-
Strålar av ljus på apostlarnas tidVakttornet – 1995 | 15 maj
-
-
Strålar av ljus på apostlarnas tid
”Ja, ljus har lyst fram för den rättfärdige och glädje just för dem som är rättrådiga i hjärtat.” — PSALM 97:11.
1. Hur liknar Jehovas vittnen i våra dagar de första kristna?
SOM sanna kristna uppskattar vi verkligen orden i Psalm 97:11! Gång på gång har ”ljus ... lyst fram” för oss. En del av oss har faktiskt sett Jehovas strålande ljus i årtionden. Allt detta påminner oss om Ordspråken 4:18, som lyder: ”De rättfärdigas stig är lik det klara ljuset som blir ljusare och ljusare tills det är full dag.” Vi, Jehovas vittnen, liknar de första kristna däri att vi sätter större värde på Skrifterna än på traditionen. De första kristnas inställning framgår tydligt av de historiska böckerna och breven i de kristna grekiska skrifterna, vilka skrevs under gudomlig inspiration.
2. Vad var de första strålarna av ljus som Jesu efterföljare fick?
2 De första strålar av ljus som Jesu Kristi första efterföljare fick gällde Messias. Andreas sade till sin bror, Simon Petrus: ”Vi har funnit Messias.” (Johannes 1:41) Genom den himmelske Faderns medverkan kunde aposteln Petrus lite längre fram på ett liknande sätt vittna om Jesus Kristus. Han sade: ”Du är Kristus, den levande Gudens Son.” — Matteus 16:16, 17; Johannes 6:68, 69.
Ljus över deras predikouppdrag
3, 4. Vilka upplysningar om deras framtida verksamhet gav Jesus sina efterföljare efter sin uppståndelse?
3 Efter sin uppståndelse gav Jesus Kristus strålar av ljus angående den skyldighet som alla hans efterföljare har. Det var troligen till 500 lärjungar församlade i Galileen som Jesus sade följande: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er. Och se! jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” (Matteus 28:19, 20; 1 Korinthierna 15:6) Därefter skulle alla Kristi efterföljare vara predikare, och deras uppdrag att predika skulle inte vara begränsat till enbart ”de förlorade fåren av Israels hus”. (Matteus 10:6) Inte heller skulle de döpa med Johannes’ dop som var en symbol för ånger för att få förlåtelse för synder. De skulle i stället döpa människor ”i Faderns och Sonens och den heliga andens namn”.
4 Alldeles innan Jesus for upp till himlen frågade hans 11 trogna apostlar: ”Herre, återställer du kungariket åt Israel i denna tid?” I stället för att besvara den frågan gav Jesus ytterligare anvisningar om deras predikouppdrag och sade: ”Ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vara vittnen om mig både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och till jordens mest avlägsna del.” Fram till dess hade de varit vittnen endast om Jehova, men nu skulle de också vara vittnen om Kristus. — Apostlagärningarna 1:6—8.
5, 6. Vilka strålar av ljus fick Jesu lärjungar vid pingsten?
5 Endast tio dagar senare fick Jesu efterföljare i sanning gnistrande strålar av ljus! På pingstdagen år 33 v.t. insåg de för första gången innebörden i Joel 2:28, 29: ”Jag [Jehova] kommer att utgjuta min ande över varje slag av kött, och era söner och era döttrar kommer sannerligen att profetera. Vad era gamla män beträffar — drömmar kommer de att drömma. Vad era unga män beträffar — syner kommer de att se. Och även över tjänarna och över tjänarinnorna kommer jag i de dagarna att utgjuta min ande.” Jesu lärjungar fick se den heliga anden i form av tungor såsom av eld vila på huvudet på dem alla — omkring 120 män och kvinnor — som var församlade i Jerusalem. — Apostlagärningarna 1:12—15; 2:1—4.
6 Det var också på pingstdagen som lärjungarna först förstod att orden i Psalm 16:10 gällde den uppståndne Jesus Kristus. Psalmisten hade sagt: ”Du [Jehova Gud] kommer inte att lämna min själ i Sheol. Du kommer inte att tillåta att din lojale ser gropen.” Lärjungarna insåg att dessa ord inte kunde ha tillämpats på kung David, eftersom hans minnesgrav fortfarande fanns kvar hos dem. Inte underligt att omkring 3.000 av dem som hörde detta nya ljus förklaras blev så övertygade att de blev döpta samma dag! — Apostlagärningarna 2:14—41.
7. Vilket strålande ljus fick aposteln Petrus under sitt besök hos den romerske officeren Cornelius?
7 I många århundraden uppskattade israeliterna det som Gud hade sagt om dem: ”Endast er har jag känt av alla markens familjer.” (Amos 3:2) Det var därför en verkligt gnistrande stråle av ljus som aposteln Petrus och de som hade följt med honom till den romerske officeren Cornelius’ hus fick, när den heliga anden för första gången föll på oomskurna icke-judiska troende. Det är värt att lägga märke till att detta var enda gången som den heliga anden gavs före dopet, något som var nödvändigt för att Petrus skulle få veta att dessa oomskurna icke-judar var kvalificerade att bli döpta. Eftersom Petrus till fullo insåg betydelsen av detta fenomen, frågade han: ”Kan väl någon förbjuda vatten så att dessa [icke-judar], som har fått den heliga anden alldeles som vi, inte skulle döpas?” Ingen av de närvarande kunde naturligtvis med rätta komma med någon invändning, och därför blev dessa icke-judar döpta. — Apostlagärningarna 10:44—48; jämför Apostlagärningarna 8:14—17.
Ingen mer omskärelse
8. Varför fann vissa bland de första kristna det svårt att överge läran om omskärelsen?
8 Ytterligare en klar stråle av sanning kom i samband med frågan om omskärelse. Sedvänjan att omskära började år 1919 f.v.t. i och med Jehovas förbund med Abraham. Gud befallde då Abraham att han och alla andra av mankön i hans hushåll skulle omskäras. (1 Moseboken 17:9—14, 23—27) Omskärelsen blev således ett kännetecken på Abrahams avkomlingar. Och de var verkligen stolta över denna sedvänja! Därför kom uttrycket ”oomskuren” att bli ett uttryck för förakt. (Jesaja 52:1; 1 Samuelsboken 17:26, 27) Det är inte svårt att förstå varför vissa bland de första judekristna ville behålla denna symbol. Vissa av dem hade en riktig debatt om den här frågan med Paulus och Barnabas. För att avgöra saken begav sig Paulus och andra i väg till Jerusalem för att rådfråga den kristna styrande kretsen. — Apostlagärningarna 15:1, 2.
