskriver Jehova som den rättfärdige domaren, den som räddar de ödmjuka och den som hör bön. I Psalm 78 behandlas Israels historia från Mose fram till Davids tid. Den 79:e psalmen är en klagan över att templet blivit förstört. Nästa psalm innehåller en bön om att Guds folk skall bli återställt. Psalm 81 är en uppmaning att lyda Jehova. Psalmerna 82 och 83 är böner om att Gud skall verkställa dom mot korrupta domare och fiender till Gud.
”Min själ längtade, ja, förtärdes av längtan efter Jehovas förgårdar”, sägs det i en sång av Koras söner. (Psalm 84:2) Psalm 85 är en begäran om att Gud skall välsigna dem som återvänder från landsflykten. Den här psalmen betonar att andliga välsignelser är mycket mer värda än fysiska välsignelser. Psalm 86 är en bön av David, och han ber att Gud skall skydda och undervisa honom. Psalm 87 är en sång om Sion och dem som är födda där, och sången följs av en bön till Jehova i Psalm 88. Jehovas kärleksfulla omtanke, som kommer till uttryck i förbundet med David, betonas i Psalm 89. Denna psalm är komponerad av Etan, som kan ha varit en av fyra visa män under Salomos dagar. (1 Kungaboken 4:31)
Svar på bibliska frågor:
73:9 – Hur kan det sägas om de onda: ”I himlen har de satt sin mun, och deras tunga vandrar omkring på jorden”? Eftersom de onda inte visar respekt för någon vare sig i himlen eller på jorden, tvekar de inte att smäda Gud med sin mun. De förtalar också människor med sin tunga.
74:13, 14 – När kan det sägas att Jehova ”krossade havsvidundrens huvuden i vattnen” och ”sönderkrossade Leviatans huvuden”? ”Farao, Egyptens kung”, omtalas som ”det stora havsvidunder som ligger utsträckt mitt i sina Nilkanaler”. (Hesekiel 29:3) Leviatan kan representera ”Faraos starka”. (Psalm 74:14, fotnoten) Krossandet av havsvidundrens huvuden syftar förmodligen på det förkrossande nederlag som farao och hans här led när Jehova befriade israeliterna ur fångenskapen i Egypten.
75:4, 5, 10 – Vad syftar ”horn” på? Ett djurs horn är ett kraftfullt vapen. Därför syftar ”horn” på makt eller styrka. Jehova reser upp sitt folks horn, och de blir upphöjda genom att Jehova hugger av ”de ondskefullas horn”. Vi blir varnade för att lyfta vårt ”horn så högt”, dvs. bli stolta och arroganta. Eftersom det är Jehova som upphöjer, skall man betrakta ansvarsuppgifter i församlingen som något som kommer från Jehova. (Psalm 75:7)
76:10 – Hur kan ”människans raseri” bli till pris för Jehova? När Gud tillåter människor att vända sin vrede mot oss, kan det resultera i något gott. De svårigheter vi får gå igenom som Guds tjänare kan öva oss på olika sätt. Jehova tillåter prövningar endast i den utsträckning som prövningarna leder till att vi får sådan övning. (1 Petrus 5:10) ”Återstoden av raseriet” binder Jehova om sig själv. Men tänk om vi rentav blir dödade? Det kan också bli till ära för Jehova, om de som ser att vi troget härdar ut till slutet börjar lovprisa honom.
78:24, 25; fotnoten – Varför kallas mannat ”säd från himlen” och ”änglars bröd”? De här båda uttrycken innebär inte att änglar äter manna. Det kallas ”säd från himlen” i den bemärkelsen att mannat kom från himlen. (Psalm 105:40) Eftersom änglar, eller ”de starka”, har himlen som boningsort, innebär uttrycket ”änglars bröd” helt enkelt att mannat kom från Gud, som har sin boning i himlen. (Psalm 11:4) Jehova kan också ha använt änglar till att förse israeliterna med manna.
82:1, 6 – Vilka kallas ”gudar” och ”den Högstes söner”? Båda uttrycken syftar på människor som var domare i Israel. Det är lämpligt, eftersom de tjänade som Guds talesmän och representanter. (Johannes 10:33–36)
83:2 – Vad menas med att några ”lyfter huvudet”? Det innebär att de är redo att utöva makt eller gå till handling, vanligtvis för att göra motstånd, strida eller förtrycka.
