Ett arbete som kan göra dig lycklig
”JAG älskade verkligen mitt arbete på tryckeriet”, säger Antonio, som bor i Genua i Italien. ”Jag hade bra betalt, och detta gjorde att jag arbetade över en hel del. Trots min ungdom blev jag på bara några år min arbetsgivares högra hand.” Antonio tycktes ha uppnått de mål som får många människor att arbeta hårt: materiellt välstånd, status och ett fängslande arbete.
Fick Antonio åtnjuta ”vad gott är för allt sitt hårda arbete”? (Predikaren 3:13, NW) Och gjorde detta arbete honom verkligen lycklig? ”På grund av de spänningar som blev följden av vår hektiska livsstil”, fortsätter han, ”började vi få problem som familj. Detta gjorde att vi kände oss olyckliga.” Varken Antonio eller hans hustru kände lycka, trots att de båda hade intressanta arbeten. Hur förhåller det sig med dig? Får du se ”vad gott är för allt ... [ditt] hårda arbete”? Gör ditt arbete dig verkligen lycklig?
Rätta motiv?
Ett viktigt skäl till att arbeta hårt är att förtjäna sitt uppehälle. I vissa länder måste människor arbeta många timmar om dagen bara för att klara livhanken. Somliga sliter och släpar dag och natt för att deras barn skall få leva lite bättre. Andra vill samla på sig rikedomar och tvingar sig därför att arbeta hårt.
Leonida i Filippinerna hade två anställningar. Hon arbetade på en bank på dagarna och undervisade vid en högskola tre eller fyra timmar varje kväll. Var denna extrainkomst värd sitt pris? ”Jag tittade alltid på klockan”, förklarar hon. ”Jag var uttråkad. Jag kände ingen tillfredsställelse.”
Nej, att bara arbeta för pengarnas skull skänker ingen verklig tillfredsställelse och lycka. ”Möda dig inte för att skaffa rikedomar”, uppmanar den vise kung Salomo, ”ty ofelbart gör den sig vingar som en örns och flyger i väg mot himlarna.” (Ordspråksboken 23:4, 5, NW) Somliga örnar lär kunna flyga med en hastighet av uppemot 130 kilometer i timmen. Detta illustrerar verkligen hur snabbt en människas surt förvärvade rikedomar kan flyga sin kos. Även om en människa samlar på sig aldrig så stora rikedomar, kan hon inte ta någonting med sig när hon dör. — Predikaren 5:14; Lukas 12:13—21.
Att gå helt upp i att förtjäna sitt levebröd kan ibland vara förknippat med allvarliga risker. Det kan leda till penningkärlek. Under det första århundradet fanns det en religiös grupp som kallades fariséer, och de var kända för att vara penningkära. (Lukas 16:14) Den kristne aposteln Paulus, som tidigare varit farisé, var fullt medveten om deras livsstil. (Filipperna 3:5) ”De som är beslutna att bli rika”, säger Paulus varnande, ”faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som snabbt drar ner människorna till undergång och tillintetgörelse. Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några ... genomborrat sig själva överallt med många kval.” (1 Timoteus 6:9, 10) Ja, ”kärleken till pengar” — att göra vad som helst för att tjäna lite extra — kan förstöra en människas liv. En sådan levnadsväg leder inte till lycka.
Somliga som arbetar mycket hårt drivs av en önskan att klättra högre upp på karriärstegen. Men till slut måste de ändå se sanningen i vitögat. Som det sägs i tidskriften Fortune: ”Unga, karriärinriktade män, som gjorde stora uppoffringar i 20- och 30-årsåldern för att komma en bit upp på samhällsstegen, kommer till den obehagliga men oundvikliga insikten att inte alla kommer att nå toppen, hur hårt de än arbetar. Vacklande av utmattning känner de sig frestade att undra vad allting egentligen tjänar till. Varför kämpa så hårt? Vem bryr sig om det?”
En sådan man, Mizumori, hade byggt hela sitt liv på att komma sig upp här i världen. Under sin strävan att nå ledande befattningar inom en av Japans största banker hade han aldrig tid för sin familj. Efter att ha arbetat hårt i mer än 30 år hade han förstört sin hälsa och var allt annat än lycklig. ”Jag insåg”, säger han, ”att rivaliteten mellan människor som försöker göra sig bemärkta endast är ’fåfänglighet och ett jagande efter vind’.” — Predikaren 4:4, NW.