9. Vilka strålar av ljus uppenbarades för den första styrande kretsen, enligt Apostlagärningarna, kapitel 15?
9 Den här gången fick inte dessa första kristna ökad insikt genom ett direkt underverk. I stället var det genom att rannsaka Skrifterna, lita på den heliga andens vägledning och höra Petrus och Paulus berätta om hur oomskurna icke-judar blivit omvända som de fick klart för sig att Jehovas tjänare inte längre behövde omskäras. (Apostlagärningarna 15:6—21) Beslutet sändes ut i ett brev, där det bland annat hette: ”Den heliga anden och vi själva har ... förordat att inte lägga någon ytterligare börda på er, utom dessa nödvändiga ting: att ni fortsätter att avhålla er från ting som är offrade åt avgudar och från blod och från ting som blivit kvävda och från otukt.” (Apostlagärningarna 15:28, 29) De första kristna blev således befriade från befallningen att låta omskära sig och från de andra kraven i den mosaiska lagen. Därför kunde Paulus säga till de kristna i Galatien: ”Till en sådan frihet har Kristus gjort oss fria.” — Galaterna 5:1.
Ljus i evangelierna
10. Bland annat vilka strålar av ljus uppenbarades i Matteus’ evangelium?
10 Matteus’ evangelium, som skrevs omkring år 41 v.t., innehåller helt visst många strålar av ljus till nytta för sina läsare. Det var förhållandevis få av de kristna under det första århundradet som själva hade hört Jesus utveckla sina läror. I sitt evangelium betonade Matteus i synnerhet att temat i det Jesus predikade var Guds kungarike. Och hur kraftfullt hade inte Jesus betonat vikten av att ha ett rätt motiv! Det fanns verkliga strålar av ljus i Jesu bergspredikan, i hans liknelser (till exempel de som finns nedtecknade i kapitel 13) och i hans stora profetia i kapitel 24 och 25! Genom Matteus’ evangelium, skrivet bara omkring åtta år efter pingsten år 33 v.t., fick de första kristna sin uppmärksamhet riktad på allt detta.
11. Vad kan sägas om innehållet i Lukas’ och Markus’ evangelier?
11 Omkring 15 år senare skrev Lukas sitt evangelium. Även om Lukas i sitt evangelium berättar om sådant som Matteus redan hade berättat om, så är 59 procent av Lukas’ evangelium helt nytt. Lukas nedtecknade sex av Jesu underverk och mer än dubbla det antalet av Jesu liknelser som inte nämns av någon av de andra evangelieskribenterna. Markus skrev antagligen sitt evangelium bara några år senare, och han framhöll hur Jesus Kristus var en handlingens man, en man som utförde underverk. Markus berättade i huvudsak om sådant som Matteus och Lukas redan hade berättat om, men han nedtecknade också en liknelse som de inte hade nedtecknat. I den liknelsen liknade Jesus Guds kungarike vid säd som skjuter upp, växer sig hög och steg för steg bär frukt.a — Markus 4:26—29.
12. I vilken utsträckning gav Johannes’ evangelium ytterligare upplysningar?
12 Sedan har vi Johannes’ evangelium, som skrevs över 30 år efter det att Markus hade skrivit sin berättelse. Johannes kastade verkligen ett flöde av ljus över Jesu tjänst, i synnerhet genom att han så många gånger nämnde Jesu föremänskliga tillvaro! Johannes är den ende som berättar om uppväckandet av Lasarus. Han är också den ende som återger Jesu uppbyggande ord till sina trogna apostlar den natt Jesus blev förrådd och den innerliga bön han då bad, vilket vi kan läsa i kapitel 13—17 i Johannes’ evangelium. Det sägs faktiskt att 92 procent av Johannes’ evangelium är unikt.
Strålar av ljus i Paulus’ brev
13. Varför har somliga betraktat Paulus’ brev till romarna som ett evangelium?
13 Aposteln Paulus blev i särskild grad använd till att ge de kristna som levde på apostlarnas tid strålar av sanning. Ett exempel är Paulus’ brev till romarna, som skrevs omkring år 56 v.t. — ungefär vid samma tid som Lukas skrev sitt evangelium. I detta brev betonar Paulus att rättfärdighet är något som tillräknas på grund av Guds oförtjänta omtanke och genom tro på Jesus Kristus. Det eftertryck Paulus lägger vid denna sida av de goda nyheterna har fått somliga att betrakta hans brev till romarna som ett femte evangelium.
14—16. a) Vilket ljus spred Paulus över behovet av endräkt i sitt första brev till de kristna i Korinth? b) Vilket ytterligare ljus om uppförande innehåller Första Korinthierbrevet?
14 Paulus skrev om vissa frågor som oroade de kristna i Korinth. Hans brev till korinthierna innehåller många inspirerade råd som har varit till nytta för de kristna ända fram i våra dagar. Först måste han upplysa korinthierna om att det var fel av dem att bilda en personlighetskult kring vissa individer. Aposteln rättade till deras tänkesätt genom att oförskräckt säga till dem: ”Jag [förmanar] er, bröder, genom vår Herre Jesu Kristi namn att ni alla skall tala överensstämmande och att det inte skall vara söndringar bland er, utan att ni må vara på rätt sätt förenade i samma sinne och i samma tankegång.” — 1 Korinthierna 1:10—15.
15 I den kristna församlingen i Korinth tolererade man grov omoraliskhet. En man där hade tagit sin fars hustru och utövade således ”sådan otukt” som man inte ens fann ”bland nationerna”. Paulus skrev rakt på sak: ”Avlägsna den onde mannen ur er krets.” (1 Korinthierna 5:1, 11—13) Uteslutning — detta var något nytt för den kristna församlingen. Den kristna församlingen i Korinth behövde också upplysningar som hade att göra med att vissa av dess medlemmar drog sina andliga bröder inför världsliga domstolar för att avgöra tvister. Paulus tillrättavisade dem kraftigt för att de handlade så. — 1 Korinthierna 6:5—8.
16 En annan sak som plågade församlingen i Korinth hade med sexuella förbindelser att göra. I Första Korinthierna, kapitel 7, visade Paulus att det på grund av den så utbredda sexuella omoraliskheten skulle vara bra för varje man att ha sin egen hustru och varje kvinna sin egen man. Paulus visade också att även om ogifta personer kan tjäna Jehova med mindre som distraherar, så har inte alla gåvan att vara ogift. Och om en kvinnas man skulle dö, var hon fri att gifta om sig, men bara om det skedde ”i Herren”. — 1 Korinthierna 7:39.
17. Vilket ljus spred Paulus över läran om uppståndelsen?
17 Herren använde också Paulus till att sprida verkliga strålar av ljus om uppståndelsen! Med vad slags kropp kommer smorda kristna att uppväckas? ”Det sås en själisk kropp, det uppväcks en andlig kropp”, skrev Paulus. Inga kroppar av kött kommer att tas till himlen, eftersom ”kött och blod inte kan ärva Guds kungarike”. Paulus tillade att inte alla smorda skulle sova i döden, utan att under Jesu närvaro skulle några uppväckas till odödligt liv i dödsögonblicket. — 1 Korinthierna 15:43—53.
18. Vilket ljus om framtiden innehåller Paulus’ första brev till thessalonikerna?
18 I sitt första brev till de kristna i Thessalonike användes Paulus till att kasta ljus över framtiden. Jehovas dag skulle komma precis som en tjuv om natten. Paulus förklarade också: ”Närhelst de säger: ’Fred och säkerhet!’ då skall i ett nu plötslig undergång komma över dem, liksom födslovåndan över en havande kvinna; och de skall på inga villkor komma undan.” — 1 Thessalonikerna 5:2, 3.
