”Utforska mig, o Gud”
”Utforska mig, o Gud, och känn mitt hjärta. ... Led mig på den obestämda tidens väg.” — PSALM 139:23, 24.
1. Hur uppträder Jehova mot sina tjänare?
VI TYCKER alla om när vi har att göra med någon som är förstående, någon som tar våra omständigheter med i beräkningen, någon som hjälper oss när vi kommer till korta, någon som inte kräver mer av oss än vi är i stånd att utföra. Det är så Jehova Gud uppträder mot sina tjänare. I Psalm 103:14 heter det: ”Han själv känner mycket väl till hur vi är formade, han kommer ihåg att vi är stoft.” Och Jesus Kristus, som fullkomligt återspeglar sin Fader, framför denna hjärtliga inbjudan: ”Kom till mig, alla ni som arbetar hårt och är tyngda av bördor, så skall jag vederkvicka er. Ta på er mitt ok [”Kom in under mitt ok med mig”, fotnot i NW, referensutgåvan] och lär av mig, för jag är mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat, så skall ni finna vederkvickelse för era själar. Ty mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” — Matteus 11:28—30.
2. Hur skiljer sig Jehovas syn från människors, när det gäller a) Jesus Kristus och b) Kristi efterföljare?
2 Det sätt varpå Jehova betraktar sina tjänare skiljer sig ofta mycket från människors sätt. Han betraktar saker och ting ur en annan synvinkel, och han tar hänsyn till sådant som andra kanske inte alls känner till. När Jesus Kristus vandrade här på jorden var han ”föraktad och undviken av människor”. De som inte trodde på honom som Messias ”räknade honom för intet”. (Jesaja 53:3; Lukas 23:18—21) Men i Guds ögon var han Guds ”Son, den älskade”, till vilken Fadern sade: ”Jag har godkänt dig.” (Lukas 3:22; 1 Petrus 2:4) Bland Jesu Kristi efterföljare finns sådana som man ser ner på därför att de är materiellt fattiga och får utstå mycket vedermöda. Men i Jehovas och hans Sons ögon kan sådana personer vara rika. (Romarna 8:35—39; Uppenbarelseboken 2:9) Varför så olika syn?
3. a) Varför skiljer sig Jehovas sätt att betrakta människor ofta mycket från människors sätt? b) Varför är det så viktigt att vi prövar eller granskar hur vår inre människa är?
3 Jeremia 11:20 svarar: ”Jehova ... prövar njurarna och hjärtat.” Han ser hur vår inre människa är, också de sidor av vår personlighet som är dolda för andras ögon. I sin granskning lägger han störst tonvikt vid de egenskaper och tillstånd som är väsentliga för ett gott förhållande till honom, de som är allra bäst för oss i längden. Det är lugnande att veta detta, men det är också tankeväckande. Eftersom Jehova ägnar uppmärksamhet åt hur vår inre människa är, är det, om vi skall visa oss vara det slags person som han vill ha i sin nya värld, viktigt för oss att vi själva prövar eller granskar vårt eget inre. Hans ord hjälper oss att göra en sådan granskning. — Hebréerna 4:12, 13.
Guds tankar är verkligen dyrbara!
4. a) Vad motiverade psalmisten att förklara att Guds tankar var dyrbara för honom? b) Varför bör de vara dyrbara för oss?
4 När psalmisten David hade mediterat över bredden och djupet av Guds kunskap om sina tjänare, såväl som över Guds enastående förmåga att ge dem den hjälp de kan behöva, skrev han: ”Så hur dyrbara är inte för mig dina tankar!” (Psalm 139:17a) Dessa tankar, som finns uppenbarade i hans skrivna ord, är långt högre än några idéer som kommer från människor, hur strålande deras idéer än kan förefalla. (Jesaja 55:8, 9) Guds tankar hjälper oss att hålla de verkligt viktiga tingen i livet i fokus och att vara nitiska i hans tjänst. (Filipperna 1:9—11) De visar oss hur vi skall betrakta saker och ting på det sätt som Gud gör. De hjälper oss att vara ärliga mot oss själva, att ärligt medge för oss själva vad slags människa vi egentligen är i hjärtat. Är du villig att göra detta?
