Intressanta detaljer i Psalm 73—106

Varför ”välsigna Jehova”?

Vem av oss kan vara otacksam, när vi tänker på allt det som Jehova har gjort, gör och ännu kommer att göra för oss? Våra hjärtan bör verkligen driva oss att välsigna vår Gud. Att vi har stor anledning att välsigna Jehova betonas väl i den tredje och i den fjärde boken i Psaltaren. Fråga dig själv, när vi nu begrundar Psalm 73—106: ”Vilka skäl har jag personligen att välsigna Jehova?”

Avundas inte de ondskefulla

Läs Psalm 73—77. Dessa psalmer tillskrivs Asaf, och tydligen inbegrips också hans söner. Asaf bekänner att han avundades ”de ondskefulla” (NW) — tills han kom till besinning. (Psalm 73) Sedan kommer en klagosång över Jerusalems förstöring. (Psalm 74) Därefter finner man uttryck av tacksamhet mot den Gud som ”inger fruktan” (NW), varefter följer en bön till den ”store” Guden om att han skall komma ihåg sitt betryckta folk. — Psalm 75—77.

◆ 73:24 — Till vilken ”ära” ”förde” (NW) Jehova psalmisten?

Tills psalmisten kom att inse att det var ”gott” för honom ”att nalkas Gud” (NW), hade han tyckt att de ondskefulla hade det bättre än de rättfärdiga. (Psalm 73:2—12, 28) Att han lät Guds ”råd” leda honom ledde till att han fick ”ära”, dvs. ynnest hos Jehova, ett välsignat förhållande till honom.

◆ 76:7 — Hur föll ”vagnföraren” och ”hästen” ”i sömn” (NW)?

Israeliterna blev lärda att förtrösta på Jehova i stället för på hästar och vagnar. (Psalm 20:8; Ordspråksboken 21:31) De hade ingen anledning att frukta sina fienders hästar eller vagnar med järnliar, eftersom Jehova kunde göra deras fiender maktlösa och få dem att falla ”i sömn”. Här avses ”en till obestämd tid bestående sömn” (NW) — själva döden. (Jeremia 51:39) Detta bör vara en varning för världens ledare i våra dagar, vilka förlitar sig på sina vapen. — Psalm 76:13.

Lärdom för oss: Psalm 75 innehåller en varning för stolthet, när det heter: ”Upphöj inte ert horn.” (Vers 6, NW) Hornet var en symbol av styrka och makt. (5 Moseboken 33:17) Att upphöja sitt horn var att uppföra sig högmodigt. Psalmisten varnar här de ondskefulla och uppmanar dem att inte lägga sig till med en arrogant och viktig min över sin skenbart säkra maktställning, för ”de onskefullas” ”horn” skall ”huggas ner” (NW) av Jehova. (Psalm 75:11) Att Guds tjänare känner till detta uppmuntrar dem att förbli trogna mot honom, trots de onskefullas skenbara framgång. — Jämför Psalm 144:11—15a.

Lyd ”den Högste”

Läs Psalm 78—83. Asafs psalmer fortsätter. Lärdomarna från Israels historia räknas upp. (Psalm 78) Sedan klagar han över templets ödeläggelse, och därefter kommer en bön om att Israel skall återställas. (Psalm 79, 80) Efter en sång där han reflekterar över Guds befrielse och uppmanar sitt folk att lyda Jehova kommer vädjanden till Jehova om att verkställa dom på korrumperade domare och på Israels fiender. — Psalm 81—83.

◆ 82:1 — Hur dömer Gud ”mitt ibland gudarna”?

”Gudarna” var tydligtvis Israels domare. De kallades för gudar därför att de var mäktiga i domsrätt. Jehova hade, som den högste domaren, den gudomliga rätten att träda in mitt ibland sådana domare för att tillrättavisa dem för att de underlät att döma enligt hans lag. — Jesaja 33:22; Psalm 82:2—4.

◆ 83:10—16 — Var hämnd psalmistens motiv?