19, 20. Vilka strålar av ljus fick de kristna i Jerusalem och Judeen i Paulus’ brev till hebréerna?
19 Genom sitt brev till hebréerna förmedlade Paulus strålar av ljus till de första kristna i Jerusalem och Judeen. På ett kraftfullt sätt visade han verkligen hur det kristna systemet för tillbedjan var överlägset det mosaiska systemet för tillbedjan! I stället för att följa den lag som hade överlämnats genom änglar har de kristna tro på den räddning som först förkunnades av Guds Son, vilken är mycket högre än sådana änglabudbärare. (Hebréerna 2:2—4) Mose var endast en tjänare i Guds hus, men Jesus Kristus presiderar över hela det huset. Kristus är en överstepräst enligt Melkisedeks sätt och har en långt högre ställning än prästerna i det aronitiska prästadömet. Paulus påpekade också att israeliterna inte kunde komma in i Guds vila, därför att de saknade tro och lydnad, men att de kristna kommer in i den på grund av sin trohet och lydnad. — Hebréerna 3:1—4:11.
20 Det nya förbundet är också mycket överlägset lagförbundet. Som det var profeterat om 600 år tidigare i Jeremia 31:31—34 får de som är i det nya förbundet Guds lag skriven i sitt hjärta och får verklig förlåtelse för sina synder. I stället för att ha en överstepräst som varje år måste frambära offer både för sina egna synder och för folkets har de kristna Jesus Kristus som sin överstepräst, en som är utan synd och som en gång för alla har framburit offer för synder. I stället för att gå in till en helig plats gjord med händer för att där frambära sitt offer gick han in i själva himlen för att där träda inför Jehovas person. Djuroffren under det mosaiska lagförbundet kunde inte heller fullständigt ta bort synder, annars skulle de inte ha behövt frambäras årligen. Men Kristi offer framburet en gång för alla tar verkligen bort synder. Allt detta sprider ljus över det stora andliga templet, i vars förgårdar den smorda kvarlevans medlemmar och de ”andra fåren” tjänar i våra dagar. — Johannes 10:16; Hebréerna 9:24—28.
21. Vad har denna genomgång visat när det gäller uppfyllelsen av Psalm 97:11 och Ordspråken 4:18 på apostlarnas tid?
21 Utrymmet tillåter inte att vi tar upp fler exempel på strålar av ljus, till exempel de som finns i aposteln Petrus’ och lärjungarna Jakobs och Judas’ brev. Men det ovannämnda bör räcka för att visa att Psalm 97:11 och Ordspråken 4:18 fick en slående uppfyllelse på apostlarnas tid. Från att ha varit förebilder och skuggor började sanningen övergå till att bli uppfyllelse och verklighet. — Galaterna 3:23—25; 4:21—26.
22. Vad hände efter apostlarnas död, och vad skall nästa artikel visa?
22 Efter det att Jesu apostlar hade dött och det förutsagda avfallet hade börjat brann sanningens låga mycket svagt. (2 Thessalonikerna 2:1—11) Men enligt Jesu löfte återvände Herren efter många århundraden och fann att ”den trogne och omdömesgille slaven” gav ”tjänstefolket” deras mat i rätt tid. Därför satte Jesus Kristus den slaven ”över alla sina tillhörigheter”. (Matteus 24:45—47) Vilka strålar av ljus kom därefter? Detta skall vi behandla i följande artikel.
[Fotnoter]
a Marken här åsyftar den omgivning eller miljö i vilken den kristne väljer att odla egenskaper hos sin personlighet. — Se Vakttornet för 15 oktober 1980, sidorna 18, 19.
-
-
Strålar av ljus — stora och små — (Del 1)Vakttornet – 1995 | 15 maj
-
-
Strålar av ljus — stora och små — (Del 1)
”De rättfärdigas stig är lik det klara ljuset som blir ljusare och ljusare tills det är full dag.” — ORDSPRÅKEN 4:18.
1. Varför har sanningen uppenbarats successivt?
DET är ett bevis på gudomlig vishet att andliga sanningar genom strålar av ljus i överensstämmelse med Ordspråken 4:18 har uppenbarats successivt. I föregående artikel såg vi hur den här texten uppfylldes på apostlarnas tid. Om all sanning i Bibeln hade uppenbarats på en gång, skulle det ha varit både bländande och förvirrande — det skulle ha varit ungefär som att komma ut i det strålande solskenet efter att ha varit i en mörk grotta. Genom att sanningen uppenbaras successivt stärks också hela tiden de kristnas tro, och deras hopp blir allt ljusare och den stig de skall vandra allt tydligare.
”Den trogne och omdömesgille slaven”
2. Vem sade Jesus att han skulle använda till att ge sina efterföljare andligt ljus, och av vilka består det organet?
2 På apostlarnas tid valde Jesus Kristus att använda övernaturliga metoder för att ge sina efterföljare de första strålarna av ljus. Vi har två exempel på detta: Händelserna vid pingsten år 33 v.t. och Cornelius’ omvändelse år 36 v.t. Sedan dess har Kristus, precis som han förutsade, valt att använda ett mänskligt redskap: ”Vem är i själva verket den trogne och omdömesgille slaven, som hans herre har satt över sitt tjänstefolk till att ge dem deras mat i rätt tid? Lycklig är den slaven, om hans herre vid sin ankomst finner honom i färd med att göra så! Jag säger er i sanning: Han skall sätta honom över alla sina tillhörigheter.” (Matteus 24:45—47) Den slaven kunde inte vara en enda person, eftersom han skulle tillhandahålla andlig mat från det att den kristna församlingen började vid pingsten tills Herren, Jesus Kristus, kom för att hålla räkenskap. Fakta visar att denna trogna och omdömesgilla slavklass består av alla smorda kristna på jorden som grupp betraktade vid vilken som helst tidpunkt.
3. Vilka var bland de första medlemmarna av slavklassen?
3 Vilka var bland de första medlemmarna av den trogne och omdömesgille slavens klass? En av dem var aposteln Petrus som följde Jesu råd: ”Föd mina små får.” (Johannes 21:17) Bland de första medlemmarna av slavklassen var också Matteus, som skrev det evangelium som bär hans namn, och Paulus, Jakob och Judas, vilka skrev inspirerade brev. Aposteln Johannes, som nedtecknade Uppenbarelseboken, Johannes’ evangelium och Johannes’ brev, var också medlem av den trogne och omdömesgille slavens klass. Dessa män skrev i överensstämmelse med Jesu uppdrag.