Men hur är det då med sådana som Antonio, som tycker om sitt arbete? Just därför att Antonio fann det så fascinerande, offrade han sitt familjeliv på arbetets altare. Andra offrar sin hälsa och rentav sitt liv, vilket framgår av de många plötsliga dödsfallen bland överansträngda japaner i chefsbefattningar. En rådgivningsbyrå för efterlevande till sådana fick överraskande nog ta emot 135 samtal på en enda dag.
Somliga ägnar sitt liv åt att hjälpa andra. Jesus uppmuntrade till en sådan anda. (Matteus 7:12; Johannes 15:13) Att vara flitigt upptagen i det meningsfulla arbetet att hjälpa andra människor skänker verkligen lycka. — Ordspråksboken 11:25.
Men även sådan vällovlig flit har sina fallgropar. Den judiske kungen Ussia satte till exempel i gång ett gigantiskt projekt med att hugga ut brunnar i öknen. Ussia måste ha haft folkets bästa i tankarna, eftersom han på den tiden ”sökte Jehova” (NW) och tydligen lydde det gudomliga påbudet att kungarna skulle vara osjälviska. (2 Krönikeboken 26:5, 10; 5 Moseboken 17:14—20) Detta bidrog till hans militära framgångar, och ”ryktet om honom spreds vida omkring”. Men när han nu blev så mäktig, blev han högmodig, vilket ledde till hans fall. (2 Krönikeboken 26:15—20; Ordspråksboken 16:18) Om någon ägnar sig åt att hjälpa andra men drivs av stolthet och en önskan att tillfredsställa sig själv, kan det också sluta illa. Varför skulle då någon vilja arbeta hårt?
Människan skapades för att arbeta
Vi kan lära oss mycket om arbete av en man som har uträttat mycket mer gott än någon annan människa som någonsin levt på jorden — Jesus Kristus. (Matteus 20:28; Johannes 21:25) När han dog på tortyrpålen, utropade han: ”Det har fullbordats!” (Johannes 19:30) Hans 33 1/2 år långa liv hade varit tillfredsställande.
Jesu liv hjälper oss att besvara frågan: ”Vilket slags arbete kan göra oss lyckliga?” Det som skänkte Jesus den ojämförligt största lyckan var att fullborda sin himmelske Faders vilja. Att vi gör vår Skapares vilja kan på liknande sätt ge oss en känsla av tillfredsställelse och göra oss lyckliga. Varför det? Därför att han känner vår läggning och våra behov till och med bättre än vi själva gör.
När Gud skapade den första människan, Adam, gav han honom både fysiskt och intellektuellt arbete att utföra. (1 Moseboken 2:15, 19) Eftersom Adam skulle ”råda över” alla andra jordiska skapelser, skulle han också fullgöra vissa ledande funktioner. (1 Moseboken 1:28) Så länge Adam handlade i överensstämmelse med denna anordning, var hans arbete meningsfullt och givande. Varje liten arbetsuppgift innebar ännu ett tillfälle att behaga den Högste.
Detta varade emellertid inte så länge. Adam beslöt sig för att slita sig loss från Guds anordning. Han fann inte längre glädje i att göra Guds vilja, utan ville göra som han själv behagade. Han syndade mot Skaparen. Till följd av detta beslut blev Adam, hans hustru och alla hans avkomlingar ”lagda under fruktlösheten”. (Romarna 5:12; 8:20) I stället för att skänka lycka blev arbetet ett slavgöra. Guds dom mot Adam inbegrep följande ord: ”Marken [är] förbannad för din skull. Under smärtfylld möda kommer du att äta dess produkter alla dina livsdagar. Och törnen och tistlar kommer den att frambringa åt dig, och du skall äta fältets växtlighet. I ditt anletes svett kommer du att äta ditt bröd tills du vänder åter till marken.” (1 Moseboken 3:17—19, NW) Människans arbete, som borde ha varit värdigt och upphöjt genom att det ytterst hade som mål att behaga hennes Skapare, innebar nu ingenting annat än att hon med smärtfylld möda fick skaffa mat för dagen.