Inte alls. Han bad att Gud skulle verkställa dom på dem som ”hatar” Jehova ”intensivt”. (Vers 3, NW) Andra nationer skulle på så sätt få lära sig att den Gud vars namn är Jehova verkligen är ”den Högste över hela jorden”. (Vers 19) Denna maktmanifestation skulle få till följd att Guds namn, Jehova, blev förhärligat jorden runt.

Lärdom för oss: Att Jehova rikligen belönar dem som lyder honom antyds av hänvisningen till ”vetets fetma” (NW). (Psalm 81:17) Här används ordet ”fetma” symboliskt för att beteckna det bästa. (Jämför Psalm 63:6.) Om israeliterna hade ”lyssnat till” (NW) Jehovas röst, så skulle han ha välsignat dem med ”vetets fetma” — de bästa och mest utsökta tingen. (Psalm 81:12; 5 Moseboken 32:13, 14) På liknande sätt kommer Jehova rikligen att välsigna oss, om vi ”lyssnar till” hans röst. — Ordspråksboken 10:22.

Att närma sig Jehova

Läs Psalm 84—89. Psalmisten ger uttryck åt en stark längtan efter Guds hus. (Psalm 84) Därefter ber de återvända landsflyktiga Gud att han skall dra tillbaka sin vrede. (Psalm 85) David ber om vägledning och beskydd, och han är övertygad om att Jehova kommer att svara honom. (Psalm 86) Efter en ”melodi” (NW) om dem som är födda i Sion följer en betryckts vädjan. (Psalm 87, 88) Därefter kommer en psalm som betonar Jehovas ”kärleksfulla omtanke” (NW) så som den visades i förbundet med David. — Psalm 89.

◆ 84:4 — Varför nämna fåglar?

Psalmisten, en levit som var avkomling av Kora, längtade efter att få vara vid Jehovas ”storslagna tältboning” (NW). (Vers 2, 3) Men det fanns tiotusentals leviter. Endast en gång i halvåret kunde en avdelning av leviter få i uppdrag att tjäna en vecka vid tältboningen. Men till och med små fåglar hade ett mer permanent hem vid helgedomen genom att de byggde sitt bo där. Hur lycklig skulle inte psalmisten vara över att få prisa Jehova genom att också få bo beständigt i Jehovas hus!

◆ 89:50 — Vad var dessa ”handlingar av kärleksfull omtanke” (NW)?

Uttrycket ”handlingar av kärleksfull omtanke” syftar på förbundet om Riket med alla dess olika drag. I tider av svårigheter var det passande för israeliterna att rikta Jehovas uppmärksamhet på dessa löften, inte därför att de tvivlade på förbundet, utan för att ha det till grund för sin vädjan till Gud.

Lärdom för oss: Psalm 85 betonar vad som bör få oss att längta efter Guds nya tingens ordning. De materiella välsignelserna nämns endast helt kort. (Vers 13) Den förnämsta tonvikten läggs vid andliga välsignelser: ”kärleksfull omtanke” (NW), ”sannfärdighet” (NW), ”rättfärdighet” och ”frid”. (Vers 11—14) Jehova vädjar inte till materialistiska begär, utan visar att den nya ordningens andliga välsignelser bör vara den starkaste drivkraften för oss.

Jehova har blivit kung!

Läs Psalm 90—100. Mose ställer Guds evighet i kontrast till människans korta livstid, och därefter betonar han hur Jehova är vår källa till trygghet. (Psalm 90, 91) Jehovas överlägsna egenskaper prisas, och i efterföljande psalmer betonas Guds makt, kärleksfulla omtanke och rättfärdighet och också temat om Riket. — Psalm 92—100.

◆ 90:10 — Levde inte Mose mycket längre än 80 år?

Mose, som levde i 120 år, var inte typisk för människor i allmänhet. Av den trolösa generation som kom ut ur Egypten skulle de som hade blivit inmönstrade, alla som var ”tjugo år gamla eller mer”, dö inom 40 år, gott och väl inom den ålder som Mose uppgav. (4 Moseboken 14:29—34) Anmärkningen att Mose ögon inte var ”skumma” och att ”hans livskraft” inte hade ”försvunnit” vid hans död visar att han fick Guds uppehållande kraft. — 5 Moseboken 34:7.

