Kapitel 18
Lojalitet mot Guds synliga organisation i vår tid
1, 2. Hur skall man förstå Psalm 50:5?
I PSALM 16:10 (NW) står det skrivet: ”Du skall inte lämna min själ i sheol. Du skall inte låta din lojale se gropen.” Och i Psalm 50:5 (NW) står det skrivet: ”Församla till mig dem som är lojala mot mig, dem som sluter mitt förbund över offer.” Är de som sluter Jehovas förbund också de som tillhandahåller ”offret”? Nej, dessa lojala offrar inte sig själva individuellt genom att offra sina köttsliga kroppar för att kunna ingå ett fördrag med Gud.
2 Hur sluts då Jehovas förbund? Över ”offret” av den ”lojale”, vars själ inte lämnades i sheol, utan uppväcktes från de döda. Aposteln Petrus tillämpade orden i Psalm 16:10 på Jesus Kristus och fortsatte att säga: ”[David såg] på förhand och talade om den Smordes uppståndelse, att varken blev han övergiven i hades eller såg hans kött förgängelse. Denne Jesus har Gud uppväckt.” — Apostlagärningarna 2:25, 27, 31, 32.
3. Vilka är det som församlas enligt befallningen i Psalm 50:5, och varför bör de känna sig motiverade att bevisa sig vara lojala mot Gud?
3 Denne uppväckte Jesus är medlaren för det nya förbundet, och det är på grundval av hans offer som det nya förbundet är giltigt. (Hebréerna 9:15, 17) Vilka är det alltså som skall församlas enligt befallningen i Psalm 50:5? Det är Jesu lärjungar som är i det nya förbundet på grund av hans offer. De bör känna sig motiverade att bevisa sig vara lojala mot Jehova av tacksamhet mot honom för detta ojämförliga offer.
4, 5. a) Vilken framgång hade Satan, djävulen, under första världskriget i sina försök att tillintetgöra Jehovas synliga organisation? b) Vart flyttades Sällskapets huvudkontor, och varför det? c) Vad kände den lojala kvarlevan, då den tänkte på Guds organisations lamslagna tillstånd, i nutida parallell till Psalm 137:1?
4 Då Jehovas rike upprättades i himlarna år 1914, visade nationerna sitt raseri mot detta rike genom att ta del i första världskriget, och Gud tillät detta. (Psalm 2:1, 2) Satan, djävulen, försökte utnyttja denna världskonflikt för att tillintetgöra den synliga delen av Jehovas organisation. Han lyckades få Sällskapet Vakttornets president i fängelse, i det federala tukthuset i Atlanta i Georgia. Sju andra representanter för Sällskapet sattes i fängelse tillsammans med honom.
5 På grund av förföljelse flyttades Sällskapets huvudkontor i Brooklyn i New York till en hyrd byggnad i Pittsburgh i Pennsylvania. Detta gjorde man för att kunna fortsätta att utge tidskriften The Watch Tower. Man väntade att de trogna inom kort skulle förhärligas och få himmelskt liv. Men de som tillhörde kvarlevan ville börja gråta, då de tänkte på Jehovas organisations förtryckta, lamslagna tillstånd. — Psalm 137:1.
Lojalitet under fängelsetiden
6—8. Hur visade Sällskapets president, J. F. Rutherford, lojalitet mot Jehovas organisation under sin tid i fängelset?
6 Den 25 december 1918 skrev Sällskapet Vakttornets president, J. F. Rutherford, ett särskilt brev till J. A. Bohnet, en pålitlig medtjänare åt Jehova, ett brev som visade att han var lojal mot Jehovas organisation under sin tid i fängelset. Det var adresserat till J. A. Bohnet vid Sällskapets kontor i Pittsburgh. Rutherford skrev följande:
7 ”På grund av att jag vägrade att kompromissa med Babylon och troget försökte tjäna min Herre är jag i fängelse, vilket jag är tacksam för. ... Jag vill långt hellre ha hans godkännande och gunst och vara i fängelse än kompromissa med eller ge efter för vilddjuret och vara fri och ha hela världens gillande. Det är en välsignad och skön erfarenhet att få lida för trogen tjänst för Herren. I Riket skall vi värdera Faderns gunst över allting. Detta bör vara varje Guds barns främsta tanke. Vi längtar efter den förening som skall göra oss till ett där. Jag är lycklig, men jag längtar ändå efter att få träffa er alla igen. Sammankomsten och årsmötet närmar sig. Må Kristi ande uppfylla alla närvarandes hjärta. ...