5. a) Vad uppmanar Guds ord oss att skydda ”mer än allt annat”? b) Hur kan Bibelns redogörelse om Kain vara till nytta för oss? c) Hur hjälper den mosaiska lagen oss att förstå vad som behagar Jehova, även om vi inte är under den?
5 Människor är benägna att lägga alltför stor vikt vid det yttre, men Bibeln ger oss följande råd: ”Mer än allt annat som skall skyddas, skydda ditt hjärta.” (Ordspråken 4:23) Bibeln hjälper oss att göra detta både genom föreskrifter och genom exempel. Den berättar för oss hur Kain slentrianmässigt frambar offer åt Gud, samtidigt som han i sitt hjärta sjöd av förbittring och därefter hat mot sin bror Abel. Och den uppmanar oss att inte likna honom. (1 Moseboken 4:3—5; 1 Johannes 3:11, 12) Den visar den mosaiska lagens krav på lydnad. Men den betonar också att Lagens förnämsta krav var att de som tillbad Jehova måste älska honom av allt sitt hjärta, sitt sinne, sin själ och sin styrka; och den förklarar att det därnäst viktigaste budet var att de skulle älska sin nästa som sig själva. — 5 Moseboken 5:32, 33; Markus 12:28—31.
6. Vilka frågor bör vi ställa oss själva, när vi tillämpar orden i Ordspråken 3:1?
6 I Ordspråken 3:1 uppmanas vi att inte bara hålla Guds bud, utan att också se till att lydnaden är ett uttryck för det som verkligen finns i vårt hjärta. Vi måste fråga oss själva: ”Är det så med min lydnad för Guds krav?” Om vi inser att vår motivation eller vårt tänkande brister i något avseende — och ingen av oss kan säga att vi är felfria — då måste vi fråga oss själva: ”Vad gör jag för att förbättra situationen?” — Ordspråken 20:9; 1 Johannes 1:8.
7. a) Hur kan Jesu fördömande av fariséerna i Matteus 15:3—9 hjälpa oss att skydda vårt hjärta? b) Vilka situationer kan kräva att vi vidtar kraftiga åtgärder för att tukta vårt sinne och hjärta?
7 Jesus fördömde de judiska fariséer som skrymtare vilka låtsades ära Gud men samtidigt listigt främjade en sedvänja som motiverades av egenintresse, och han visade att deras dyrkan var förgäves. (Matteus 15:3—9) Jesus påminde också om att det, för att vi skall behaga Gud som ser hjärtat, inte räcker med att vi lever ett utåt sett moraliskt liv, om vi samtidigt fortsätter att hänge oss åt omoraliska tankar för att uppleva passionerad njutning. Vi kanske måste vidta drastiska åtgärder för att tukta vårt sinne och vårt hjärta. (Ordspråken 23:12; Matteus 5:27—29) En sådan tuktan behövs också om vi som en följd av vårt förvärvsarbete, vårt mål när det gäller utbildning eller vårt val av underhållning blir efterliknare av världen och låter den forma oss enligt sina normer. Må vi aldrig glömma att lärjungen Jakob kallar dem som bekänner sig tillhöra Gud men som vill vara världens vänner ”äktenskapsbryterskor”. Varför det? Jo, därför att ”hela världen befinner sig i den ondes våld”. — Jakob 4:4; 1 Johannes 2:15—17; 5:19.
8. Vad måste vi göra för att få full nytta av Guds dyrbara tankar?
8 För att få full nytta av Guds tankar om dessa och andra frågor måste vi avsätta tid till att läsa dem eller lyssna på dem. Vi måste också studera dem, tala om dem och meditera över dem. Många läsare av Vakttornet är regelbundet med vid Jehovas vittnens församlingsmöten, där Bibeln dryftas. De köper upp tid från andra sysselsättningar för att kunna göra detta. (Efesierna 5:15—17) Och det de får i utbyte är värt långt mer än materiell rikedom. Är det inte så du känner det?