4. Vilka är ”tjänstefolket”?
4 Om alla smorda kristna som grupp betraktade och oavsett var på jorden de bor är medlemmar av slavklassen, vilka är då ”tjänstefolket”? Det är samma smorda kristna men betraktade ur en annan synvinkel — som individer. Ja, som enskilda skulle de, beroende på om de delade ut andlig mat eller själva åt av den, antingen vara en del av ”slaven” eller av ”tjänstefolket”. För att belysa förhållandet: I 2 Petrus 3:15, 16 omnämner aposteln Petrus Paulus’ brev. När Petrus läste Paulus’ brev var han som en av tjänstefolket som åt av den andliga mat som tillhandahållits genom Paulus som en representant för slavklassen.
5. a) Vad hände med slaven under århundradena efter apostlarnas tid? b) Vad hände under senare delen av 1800-talet?
5 Så här stod det om slavklassen i boken Guds tusenåriga rike har kommit nära: ”Vi har ingen tydlig historisk bild av hur den ’trogne och omdömesgille slavens’ klass existerade och tjänade ner genom århundradena, sedan husbondens, Jesu Kristi, apostlar hade dött. Tydligen gav den ena generationen av ’slav’-klassen mat åt den efterföljande generationen av denna klass. (2 Timoteus 2:2) Men under senare hälften av 1800-talet fanns det gudfruktiga människor som älskade den andliga maten i den Heliga skrift och som önskade livnära sig av den. ... Bibelstudieklasser bildades, ... och de gjorde framsteg i fråga om insikten i de grundläggande sanningarna i de heliga skrifterna. De uppriktiga, osjälviska bland dessa bibelforskare var ivriga att få dela med sig av dessa livsviktiga portioner andlig mat åt andra. De ägde samma trogna ande som kännetecknade den ’slav’ som sattes till att ge ’tjänstefolket’ deras välbehövliga andliga ’mat i rätt tid’. De var ’omdömesgilla’, eftersom de insåg att det då var den rätta och tillbörliga tiden att sätta fram maten och även vad som var bästa sättet att göra det. De ansträngde sig för att utföra detta.” — Sidan 344.a
Strålar av ljus tidigt i modern tid
6. Vad framstår tydligt i samband med det successiva uppenbarandet av sanning?
6 En sak som framstår tydligt när det gäller dessa som Jehova använde till att ge detta successivt tilltagande andliga ljus är att de inte tog äran åt sig själva. Sällskapet Vakttornets förste president, C. T. Russell, hade inställningen att det hade behagat Herren att använda deras små talenter. Det är väl känt att broder Russell gav till känna att han aldrig hade träffat en ”russellian” och att det inte fanns något sådant som ”russellianism”, benämningar som hans fiender gärna ville använda. All ära gick till Gud.
7. Hur visade broder Russell och hans medarbetare att de verkligen var förbundna med den trogne och omdömesgille slaven?
7 Av resultatet att döma kan det inte råda något tvivel om att Jehovas heliga ande ledde broder Russells och hans medförbundnas bemödanden. De visade att de tillhörde den trogne och omdömesgille slaven. Trots att många präster på den tiden sade sig tro att Bibeln var Guds inspirerade ord och att Jesus var Guds Son, anslöt de sig till sådana falska babyloniska läror som läran om treenigheten, själens odödlighet och evig pina. I enlighet med Jesu löfte kunde det i sanning tillskrivas den heliga anden att broder Russells och hans medförbundnas ödmjuka insatser fick sanningen att lysa fram som aldrig tidigare. (Johannes 16:13) Dessa smorda bibelforskare visade att de i sanning var en del av den trogne och omdömesgille slavens klass, vilken har uppdraget att tillhandahålla andlig mat åt Herrens tjänstefolk. Deras insatser var till stor hjälp i församlandet av de smorda.
8. Vilka grundläggande fakta om Jehova, Bibeln, Jesus Kristus och den heliga anden förstod bibelforskarna klart och tydligt?
8 Det är anmärkningsvärt hur många strålar av ljus som Jehova, förmedelst den heliga anden, hjälpte dessa första bibelforskare att se. Till att börja med fastslog de att Skaparen existerar och att han har det unika namnet Jehova. (Psalm 83:18; Romarna 1:20) De såg att Jehova har fyra grundläggande egenskaper — kraft, rättvisa, vishet och kärlek. (1 Moseboken 17:1; 5 Moseboken 32:4; Romarna 11:33; 1 Johannes 4:8) Dessa smorda kristna visade tydligt att Bibeln är Guds inspirerade ord och är sanningen. (Johannes 17:17; 2 Timoteus 3:16, 17) De var också av den uppfattningen att Guds Son, Jesus Kristus, var skapad och att han gav sitt liv som en lösen för hela mänskligheten. (Matteus 20:28; Kolosserna 1:15) De insåg att den heliga anden var Guds verksamma kraft och inte någon tredje person i en treenighet. — Apostlagärningarna 2:17.
9. a) Vilka sanningar om människans natur och de bestämmelser som Bibeln håller fram såg bibelforskarna tydligt? b) Vilka andra sanningar såg Jehovas tjänare tydligt?
9 Bibelforskarna såg tydligt att människan inte har någon odödlig själ, utan att hon är en dödlig själ. De insåg att ”den lön synden betalar ut är död” och inte evig pina och att det inte finns någon sådan plats som ett brinnande helvete. (Romarna 5:12; 6:23; 1 Moseboken 2:7; Hesekiel 18:4) De såg inte bara tydligt att evolutionsteorin är oskriftenlig, utan också att den inte grundar sig på några som helst fakta. (1 Moseboken, kapitel 1 och 2) De insåg också att Bibeln utlovar ett himmelskt liv för de 144.000 smorda efterföljarna till Kristus och ett liv på en paradisisk jord för en oräknelig ”stor skara” av ”andra får”. (Uppenbarelseboken 7:9; 14:1; Johannes 10:16) Dessa första bibelforskare insåg att jorden består för evigt och inte skall brännas upp, som många religioner lär. (Predikaren 1:4; Lukas 23:43) De lärde också att Kristi återkomst skulle vara osynlig och att han då skulle verkställa dom över nationerna och införa ett paradis på jorden. — Apostlagärningarna 10:42; Romarna 8:19—21; 1 Petrus 3:18.
10. Vilka sanningar fick bibelforskarna lära sig om dopet, uppdelningen i präster och lekmän och åminnelsen av Kristi död?
10 I överensstämmelse med Jesu befallning i Matteus 28:19, 20 fick bibelforskarna lära sig att det bibliska dopet är fullständig nedsänkning av troende som har blivit undervisade och inte någon begjutning av spädbarn. De kom att förstå att det inte finns någon biblisk grund till uppdelningen i präster och lekmän. (Matteus 23:8—10) Alla kristna skall i stället vara predikare av de goda nyheterna. (Apostlagärningarna 1:8) Bibelforskarna insåg att åminnelsen av Kristi död skulle firas endast en gång om året, den 14 nisan. De såg också att påskfirandet är av hedniskt ursprung. Dessa smorda kristna var också så övertygade om att deras arbete hade Guds stöd att de aldrig tog upp kollekt. (Matteus 10:8) De förstod redan tidigt att de kristna måste leva enligt Bibelns principer, vilket inbegriper att odla Guds heliga andes frukt. — Galaterna 5:22, 23.