8 Det finns ännu mycket att göra. Det är en stor förmån att få delta. Endast de som älskar Honom över allting är trogna och kommer att bli ärade därför. ... Innan den glada dagen kommer måste det ske ett ihärdigt vittnande. ... Tidigare metoder och medel kommer inte att uppfylla kraven, men Herren skall på sitt goda sätt sörja för detta. ... Jag är glad att denna fängelseerfarenhet var reserverad åt oss och inte åt broder Russell. Aldrig tidigare har jag så djupt hatat orättfärdighet och älskat rättfärdighet och längtat efter att få hjälpa andra. ... Sions triumf är nära.”
Guds organisation deras ”främsta orsak till glädje”
9. Vilken inställning lik psalmistens hade de fängslade representanterna för Sällskapet?
9 Fastän Jehovas tjänare blev brännmärkta i världen som illojala, förrädare och opatriotiska, vände de inte ryggen åt Jehovas organisation. De vägrade att kompromissa under den pressen. De skulle hellre förlora förmågan att använda sin högra hand eller bli stumma än glömma Guds organisation och inte längre låta den vara deras ”främsta orsak till glädje”. — Psalm 137:5, 6, NW.
10, 11. a) Vad bad den lojala kvarlevan om, och vilka ord av psalmisten angående Edom instämde de i? b) Vad hade fienderna till Jehovas synliga organisation lyckats göra, och vad väntade dessa fiender aldrig?
10 Ondskefullt gladde sig Jehovas fiender åt aktionen mot de jordiska representanterna för hans universella organisation. Men Jehovas tjänare bad att hans dag av hämnd skulle komma på grund av allt detta skymfliga som tillfogades hans organisation. De instämde i det som psalmisten sade med hänsyftning på det forntida Edom: ”Kom ihåg, o Jehova, angående Edoms söner på Jerusalems dag, de som sade: ’Blotta det! Blotta det ända till grunden där inne!’” (Psalm 137:7, NW; Galaterna 4:26) Jehova älskar sin hustrulika organisation alltför mycket för att glömma det som dessa som är en del av djävulens organisation säger och gör mot de lojala i hans jordiska organisation.
11 Till det yttre tycktes dessa politiska sympatisörer till det stora Babylon då ha blottat Jehovas synliga organisation ”ända till grunden där inne”. De väntade aldrig att de skulle få se den resa sig upp ur stoftet för att bli den världsvida organisation som den är i dag.
Hans hämnares lycka
12. a) Vem visade sig vara den som befriade Jehovas folk från fångenskapen i det forntida Babylon, och åsyftar Psalm 137:8, 9 honom i fullaste bemärkelse? b) Vad förutsades i dessa verser om den som skulle hämnas Guds jordiska organisation?
12 Jehova använde den persiske härskaren Cyrus för att befria sitt folk från det forntida världsväldet Babylon. Men det var inte Cyrus som i fullaste bemärkelse avsågs i de avslutande orden i Psalm 137, där det talas om det stora Babylon, den falska religionens världsvälde: ”O dotter Babylon, du som skall skövlas, lycklig kommer den att vara som vedergäller dig med den behandling med vilken du behandlade oss. Lycklig kommer den att vara som griper tag i och verkligen krossar dina barn mot den branta klippan.” — Psalm 137:8, 9, NW.
13, 14. Varför kan den ”lycklige” i Psalm 137:8, 9 inte åsyfta de politiska makter som tillintetgör det stora Babylon?
13 Vem kommer denne ”lycklige” att vara? Är denne ”lycklige” de symboliska ”tio hornen” på ”vilddjurets” huvud, det ”vilddjurs” som det gamla skökolika religiösa systemet så länge har ridit på med en sådan pompa och ståt? Nej, för de politiska makter som skall tillintetgöra den falska religionens världsvälde kommer inte att tillintetgöra det för att bereda vägen för den rena tillbedjan av den sanne Guden. De gör inte det till ära för bibelns Gud. Hur skulle då dessa i själva verket kunna vara den ”lycklige” som psalmisten talade om?
14 De politiska makterna i den här världen utför inte detta antireligiösa verk av kärlek till Jehovas tillbedjare. Varför inte det? Därför att Jehovas vittnen står hindrande i vägen för dem att åstadkomma en helt gudlös värld. De politiska makterna är således enbart de redskap som vittnenas Gud använder för att förverkliga sitt uppsåt. — Uppenbarelseboken 17:17.