Lärdomar för oss:
73:2–5, 18–20, 25, 28. Vi bör inte avundas de ondas välstånd eller ta efter deras ogudaktiga handlingssätt. De onda står på hal mark. De kommer helt visst att ”falla i spillror”. Eftersom ondskan inte kan utplånas under ofullkomligt mänskligt styre, skulle det vara lönlöst att försöka utplåna den. Vi gör klokt i att göra som Asaf och lära oss att hantera ondskan genom att närma oss Gud och glädjas åt ett nära förhållande till honom.
73:3, 6, 8, 27. Vi måste undvika att vara skrytsamma, högmodiga, hånfulla och svekfulla. Det är nödvändigt, trots att det ibland kan tyckas ge fördelar att lägga sig till med sådana egenskaper.
73:15–17. När vi känner att vi hakar upp oss på något skall vi låta bli att prata vitt och brett om det. Om vi bara ger efter och tänker: ”Så vill jag tala”, kan det leda till att vi gör andra missmodiga. Vi bör fridsamt meditera över det som oroar oss och fortsätta vara tillsammans med våra medtroende. (Ordspråksboken 18:1)
73:21–24. Att bli förbittrad i hjärtat på grund av att de onda tycks leva i välstånd liknas vid att reagera som förnuftslösa djur. De reagerar impulsivt på sinnesförnimmelser. Vi bör i stället låta oss ledas av Jehovas råd och vara helt förvissade om att han så att säga fattar tag i vår högra hand och ger oss stöd. Dessutom kan han föra oss ”till härlighet”, dvs. in i ett nära förhållande till honom.
77:6. Om vi verkligen längtar efter andliga sanningar och söker efter dem, krävs det att vi tar oss tid till studium och meditation. Det är mycket viktigt att vi får stunder av avskildhet ibland.
79:9. Jehova lyssnar till våra böner, särskilt när de gäller helgandet av hans namn.
81:13, 16. Det leder till rika välsignelser att lyssna till Jehovas röst och vandra på hans vägar. (Ordspråksboken 10:22)
82:2, 5. Orättvisor får ”jordens grundvalar” att vackla. Orättvisa handlingar är ett hot mot stabiliteten i det mänskliga samhället.
84:1–4, 10–12. Psalmisterna uppskattade mycket Jehovas plats för tillbedjan, och de kände stor tillfredsställelse över de möjligheter de hade att tjäna Jehova. De är fina föredömen för oss.
86:5. Så tacksamma vi kan vara att Jehova är ”redo att förlåta”! Han söker efter en anledning att få visa barmhärtighet mot en ångerfull syndare.
87:5, 6. Kommer de som får liv i det jordiska paradiset någonsin att få veta namnen på dem som har uppstått till himmelskt liv? De här verserna visar att det kan bli möjligt.
88:13, 14. Om Jehova verkar dröja med att svara på vår bön om ett visst problem, kan det mycket väl betyda att han vill att vi skall visa hur uppriktig vår gudhängivenhet är.