Allt fler strålar av ljus
11. Vilket ljus lyste över de kristnas uppdrag och över Jesu liknelse om fåren och getterna?
11 I synnerhet sedan år 1919 har Jehovas tjänare blivit välsignade med allt fler strålar av ljus. Vilken klar stråle av ljus lyste inte vid konventet i Cedar Point år 1922, då J. F. Rutherford, Sällskapet Vakttornets andre president, med eftertryck betonade att Jehovas tjänares förnämsta uppgift är att ”annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike”! Redan nästa år lyste det klara ljuset över liknelsen om fåren och getterna. Man insåg att den här profetian skulle uppfyllas nu på Herrens dag och inte i framtiden under tusenårsriket, som man tidigare hade trott. Under tusenårsriket skulle Kristi bröder inte vara sjuka, och inte heller skulle de vara i fängelse. Vid slutet av de tusen åren var det dessutom Jehova Gud och inte Jesus Kristus som skulle döma. — Matteus 25:31—46.
12. Vilken stråle av ljus kom om Harmageddon?
12 År 1926 uppenbarade ännu en gnistrande stråle av ljus att Harmageddon inte skulle vara en samhällsrevolution, som bibelforskarna en gång hade trott. Harmageddon skall i stället bli ett krig i vilket Jehova skall visa sin kraft så tydligt att alla människor kommer att bli övertygade om att han är Gud. — Uppenbarelseboken 16:14—16; 19:17—21.
Julen — en hednisk högtid
13. a) Vilket ljus spreds över julfirandet? b) Varför firade man inte längre födelsedagar? (Ta med fotnoten.)
13 Kort därefter fick en stråle av ljus bibelforskarna att sluta upp med att fira jul. Dessförinnan hade bibelforskarna världen över alltid firat jul, och vid högkvarteret i Brooklyn var julfirandet ett mycket festligt tillfälle. Men sedan insåg man att firandet av den 25 december faktiskt var av hedniskt ursprung och att det datumet hade valts av den avfälliga kristenheten för att man lättare skulle kunna omvända hedningar. Bibelforskarna konstaterade också att Jesus inte kunde ha fötts på vintern, eftersom herdarna var ute och vallade sina fårhjordar vid tiden för hans födelse — något som de inte skulle ha gjort nattetid långt fram i december. (Lukas 2:8) Bibeln visar i stället att Jesus föddes omkring den 1 oktober. Bibelforskarna insåg också att de så kallade vise männen som besökte Jesus omkring två år efter hans födelse var hedniska astrologer.b
Ett nytt namn
14. Varför var inte namnet bibelforskare en riktigt täckande beteckning för Jehovas folk?
14 År 1931 uppenbarade en klar stråle av sanning ett lämpligt och bibelenligt namn för dessa bibelforskare. Jehovas folk hade förstått att de inte kunde acceptera något av de öknamn som andra hade gett dem, till exempel russellianer, Millennii Dagnings-folket och helvetesförnekare.c Men de började också inse att det namn som de själva hade tagit — International Bible Students (internationella bibelforskare) — inte var en riktigt täckande beteckning. De var mycket mer än bara bibelforskare, och dessutom fanns det så många andra som forskade i Bibeln, men som inte hade något gemensamt med bibelforskarna.
15. Vilket namn antog bibelforskarna år 1931, och varför var det passande?
15 Hur kom då bibelforskarna att få ett nytt namn? Vakttornet hade i flera år framhållit Jehovas namn, och det var därför mycket passande att bibelforskarna skulle anta det namn som man finner i Jesaja 43:10: ”’Ni är mina vittnen’, är Jehovas uttalande, ’ja min tjänare som jag har utvalt, för att ni må veta och ha tro på mig och för att ni må förstå att jag är densamme. Före mig blev ingen Gud formad, och efter mig är det fortfarande ingen.’”
Hävdandet av Jehovas suveränitet och den ”stora skaran”
16. Varför kunde inte profetiorna om återställelse tillämpas på de köttsliga judarnas återvändande till Palestina, men vilka gäller de?
16 I andra bandet av Rättfärdighetens triumf, som Sällskapet Vakttornet gav ut år 1932 (på engelska; på svenska år 1935), uppenbarade en stråle av ljus att profetiorna om återställelse i Jesajas, Jeremias, Hesekiels och andra profeters böcker inte (som man en gång hade trott) gällde de köttsliga judarna, vilka i otro och av politiska motiv återvände till Palestina. Dessa profetior om återställelse, som hade fått en mindre uppfyllelse då judarna återvände från fångenskapen i Babylon år 537 f.v.t., fick i stället sin större uppfyllelse genom den befrielse och återställelse av det andliga Israel som började år 1919 och genom den välgång detta medförde i det andliga paradis som Jehovas sanna tjänare åtnjuter i våra dagar.
17, 18. a) Vad visades med tiden, genom en stråle av ljus, Jehovas förnämsta uppsåt vara? b) Vilken stråle av ljus kom år 1935 om Uppenbarelseboken 7:9—17?
17 Med tiden uppenbarade strålar av ljus att Jehovas förnämsta uppsåt inte var människans frälsning, utan hävdandet av hans suveränitet. Man insåg att Bibelns viktigaste tema inte var återlösningen, utan Guds kungarike, eftersom det skall hävda Jehovas suveränitet. Detta var verkligen en stråle av ljus! Överlämnade kristna var inte längre mest intresserade av att komma till himlen.
18 År 1935 uppenbarade en klar stråle av ljus att den stora skara som omnämns i Uppenbarelseboken 7:9—17 inte var en himmelsk andrahandsklass. Man hade trott att de som omnämns i dessa verser var sådana smorda som inte hade varit fullständigt trogna och som därför, i stället för att sitta på troner och regera som kungar och präster tillsammans med Jesus Kristus, stod inför tronen. Men det finns helt enkelt inte något sådant begrepp som att vara delvis trogen. Antingen är man trogen eller också är man det inte. Man insåg därför att den här profetian åsyftade den tallösa stora skara ur alla nationer som nu församlas och som har jordiska förhoppningar. De är ”fåren” i Matteus 25:31—46 och de ”andra fåren” i Johannes 10:16.
Korset — inte någon kristen symbol
19, 20. Varför kan korset inte vara en symbol för sann kristendom?
19 Bibelforskarna hade i många år gjort korset till en framträdande symbol för kristendomen. De hade till och med en nål i form av ett kors och en krona. Enligt den engelska bibelöversättningen King James Version bad Jesus sina efterföljare att ta upp sitt ”kors”, och många kom att tro att han avrättades på ett kors. (Matteus 16:24; 27:32) I årtionden fanns den symbolen också på framsidan av tidskriften Vakttornet.
20 Boken Rikedom, utgiven av Sällskapet år 1936, klargjorde att Jesus Kristus inte avrättades på ett kors, utan på en upprättstående påle. Enligt en auktoritet betecknar det grekiska ord (stau·rọs), som återges med ”kors” i flertalet bibelöversättningar, ”i första hand en upprättstående stolpe eller påle. ... [Det skall] särskiljas från den kyrkliga formen med ett kors bestående av två bjälkar. Det senare ... hade sitt ursprung i det forntida Kaldeen och användes som symbol för guden Tammuz.” I stället för att dyrkas bör det redskap på vilket Jesus blev upphängd betraktas med avsmak.