Vilken slutsats kan vi dra av dessa fakta? Denna: Hårt arbete skänker varaktig tillfredsställelse och lycka endast när vi låter livet kretsa kring att göra Guds vilja.
Se ”vad gott är” genom att göra Guds vilja
Att göra Guds vilja var som mat för Jesus Kristus — något som var njutbart och som uppehöll hans andliga liv. (Johannes 4:34) Hur kan du finna sådan glädje i ditt arbete?
Du måste uppfatta ”vad Jehovas vilja är” för dig. (Efesierna 5:17) Hans vilja är att mänskligheten skall återfå ”Guds barns härliga frihet”. (Romarna 8:21; 2 Petrus 3:9) Det världsomfattande insamlande verk som skall åstadkomma detta äger nu rum. Du kan också få ta del i detta mycket tillfredsställande arbete — ett arbete som kommer att göra dig verkligt lycklig.
Antonio, som nämndes i början av artikeln, fann så småningom tillfredsställelse och lycka i livet. När han och hans hustru satte sina ”fruktlösa” förvärvsarbeten främst i livet och gick helt upp i dem, blev deras andliga liv lidande. Det var då de började få problem i familjen. När de insåg detta, beslöt hans hustru sig för att säga upp sig från sitt förvärvsarbete och började i stället att ”anstränga [sig] ... kraftigt” i arbetet med att predika om Guds rike på heltid. — Lukas 13:24.
”Vi märkte genast en stor förändring”, säger Antonio. ”De ständiga grälen upphörde. Friden återvände till familjen.” Hans hustru fick glädjen att hjälpa andra att få den kunskap som betyder ”evigt liv”. (Johannes 17:3) Hennes glädje fick Antonio att ompröva sin egen inställning till vad som egentligen är viktigast i livet. Hans önskan att tjäna Gud av hela sin själ segrade. Han tackade nej till ett erbjudande om befordran och sade upp sig från sitt arbete. Denna förändring innebar visserligen att han blev tvungen att ta ett enklare arbete, men både Antonio och hans hustru är nu lyckliga över att kunna använda det mesta av sin tid i den kristna förkunnartjänsten och göra Guds vilja.
Alla har naturligtvis inte möjlighet att göra så stora förändringar. Mizumori, den japanske bankman som nämndes tidigare i artikeln, gläder sig åt sin tjänst som äldste i en kristen församling samtidigt som han försörjer sin familj med sitt arbete på banken, där han innehar en ledande befattning. Men det centrala i hans liv är inte längre förvärvsarbetet, utan att göra Guds vilja. Förvärvsarbetet är bara ett medel att uppehålla livet och göra det möjligt för honom att nå detta mål. Det har lett till att förvärvsarbetet också blivit meningsfullt för honom.
Om du uppodlar denna inställning till ditt förvärvsarbete, kommer du utan tvivel att anstränga dig kraftigt, ”inte med ögontjänster, som några som vill behaga människor, utan av uppriktigt hjärta, med fruktan för Jehova”. (Kolosserna 3:22) Sådan uppriktighet kanske inte tycks löna sig i detta konkurrenssamhälle, men genom att tillämpa sådana principer kommer du, som Mizumori också erkänner, att vinna människors förtroende och uppskattning. Trots att han slutade att arbeta för att bli befordrad, blev han ändå det. — Ordspråksboken 22:29.
Ja, att låta livet kretsa kring att göra Guds vilja är nyckeln till att finna glädje i hårt arbete. Det är därför den vise kung Salomo kunde dra slutsatsen: ”Jag har lärt känna att det inte finns något bättre för dem än att glädjas och att göra gott under sitt liv; och likaså att varje människa äter och verkligen dricker och ser vad gott är för allt sitt hårda arbete. Det är Guds gåva.” — Predikaren 3:12, 13, NW.
[Bild på sidan 7]
Nyckeln till att kunna glädja sig åt frukten av hårt arbete är att låta det centrala i familjelivet vara att studera bibeln och göra Guds vilja