◆ 95:3 — Hur är Jehova en ”kung över alla andra gudar” (NW)?

Som den universelle Suveränen är Jehova ojämförlig, och han är kung över alla de falska gudarna genom att han är långt högre än de är. Det går helt enkelt inte att jämföra Jehova Gud med några änglar eller någonting annat som somliga kan tillbedja, inbegripet icke-existerande falska gudar.

Lärdom för oss: Psalm 91 betonar ännu en orsak vi har till att välsigna Jehova, nämligen ”den Högstes hemliga plats” (NW). (Vers 1) Detta är en plats av andlig trygghet, av skydd mot andlig skada för dem som uppfyller de krav som anges i denna psalm. Den är ”hemlig” genom att den är obekant för människor i världen, vilka saknar andlig syn. Det förhållandet att den är ”den Högstes” hemliga plats visar att vi kommer att finna trygghet där endast om vi försvarar Jehovas sida i stridsfrågan om universell suveränitet.

”Prisa Jah, ni människor!” (NW)

Läs Psalm 101—106. David beskriver här sitt sätt att sköta statsangelägenheter. (Psalm 101) En betryckt person ber Jehova att ”bygga upp Sion” (NW). (Psalm 102) Uppmaningar att ”välsigna Jehova” (NW) kommer i efterföljande psalmer och riktar uppmärksamheten på Guds barmhärtighet, majestät och skaparverk. Här är också den första av över 20 förekomster av uttrycket ”prisa Jah, ni människor!” (NW) (Psalm 103, 104) Till slut välsignar två historiska psalmer Jehova för hans gärningar till gagn för sitt folk. — Psalm 105, 106.

◆ 102:26 — Vem lade ”jordens grundvalar” (NW)?

Psalmisten talade om Gud, men aposteln Paulus tillämpade dessa ord på Jesus Kristus. (Hebréerna 1:10, 11) Dessa ord är, som det visar sig, också tillämpliga på Jesus Kristus, eftersom han handlade som Jehovas representant vid skapandet av universum. (Kolosserna 1:15, 16) Därför kan Jesus också sägas ha lagt ”jordens grundvalar”.

◆ 103:14 — Vad betecknar ”utformning” (NW)?

Det ord som här återges med ”utformning” är besläktat med verbet ”forma”, som används i 1 Moseboken 2:7 (NW) och med substantivet ”krukmakare” som används med avseende på en som formar lera. (Jesaja 29:16; Jeremia 18:2—6) Psalmisten påminner oss alltså om att Jehova, den store krukmakaren, behandlar oss varsamt, eftersom han vet att vi är lika ömtåliga som lerkärl. — Jämför 2 Korintierna 4:7.

◆ 104:4 — Hur gör Jehova ”sina änglar till andar” (NW)?

Eftersom änglar redan är andevarelser, kan detta inte åsyfta deras andliga kroppar. Men ordet ”ande” kan också betyda ”vind” eller ”verksam kraft”. Gud kan således använda sina änglar som mäktiga krafter till att utföra hans vilja. De kan också användas som skarprättare — som ”en förtärande eld” (NW). Det är uppmuntrande för kristna att veta att deras predikoverk får stöd av sådana mäktiga andevarelser. — Jämför Uppenbarelseboken 14:6, 7.

Lärdom för oss: Psalm 106 hjälper oss att inse att de upproriska personerna Kora, Datan och Abiram avundades Mose ställning som förvaltare av Guds nation. (Psalm 106:16; 4 Moseboken 16:2—11) Till slut krossades upproret, när en ”eld började brinna” bland upprorsmakarna. (Psalm 106:18) Farorna med stolthet och avund framkommer verkligen tydligt här. Att i våra dagar uttala sig mot Jehovas förordnade tjänare kan likaså medföra hans misshag. — Hebréerna 13:17; Judas, vers 4, 8, 11.

Jehova har verkligen gett oss mycket att vara tacksamma för. När vi begrundar alla de välsignelser som han har låtit strömma ner över oss, bör vi då inte följa psalmistens uppmaning: ”Välsigna Jehova, o min själ”? — Psalm 103:1, NW.