21. Vad skall behandlas i följande artikel?
21 Det finns ytterligare exempel både på de strålar av ljus som kan betraktas som stora och på dem som kan betraktas som små. Se följande artikel där dessa skall behandlas.
[Fotnoter]
a Utgiven av Sällskapet Vakttornet.
b Med tiden kom de att förstå att om den viktigaste födelse som någonsin ägt rum inte skulle firas, så skulle man inte heller fira någon annans födelsedag. Dessutom firade varken israeliterna eller de första kristna födelsedagar. Bibeln nämner endast två födelsedagar — den ena var Faraos födelsedag och den andra Herodes Antipas’. Båda dessa födelsedagsfiranden fläckades av en avrättning. Jehovas vittnen firar inte födelsedagar, därför att sådant firande har hedniskt ursprung och har en tendens att förhärliga den som har födelsedag. — 1 Moseboken 40:20—22; Markus 6:21—28.
c Detta var ett misstag som ett antal av kristenhetens kyrkosamfund hade gjort. Lutheraner var ett öknamn som Martin Luthers fiender hade gett hans efterföljare, vilka sedan godtog det namnet. Baptisterna antog också det öknamn som utomstående hade gett dem därför att de predikade dop genom nedsänkning. På liknande sätt antog metodisterna ett namn som de hade fått av en utomstående, och i ett uppslagsverk (The World Book Encyclopedia) kan man läsa följande om hur Vännernas samfund kom att kallas kväkare: ”Ordet kväkare var från början ämnat som en förolämpning av [grundaren] Fox, som sade till en engelsk domare att han borde ’skälva och darra inför Herrens ord’. Domaren kallade Fox för ’kväkare’” (av engelska quaker: person som skälver eller darrar).
-
-
Strålar av ljus — stora och små — (Del 2)Vakttornet – 1995 | 15 maj
-
-
Strålar av ljus — stora och små — (Del 2)
”Genom ljus från dig kan vi se ljus.” — PSALM 36:9.
1. Vilka tidiga bemödanden gjordes för att förstå symboliken i Uppenbarelseboken?
UPPENBARELSEBOKEN är en bibelbok som i alla tider har fängslat de kristna. Den utgör ett fint exempel på hur sanningens ljus hela tiden ökar i klarhet. År 1917 publicerade Jehovas folk en förklaring till Uppenbarelseboken i boken Den fullbordade hemligheten. Den avslöjade oförskräckt kristenhetens religiösa och politiska ledare, men många av dess förklaringar var lånade från olika källor. Den fullbordade hemligheten tjänade dock till att pröva bibelforskarnas lojalitet mot den synliga kanal som Jehova använde.
2. Vilket ljus spred artikeln ”Nationens födelse” över Uppenbarelseboken?
2 I och med artikeln ”Nationens födelse” i Vakt-Tornet för 1 mars 1925 (på engelska; på svenska 15 maj 1925) kastades en stark stråle av ljus över Uppenbarelseboken. Man hade trott att kapitel 12 i Uppenbarelseboken beskrev ett krig mellan det hedniska romarriket och den romersk-katolska kyrkan och att gossebarnet representerade påvedömet. Men den artikeln visade att Uppenbarelseboken 11:15—18 hade samband med kapitel 12, vilket tydde på att gossebarnets födelse var Guds kungarikes födelse.
3. Vilka publikationer spred ökat ljus över Uppenbarelseboken?
3 Allt detta ledde till den mycket klarare förståelse av Uppenbarelseboken som kom i och med utgivningen av de två banden av boken Ljus, som gavs ut år 1930 (på engelska; på svenska åren 1931 och 1932). Ytterligare en uppdatering kom i böckerna ”Det stora Babylon har fallit!” Guds rike härskar! (på engelska år 1963; en förkortad upplaga på svenska år 1972) och ”Då är Guds hemlighet fullbordad” (på engelska år 1969; på svenska år 1971). Men det fanns fortfarande mer att lära om den profetiska Uppenbarelseboken. Ja, i och med att boken Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära! gavs ut år 1988 kom klarare ljus att lysa på den. Man skulle kunna säga att nyckeln till denna framåtskridande upplysning är att profetiorna i Uppenbarelseboken gäller ”Herrens dag”, som började år 1914. (Uppenbarelseboken 1:10) Uppenbarelseboken skulle därför komma att förstås allt tydligare allteftersom den dagen fortskred.
En klarare förståelse av ”överheten”
4, 5. a) Hur betraktade bibelforskarna Romarna 13:1? b) Vad förstod man senare var den bibliska synen på ”överheten”?
4 År 1962 kom en klar stråle av ljus över det som sägs i Romarna 13:1: ”Var och en vare underdånig den överhet [”de överordnade myndigheterna”, Nya Världens översättning], som han har över sig.” (1917) De första bibelforskarna förstod att ”överheten” som nämns här avser de världsliga myndigheterna. De förstod detta skriftställe så att om en kristen blev inkallad i krigstid, var han skyldig att ta på sig uniform, bära vapen och bege sig till skyttegravarna vid fronten. Men eftersom en kristen inte kan döda sin medmänniska, så menade man att om situationen blev sådan att han tvingades skjuta, så måste han skjuta i luften.a
5 Vakttornet för 15 november och 1 december 1962 (på engelska; på svenska 1 och 15 maj 1963) spred ljus över detta ämne genom att behandla Jesu ord i Matteus 22:21: ”Betala ... tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men till Gud de ting som är Guds.” Det apostlarna säger i Apostlagärningarna 5:29 hade också betydelse i sammanhanget: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” De kristna är underdåniga kejsaren — ”överheten” — bara så länge som detta inte innebär att de måste handla i strid med Guds lag. Man förstod att underordnandet under kejsaren var relativt, inte absolut. De kristna betalar endast tillbaka till kejsaren det som inte är i strid med Guds krav. Hur tillfredsställande var det inte att få en klar förståelse av detta ämne!
Strålar av ljus över organisatoriska frågor
6. a) Vilken princip omfattades för att komma bort från den hierarkiska uppbyggnad som är allmän i kristenheten? b) Vilket insåg man till slut var det rätta sättet att välja dem som skulle öva tillsyn i församlingen?
6 Sedan gällde det vilka som skulle tjäna som äldste och diakoner i församlingarna. För att komma bort från den hierarkiska uppbyggnad som är allmän i kristenheten kom man fram till att dessa skulle väljas demokratiskt genom att medlemmarna i varje församling fick rösta. Men tilltagande ljus i Vakttornet för 1 september och 15 oktober 1932 (på engelska; på svenska 1 november och 15 december 1932) visade att det inte finns någon grund i Bibeln för valda äldste. Dessa ersattes därför med en tjänstekommitté och en tjänstedirektör som utsågs av Sällskapet.