15. Vem är det som i själva verket motiverar de politiska makterna, och genom vem?
15 Även om dessa politiska makter kan direkt användas för att tillintetgöra den falska religionens världsvälde, är det således Jehova Gud som i själva verket motiverar dem till att göra det. Hur då? Han använder sin bemyndigade kunglige Son, den större Cyrus, Jesus Kristus. Således är Jesus Kristus i kunglig makt den ”lycklige” som psalmisten förutsagt!
16. Hur tillintetgör Jehova Babylons ”barn”?
16 Jehova kommer att skydda sina lojala, medan han däremot kommer att i symbolisk bemärkelse gripa tag i alla religiösa ”barn” till den falska lärans skökolika system och krossa dem mot vad som reser sig som en ”klippa” — Jehova Guds obevekliga rike under Jesus Kristus.
17. a) Vad skulle Jesus enligt Jesaja 61:1, 2 förkunna sedan han hade blivit smord med Guds ande? b) Hur blir förkunnandet fullgjort i dag?
17 När Jesus var på jorden blev han smord med sin gudomlige hjälpares ande inte enbart ”till att förkunna året av godvilja från Jehovas sida”, utan också till att förkunna ”dagen av hämnd från vår Guds sida”. (Jesaja 61:1, 2, NW; Lukas 4:16—21) I vår tid, under ”de yttersta dagarna” för denna tingens ordning, låter Jehova sina trogna tjänare förkunna ”dagen av hämnd från vår Guds sida” på hela den bebodda jorden till varning för alla nationerna. En växande ”stor skara” av fårlika lärjungar till Jesus Kristus har förenat sig med kvarlevan i detta förkunnande, alldeles som det visades i en syn i Uppenbarelseboken 7:9—17.
18. Vilken lycka kommer Guds lojala att få del av?
18 Alla dessa, kvarlevan och den ”stora skaran”, har lytt ängelns befallning i Uppenbarelseboken 18:4. De har gått ut från det stora Babylon. Varför är det så angeläget att göra det? Därför att de måste fly från det stora Babylon innan hennes religiösa ”barn” krossas och ödeläggs genom ”vilddjuret” och dess ”tio horn” strax före Harmageddon. Dessa lojala kommer att få del av den större Cyrus’, Jesu Kristi, lycka. De kommer att förena sig med himlarna och säga: ”Prisa Jah! Frälsningen och härligheten och makten tillhör vår Gud, därför att hans domar är sanna och rättfärdiga. Ty han har verkställt domen över den stora skökan som fördärvade jorden med sin otukt.” — Uppenbarelseboken 19:1, 2; jämför Jeremia 51:8—11.
19. Vilken lycka erfar den lojala kvarlevan redan nu, och vilken större lycka väntar dem?
19 Jehova har sedan år 1919 gjort ”ett storverk” för sitt folk. (Psalm 126:1—3, NW) Den befriade kvarlevan är fortfarande innerligt glad över detta förhärligande av hans förmåga att befria, vilken visar att han är ”den trofaste Guden”. (5 Moseboken 7:9, NW) De känner djup lycka, men ännu större lycka väntar dem. Den får de när de kan förena sig i den större Cyrus’, den regerande monarkens, Jesu Kristi, lycka, då han krossar denna djävulska organisations alla ”barn”.
20. Vilka andra får dela den smorda kvarlevans lycka, och varför det?
20 Miljoner människor som tidigare hållits ”fångna” i det stora Babylon har redan blivit hjälpta att fly från denna till undergång dömda religiösa organisation innan den med våld tillintetgörs. Resultatet har blivit den ”stora skaran” av ”andra får”. Den uppgår nu till ett antal av mer än 3.000.000 över hela jorden, och antalet av dem som ännu skall räddas undan tillintetgörelsen av den falska religionens världsomfattande välde är inte begränsat. Genom att de i lojalitet mot Jehovas organisation förenar sig med kvarlevan i att förkunna Jehovas dag av hämnd över det religiösa stora Babylon får de dela kvarlevans lycka.
21. Vilken inställning bör vi ha till det stora Babylon och dess fångar?
21 Må därför ingen kompromissa med detta världsvälde av falsk religion. Må ingen återvända till det nu när dess dagar nalkas sitt slut. Må vi fortsätta att hjälpa så många fångar i det stora Babylon som möjligt att dra ut från detta till undergång dömda religiösa system innan den större Cyrus vinner sin lyckosamma seger.