”TACKA HONOM, VÄLSIGNA HANS NAMN”
Begrunda de olika anledningar att lovprisa Jehova som den fjärde boken i Psalmerna ger oss. I Psalm 90 ställer Mose ”evighetens Kung” i kontrast till människan och hennes korta liv. (1 Timoteus 1:17) I Psalm 91:2 talar Mose om Jehova som ”min tillflykt och mitt fäste” – hans källa till trygghet. De följande psalmerna talar om Guds enastående egenskaper, överlägsna tankar och underbara verk. Tre psalmer börjar med uttrycket ”Jehova har blivit kung”. (Psalm 93:1; 97:1; 99:1) Psalmisten talar om Jehova som vår Skapare och inbjuder oss att ”tacka honom” och att ”välsigna hans namn”. (Psalm 100:4)
Hur skall en härskare som fruktar Jehova sköta olika angelägenheter? Psalm 101, som komponerades av kung David, besvarar den frågan. Nästa psalm upplyser oss om att Jehova ”vänder sig till de utblottades bön, deras bön föraktar han inte”. (Psalm 102:17) Den 103:e psalmen uppmärksammar Jehovas kärleksfulla omtanke och barmhärtighet. Psalmisten syftar på allt det som Jehova har skapat på jorden och utropar: ”Många är dina verk, Jehova! Med vishet har du gjort dem alla.” (Psalm 104:24) De två sista psalmerna i Fjärde boken prisar Jehova för hans underbara gärningar. (Psalm 105:2, 5; 106:7, 22)
Svar på bibliska frågor:
91:1, 2 – Vad är ”den Högstes hemliga plats”, och hur kan vi ”bo” där? Det är en symbolisk plats där det råder andlig säkerhet och trygghet – ett tillstånd som skyddar mot andlig skada. Platsen är hemlig, eftersom den är okänd för dem som inte förtröstar på Gud. Vi låter Jehova bli ”en boning för oss” om vi ser honom som vår tillflykt och vårt fäste, om vi prisar honom som universums Suverän och om vi predikar de goda nyheterna om Riket. Vi känner andlig trygghet, eftersom vi vet att Jehova alltid är redo att hjälpa oss. (Psalm 90:1)
92:12 – På vilket sätt kan det sägas att den rättfärdige ”skjuter upp som palmen”? Palmer är kända för att ge god avkastning. En rättfärdig människa är som en palm i den meningen att hon är rättrådig i Jehovas ögon och fortsätter att frambringa ”fin frukt”, goda gärningar. (Matteus 7:17–20)
Lärdomar för oss:
90:7, 8, 13, 14. Vårt förhållande till Jehova blir skadat varje gång vi syndar. Och våra hemliga synder kan inte döljas för Gud. Men om vi verkligen ångrar oss och upphör med vårt felaktiga handlingssätt, kommer vi att återfå Jehovas ynnest, och han kommer att ”mätta oss” med sin ”kärleksfulla omtanke”.
90:10, 12. Livet är kort, och därför bör vi ”räkna våra dagar”. Hur då? Genom att vi låter ”vårt hjärta vinna vishet”, dvs. genom att vi handlar vist så att våra återstående dagar inte blir bortkastade utan används på ett sätt som Jehova finner behag i. Det kräver att vi prioriterar andlig verksamhet och använder vår tid på ett vist sätt. (Efesierna 5:15, 16; Filipperna 1:10)
90:17. Det är lämpligt att vi ber Jehova att han skall ”ge framgång åt våra händers verk” och välsigna det vi gör i tjänsten.
92:14, 15. När de äldre flitigt studerar Guds ord och regelbundet församlas med Jehovas folk, kan de fortsätta vara ”fulla av saft och friska”, andligt livskraftiga, och vara en värdefull tillgång i församlingen.
94:19. Oavsett vad som orsakar våra ”oroande tankar” kan vi få ett inre lugn om vi läser och mediterar över den ”rika tröst” som Bibeln ger.
95:7, 8. Om vi lyssnar till Bibelns råd, reflekterar över dem och villigt rättar oss efter dem undviker vi att bli hårdhjärtade. (Hebréerna 3:7, 8)
106:36, 37. De här verserna förknippar avgudadyrkan med offer till demoner. Detta antyder att de som använder avgudar i sin tillbedjan kan komma under demoners inflytande. Bibeln uppmanar oss: ”Var på er vakt mot avgudarna.” (1 Johannes 5:21)
”Lovprisa Jah!”
De tre sista psalmerna i Fjärde boken slutar med uppmaningen: ”Lovprisa Jah!” Den sista psalmen inleder också med denna uppmaning. (Psalm 104:35; 105:45; 106:1, 48) Uttrycket ”Lovprisa Jah!” förekommer ofta i Fjärde boken i Psalmerna.
Vi har verkligen många anledningar att lovprisa Jehova. Psalmerna 73–106 har gett oss mycket att begrunda som fyller våra hjärtan med tacksamhet mot vår himmelske Fader. När vi tänker på allt han redan har gjort för oss och allt han kommer att göra för oss i framtiden, vill vi säkert ”lovprisa Jah” med all vår kraft.
[Bild på sidan 10]
Vi kan efterlikna Asaf och lära oss att hantera ondskan genom att närma oss Gud
[Bild på sidan 11]
Farao led nederlag vid Röda havet
[Bild på sidan 11]
Vet du varför mannat kallades ”de starkas bröd”?
[Bild på sidan 13]
Vad kan hjälpa oss att skingra ”oroande tankar”?