9. Varför gör somliga av dem som är med vid kristna möten snabbare framsteg än andra?
9 Men vissa som är med vid dessa möten gör snabbare andliga framsteg än andra gör. De tillämpar sanningen mera helt och fullt i sitt liv. Varför är det så? En viktig faktor är ofta att de själva studerar så flitigt. De inser att vi lever inte bara av bröd; det är precis lika viktigt med andlig mat varje dag som att äta fysisk mat regelbundet. (Matteus 4:4; Hebréerna 5:14) De försöker därför använda åtminstone lite tid varje dag till att läsa Bibeln eller publikationer som förklarar Bibeln. De förbereder sig för församlingens möten och studerar stoffet i förväg och slår upp de angivna skriftställena. De gör mer än att bara läsa stoffet; de mediterar också över det. I deras studiemönster ingår att tänka allvarligt på den verkan som det de får lära sig bör ha på deras eget liv. Allteftersom deras andlighet växer, kommer de att känna det som psalmisten gjorde som skrev: ”Hur älskar jag inte din lag! ... Dina påminnelser är underbara.” — Psalm 1:1—3; 119:97, 129.
10. a) Hur länge är det till nytta för oss att fortsätta att studera Guds ord? b) Hur visar Bibeln detta?
10 Oberoende av om vi har studerat Guds ord i ett år, i 5 år eller i 50 år, blir det aldrig bara upprepning — inte om Guds tankar är dyrbara för oss. Oavsett hur mycket någon av oss har lärt sig från Bibeln, finns det mer som vi inte vet. ”O Gud, hur mycket uppgår inte den stora summan av dem till!” sade David. ”Om jag försökte räkna dem, skulle de vara fler än till och med sandkornen.” Det övergår vår förmåga att räkna Guds tankar. Om vi skulle räkna upp Guds tankar hela dagen lång och somna medan vi gjorde detta, skulle det när vi vaknade på morgonen finnas ännu mycket mer att tänka på. David skrev därför: ”Jag har vaknat, och ändå är jag fortfarande hos dig.” (Psalm 139:17, 18) Det kommer i all evighet att finnas mer för oss att lära om Jehova och hans vägar. Vi kommer aldrig att komma till det stadiet då vi vet allt. — Romarna 11:33.
Att hata det som Jehova hatar
11. Varför är det viktigt att inte bara känna till Guds tankar, utan också att dela hans känslor?
11 Vi studerar inte Guds ord enbart i syfte att fylla huvudet med fakta. När vi låter Guds tankar tränga ner i vårt hjärta, börjar vi också dela Guds känslor. Och det är verkligen viktigt! Vad kan resultatet bli, om vi inte utvecklar sådana känslor? Vi kanske kan upprepa vad Bibeln säger, men vi kanske ändå betraktar sådant som är förbjudet som åtråvärt, eller vi kanske tycker att det som krävs är en börda. Och visst kan det vara så att vi, även om vi hatar det som är orätt, ändå kan ha en kamp på grund av vår mänskliga ofullkomlighet. (Romarna 7:15) Men hur skulle vi kunna förvänta att behaga Jehova, ”den som prövar hjärtan”, om vi inte gör en uppriktig ansträngning att bringa vårt inre i överensstämmelse med det som är rätt? — Ordspråken 17:3.
12. Hur viktigt är det med gudaktig kärlek och gudaktigt hat?
12 Gudaktigt hat är ett starkt skydd mot synd, precis som gudaktig kärlek gör det till ett nöje att göra det som är rätt. (1 Johannes 5:3) Bibeln uppmanar oss gång på gång att uppodla både kärlek och hat. ”O ni som älskar Jehova, hata det som är ont.” (Psalm 97:10) ”Avsky det onda, håll fast vid det goda.” (Romarna 12:9) Gör vi detta?
13. a) I vilken bön av David om de ondskefullas tillintetgörelse instämmer vi helt och fullt? b) Vilka var, enligt vad Davids bön visar, de ondskefulla som han bad att Gud skulle tillintetgöra?