7. Hur förbättrades sättet att förordna tjänare i församlingen som en följd av strålar av ljus?
7 Vakttornet för 1 och 15 juni 1938 (på engelska; på svenska 1 och 15 augusti 1938) innehöll strålar av ljus som visade att tjänarna i församlingen inte skulle väljas, utan skulle förordnas, dvs. förordnas teokratiskt. År 1971 visade en annan stråle av ljus att en församling inte skulle ledas av endast en församlingstjänare, utan att det i stället i varje församling skulle finnas en krets av äldste, eller tillsyningsmän, förordnade av Jehovas vittnens styrande krets. Genom det tilltagande ljuset under omkring 40 år blev det således uppenbart att både äldste och diakoner, eller biträdande tjänare som de nu kallas, skulle förordnas av ”den trogne och omdömesgille slaven” genom dess styrande krets. (Matteus 24:45—47) Detta var i överensstämmelse med det som hände på apostlarnas tid. Sådana män som Timoteus och Titus förordnades som tillsyningsmän av den styrande kretsen under det första århundradet. (1 Timoteus 3:1—7; 5:22; Titus 1:5—9) Allt detta är en slående uppfyllelse av Jesaja 60:17: ”I stället för kopparen kommer jag att föra in guld, och i stället för järnet kommer jag att föra in silver, och i stället för träet koppar och i stället för stenarna järn; och jag skall insätta frid som dina tillsyningsmän och rättfärdighet som dina arbetsledare.”
8. a) Hur förbättrades sättet att leda Sällskapet som en följd av tilltagande sanning? b) Vilka är den styrande kretsens kommittéer, och över vilka verksamhetsområden övar var och en av dem tillsyn?
8 Så var det detta med ledningen av Sällskapet Vakttornet. I många år var Jehovas vittnens styrande krets liktydig med styrelsen för Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania, och mycket vilade på dess president. Som framgår av 1977 Yearbook of Jehovah’s Witnesses (sidorna 258, 259) började den styrande kretsen år 1976 att arbeta med hjälp av sex kommittéer, som fick i uppgift att sörja för var sin sida av det världsomfattande verket. Kommittén för personalärenden har hand om personalfrågor, däribland att se till deras intressen som tjänar i den världsomfattande Betelfamiljen. Utgivarkommittén har hand om alla ärenden av affärsmässig och juridisk karaktär, till exempel sådant som gäller fastigheter och tryckning. Kommittén för tjänsten på fältet inriktar sig på arbetet med att vittna och har tillsyn över de resande tillsyningsmännen och pionjärerna och över församlingsförkunnarnas verksamhet. Undervisningskommittén är ansvarig för församlingsmöten, kretsmöten, krets- och områdessammankomster och internationella sammankomster och även för de olika skolorna för andlig utbildning av Guds folk. Författarkommittén har tillsyn över utarbetandet och översättandet av all den litteratur som ges ut och ser till att allt är i enlighet med Bibeln. Ordförandens kommitté sörjer för nödsituationer och andra brådskande ärenden.b På 1970-talet började också Sällskapet Vakttornets avdelningskontor att ledas av en kommitté i stället för av en tillsyningsman.
Ljus över sådant som gäller kristet uppförande
9. Hur påverkade sanningens ljus de kristnas förhållande till de styrande i världen?
9 Många strålar av ljus har haft med kristet uppförande att göra. Tänk exempelvis på frågan om neutralitet. En särskilt klar stråle av ljus riktades på detta ämne i artikeln ”Neutralitet” i Vakttornet för 1 november 1939 (på engelska; på svenska 1 januari 1940). Den kom verkligen i rätt tid, alldeles efter andra världskrigets utbrott! Artikeln definierade begreppet neutralitet och visade att de kristna inte får blanda sig i politiska angelägenheter eller bli indragna i sammanstötningar mellan nationer. (Mika 4:3, 5; Johannes 17:14, 16) Det är bland annat därför som de blir hatade av alla nationer. (Matteus 24:9) Det forntida Israels strider utgör inget exempel för de kristna, vilket framgår av Jesu ord i Matteus 26:52. I våra dagar finns det inte heller någon politisk nation som likt det forntida Israel är en teokrati styrd av Gud.
10. Vad uppenbarade strålar av ljus när det gällde hur de kristna skulle betrakta blodet?
10 Ljus lyste också på blodets helgd. Vissa bibelforskare trodde att förbudet mot att äta blod i Apostlagärningarna 15:28, 29 var begränsat till judiska kristna. Men Apostlagärningarna 21:25 visar att på apostlarnas tid tillämpades denna befallning också på dem av nationerna som blev troende. Blodets helgd gäller således alla kristna, som det visades i The Watchtower för 1 juli 1945. Detta innebär mer än att man bara vägrar att äta djurblod, som i blodkorv. Det innebär att man också avhåller sig från människoblod, som i fallet med blodtransfusioner.
11. Vad insåg man om hur en kristen skall betrakta bruket av tobak?
11 Ökat ljus ledde till att vanor som man till en början bara hade sett med ogillande på längre fram kom att behandlas med det allvar de förtjänade. Ett exempel på detta var bruket av tobak. I Zion’s Watch Tower för 1 augusti 1895 riktade broder Russell uppmärksamheten på 1 Korinthierna 10:31 och 2 Korinthierna 7:1 och skrev: ”Jag kan inte se hur det skulle kunna vara till Guds ära eller till nytta för en kristen att bruka tobak i någon form.” Sedan år 1973 har man klart förstått att ingen som brukar tobak kan vara ett Jehovas vittne. År 1976 klargjordes det att inget Jehovas vittne kunde vara anställd i någon organisation eller något företag som sysslar med hasardspel och vara kvar i församlingen.
Andra förbättringar
12. a) Vad uppenbarade en stråle av ljus om hur många nycklar till Guds kungarike som anförtroddes åt Petrus? b) Under vilka förhållanden använde Petrus var och en av dessa nycklar?
12 Det har också kommit ökat ljus över hur många symboliska nycklar Petrus fick av Jesus. Bibelforskarna ansåg att det var två nycklar Petrus fick för att öppna vägen för människor att bli arvingar till Guds kungarike — den ena använde Petrus för judarna vid pingsten år 33 v.t., och den andra använde han för icke-judar år 36 v.t., när han predikade för Cornelius. (Apostlagärningarna 2:14—41; 10:34—48) Med tiden såg man att en tredje grupp var inbegripen, nämligen samarierna, och Petrus använde den andra nyckeln när han öppnade möjligheten till Guds kungarike för dem. (Apostlagärningarna 8:14—17) Han använde således en tredje nyckel, när han predikade för Cornelius. — Vakttornet för 1 oktober 1979 (på engelska; på svenska 1 februari 1980), sidorna 16—22, 26.
13. Vad uppenbarade strålar av ljus om de fårfållor som nämns i Johannes, kapitel 10?
13 En annan ljusstråle visade att Jesus inte åsyftade bara två, utan tre fårfållor. (Johannes, kapitel 10) Dessa var 1) den judiska fårfållan med Johannes döparen som dörrvaktare, 2) fållan av smorda arvingar till Guds kungarike och 3) fållan av ”andra får”, vilka har ett hopp om liv på jorden. — Johannes 10:2, 3, 15, 16; Vakttornet för 15 februari 1984 (på engelska; på svenska 15 juni 1984), sidorna 10—20.
14. Hur kom man genom ökat ljus att bättre förstå när det motbildliga jubelåret började?
14 Man fick också en klarare förståelse av det motbildliga jubelåret. Under lagförbundet var vart 50:e år ett stort jubelår, då saker och ting skulle återlämnas till sina ursprungliga ägare. (3 Moseboken 25:10) Man hade länge den förståelsen att detta förebildade Kristi tusenårsregering. Men längre fram förstod man att det motbildliga jubelåret faktiskt började vid pingsten år 33 v.t., när de som fick den heliga anden utgjuten över sig befriades från slaveriet under det mosaiska lagförbundet. — Vakttornet för 1 januari 1987, sidorna 18—28.
Ökat ljus över terminologin
15. Vilket ljus spreds över användandet av ordet ”plan”?
15 ”Församlaren sökte finna ord som är behagliga och ett sätt att skriva korrekta ord, ord som är sanna.” (Predikaren 12:10) De orden kan väl tillämpas på det ämne vi nu behandlar, eftersom ljuset inte bara har lyst över sådana viktiga frågor som lärofrågor och sådant som gäller uppförande, utan också på den kristna terminologin och användningen av rätt ord. En av bibelforskarnas mest uppskattade publikationer var första bandet av Studier i Skriften, med titeln Den gudomliga tidsåldersplanen, men så småningom kom man att inse att Guds ord endast talar om människor som de som gör upp planer. (Ordspråken 19:21) Bibeln talar aldrig om Jehova som om han planerade. Han behöver inte planera. Vadhelst han beslutar sig för eller gör till sitt uppsåt att göra kommer på grund av hans obegränsade vishet och kraft helt visst att lyckas, precis som vi läser i Efesierna 1:9, 10: ”Den är i överensstämmelse med hans beslut [eller: uppsåt, föresats], det som han behagade fatta vid sig själv om en förvaltning vid de fastställda tidernas fullbordan.” Så småningom insåg man således att uttrycket ”uppsåt” är mer passande när man talar om Jehova.
16. Vad såg man så småningom var den rätta förståelsen av Lukas 2:14?
16 Sedan fick man en klarare förståelse av Lukas 2:14. Enligt King James Version lyder den versen: ”Ära åt Gud i höjden, och på jorden frid, en god vilja gentemot människorna.” Man insåg att detta inte uttryckte den rätta tanken, eftersom Gud inte ger uttryck åt godvilja gentemot de onda. Vittnena betraktade därför detta som om det gällde frid åt de människor som var av godvilja gentemot Gud, och därför talade de hela tiden om dem som var intresserade av Bibeln som människor av godvilja eller som välsinnade människor. Men sedan förstod man att det inte var fråga om godvilja från människors sida, utan från Guds. Enligt Nya Världens översättning talas det därför i Lukas 2:14 om ”människor som åtnjuter hans godvilja [eller: människor som Gud godkänner, fotnot i NW, studieutgåvan]”. Alla kristna som lever enligt sitt överlämnandelöfte har Guds godvilja.
17, 18. Vad skall Jehova hävda, och vad skall han helga?
17 Jehovas vittnen talade också länge om hävdandet av Jehovas namn. Men hade Satan ifrågasatt Jehovas namn? Och hade förresten någon av Satans representanter ifrågasatt Jehovas namn, som om Jehova inte hade rätt till det namnet? Nej, absolut inte. Det var inte Jehovas namn som var ifrågasatt och som behövde hävdas. Det är därför som det i senare publikationer av Sällskapet Vakttornet inte talas om att Jehovas namn blir hävdat. Det heter i stället att Jehovas suveränitet skall hävdas och hans namn helgas. Detta är i överensstämmelse med den bön Jesus uppmanade oss att be: ”Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat.” (Matteus 6:9) Jehova sade gång på gång att han skulle helga sitt namn, det namn som israeliterna inte hade ifrågasatt, utan hade ohelgat. — Hesekiel 20:9, 14, 22; 36:23.
18 Det är intressant att lägga märke till att år 1971 gjordes den här distinktionen i boken ”Nationerna skall förnimma att jag är Jehova” — hur då? (på svenska år 1973): ”Jesus Kristus [strider] ... för att hävda och upprätthålla Jehovas universella suveränitet och för att förhärliga Jehovas namn.” (Sidan 366) År 1973 (på svenska år 1974) hette det i boken Guds tusenåriga rike har kommit nära: ”Den kommande ’stora vedermödan’ är den tid då den allsmäktige Guden, Jehova, skall hävda sin universella suveränitet och helga sitt värdiga namn.” (Sidan 408) År 1975 (på svenska år 1976) hette det sedan i boken Människans räddning ur världsnöden nära!: ”Den största händelsen i universums historia skall då ha förverkligats: Jehovas universella suveränitet har blivit hävdad och rättfärdigad och hans heliga namn helgat och upphöjt.” — Sidan 279.
19, 20. Hur kan vi visa vår uppskattning av strålarna av andligt ljus?
19 Det är verkligen en stor välsignelse för Jehovas folk att kunna värma sig i allt detta andliga ljus! I skarp kontrast till detta står följande uttalande av en präst, vilket visar det andliga mörker som kristenhetens ledare befinner sig i: ”Varför finns det synd? Varför finns det lidande? Varför finns Djävulen? Detta är frågor jag vill ställa till Herren när jag kommer till himlen.” Men Jehovas vittnen kan tala om för honom varför: på grund av stridsfrågan om det rättmätiga i Jehovas suveränitet och frågan om huruvida människor kan bevara sin ostrafflighet mot Gud trots motstånd från Djävulen.
20 Under årens lopp har både stora och små strålar av ljus lyst upp Jehovas överlämnade tjänares stig. Detta har skett i uppfyllelse av sådana skriftställen som Psalm 97:11 och Ordspråken 4:18. Må vi aldrig glömma att vi för att vandra i ljuset måste uppskatta det ökade ljuset och leva i enlighet med det. Som vi har sett inbegriper detta ökade ljus både vårt uppförande och vårt uppdrag att predika.
[Fotnoter]
a Som en reaktion på den synen tolkade Vakt-Tornet för 1 och 15 juni 1929 (på engelska; på svenska 1 och 15 augusti 1929) ”överheten” som varande Jehova Gud och Jesus Kristus. Det var i huvudsak den uppfattningen som rättades till år 1962.
b I Vakttornet för 15 april 1992 meddelades det att utvalda bröder, som i huvudsak tillhör de ”andra fåren”, skulle få i uppdrag att medverka i den styrande kretsens kommittéer och vara en motsvarighet till netinimtjänarna på Esras tid. — Johannes 10:16; Esra 2:58.
-