13 Jehova har uttryckligen förklarat sitt uppsåt att utrota de ondskefulla från jorden och att införa en ny jord i vilken rättfärdighet skall bo. (Psalm 37:10, 11; 2 Petrus 3:13) De som älskar rättfärdighet längtar efter att den tiden skall komma. De instämmer helt och fullt i psalmisten Davids bön: ”O att du, o Gud, ville dräpa den ondskefulle! Då skulle just de män som bär på blodskuld sannerligen vika ifrån mig, de som talar ränkfullt om dig; de har tagit upp ditt namn på ett värdelöst sätt — dina motståndare.” (Psalm 139:19, 20) David längtade inte efter att själv få dräpa sådana ondskefulla personer. Han bad att vedergällning skulle komma från Jehovas hand. (5 Moseboken 32:35; Hebréerna 10:30) Detta var inte personer som bara på ett eller annat sätt hade förolämpat David personligen. De hade gett en felaktig bild av Gud och hade tagit upp hans namn på ett ovärdigt sätt. (2 Moseboken 20:7) De bekände sig tjäna honom, men de var inte ärliga när de gjorde detta, utan de använde i stället hans namn till att främja sina egna planer. David hyste ingen kärlek till dem som valde att bli Guds motståndare.
14. Finns det ondskefulla människor som kan hjälpas? I så fall hur?
14 Det finns miljarder människor som inte känner Jehova. Många av dem utövar i okunnighet sådant som Guds ord visar är ont. Om de framhärdar på den kursen, kommer de att vara bland dem som förgås under den stora vedermödan. Men Jehova finner inget behag i den ondskefulles död, och det bör inte heller vi göra. (Hesekiel 33:11) Så länge som tiden tillåter försöker vi hjälpa sådana människor att lära känna och tillämpa Jehovas vägar. Men hur är det då om vissa människor visar ett intensivt hat mot Jehova?
15. a) Vilka var de som psalmisten betraktade som ”verkliga fiender”? b) Hur kan vi i våra dagar visa att vi ”hatar” dem som gör uppror mot Jehova?
15 Så här sade psalmisten om dem: ”Hatar jag inte dem som intensivt hatar dig, o Jehova, och känner jag inte vämjelse över dem som gör uppror mot dig? Med fullständigt hat hatar jag dem sannerligen. De har för mig blivit verkliga fiender.” (Psalm 139:21, 22) David betraktade dem med avsky, därför att de intensivt hatade Jehova. Avfällingar är inbegripna bland dessa som visar sitt hat mot Jehova genom att göra uppror mot honom. Avfällighet är i själva verket uppror mot Jehova. Vissa avfällingar bekänner sig känna och tjäna Gud, men de förkastar läror eller krav som framförs i hans ord. Andra påstår sig tro på Bibeln, men de förkastar Jehovas organisation och försöker motarbeta dess verksamhet. När de efter att ha lärt känna vad som är rätt med berått mod väljer en sådan uselhet, och när det onda blir så inrotat att det är en oskiljaktig del av deras natur, då måste en kristen hata (i ordets bibliska betydelse) dessa som har gjort sig till en så oskiljaktig del av uselheten. De sanna kristna delar Jehovas känslor gentemot sådana avfällingar; de är inte nyfikna på avfälliga idéer. De känner i stället ”vämjelse” över dem som har gjort sig till Guds fiender, men de överlåter åt Jehova att verkställa hämnden. — Job 13:16; Romarna 12:19; 2 Johannes, vers 9, 10.
När Gud utforskar oss
16. a) Varför ville David att Jehova skulle utforska honom? b) Vad finns det hos vårt eget hjärta som vi bör be Gud hjälpa oss urskilja?
16 David ville inte på något sätt vara lik de ondskefulla. Många människor försöker dölja vad de är i sitt inre, men David bad ödmjukt: ”Utforska mig, o Gud, och känn mitt hjärta. Pröva mig, och känn mina oroande tankar, och se om det i mig finns någon smärtsam väg, och led mig på den obestämda tidens väg.” (Psalm 139:23, 24) När David talade om sitt hjärta, menade han inte det fysiska organet. I överensstämmelse med det uttryckets symboliska innebörd syftade han på vad han var i sitt inre, på den inre människan. Vi bör också önska att Gud skall utforska vårt hjärta och urskilja om vi har några orätta begär, känslor, avsikter, tankar eller motiv. (Psalm 26:2) Jehova uppmanar oss: ”Min son, ge mig verkligen ditt hjärta, och dina ögon, må de finna välbehag i mina vägar.” — Ordspråken 23:26.
17. a) Vad bör vi göra i stället för att söka dölja smärtsamma tankar? b) Bör vi bli förvånade över att finna en orätt benägenhet i vårt hjärta, och vad bör vi göra åt detta?
17 Om det inom oss döljs några smärtsamma och oroande tankar, därför att vi har orätta begär eller orätta motiv eller på grund av något orätt uppförande från vår sida, då vill vi helt visst att Jehova skall hjälpa oss att rätta till den saken. I stället för uttrycket ”någon smärtsam väg” använder Moffatts översättning uttrycket ”en felaktig kurs”, och The New English Bible lyder: ”Någon stig som bedrövar dig [dvs. Gud].” Vi kanske inte själva riktigt förstår våra oroande tankar och vet därför inte hur vi skall uttrycka vårt problem för Gud, men han förstår vår situation. (Romarna 8:26, 27) Vi bör inte bli förvånade över om det i vårt hjärta finns en benägenhet till det som är uselt, men vi bör inte försöka urskulda detta. (1 Moseboken 8:21) Vi bör i stället söka Guds hjälp att utrota denna benägenhet. Om vi verkligen älskar Jehova och hans vägar, kan vi nalkas honom och be om hjälp att göra detta med den tillförsikten att ”Gud är större än våra hjärtan och vet allting”. — 1 Johannes 3:19—21.
18. a) Hur leder Jehova oss på den obestämda tidens väg? b) Vilka varma lovord kan vi förvänta oss att få, om vi fortsätter att följa Jehovas vägledning?
18 Psalmisten bad att Jehova skulle leda honom på den obestämda tidens väg, och Jehova leder verkligen också sina ödmjuka och lydiga tjänare. Han leder dem inte bara på den stig som kan innebära långt liv, därför att de inte i förtid rycks bort i döden på grund av sina missgärningar, utan också på den väg som leder till evigt liv. Han inskärper i oss att vi behöver Jesu offers syndförsonande värde. Genom sitt ord och sin organisation ger han oss livsviktig undervisning, så att vi blir i stånd att göra hans vilja. Han betonar för oss vikten av att vi reagerar positivt för hans hjälp, så att vår inre människa blir det slags människa som vi utåt bekänner oss vara. (Psalm 86:11) Och han uppmuntrar oss med utsikten till fullkomlig hälsa och evigt liv i en rättfärdig ny värld, ett liv som vi kan använda till att tjäna honom, den ende sanne Guden. Om vi fortsätter att lojalt reagera positivt för hans vägledning, kommer han i själva verket att säga samma sak till oss som han sade till sin Son: ”Jag har godkänt dig.” — Lukas 3:22; Johannes 6:27; Jakob 1:12.
Vad säger du?
◻ Varför skiljer sig ofta Jehovas sätt att betrakta sina tjänare från människors sätt?
◻ Vad kan hjälpa oss att urskilja vad Gud ser, när han prövar vårt hjärta?
◻ Vad slags studium hjälper oss att lära känna fakta och att skydda vårt hjärta?
◻ Varför är det viktigt att inte bara veta vad Gud säger, utan att också dela hans känslor?
◻ Varför bör vi själva be: ”Utforska mig, o Gud, och känn mitt hjärta”?
[Bild på sidan 16]
När du studerar, vinnlägg dig då om att göra Guds tankar och känslor till dina egna
[Bild på sidan 18]
Jehovas tankar är ”fler än till och med sandkornen”
[Bildkälla]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.