Jehovas ord är levande
Viktiga detaljer från Predikarboken
”MÄNNISKAN, av kvinna född, lever en kort tid och mättas av oro.” (Job 14:1) Det är verkligen viktigt att vi inte kastar bort vårt korta liv på meningslösa intressen och strävanden! Vilka strävanden bör få av vår tid, vår energi och våra tillgångar? Vilka bör vi undvika? Visdomsorden i bibelboken Predikaren ger oss tillförlitlig vägledning i den här frågan. Det budskap de förmedlar ”kan bedöma hjärtats tankar och avsikter” och kan hjälpa oss att få ett meningsfullt liv. (Hebréerna 4:12)
Predikarboken är skriven av en man som var känd för sin vishet, kung Salomo i det forntida Israel, och den ger praktiska råd om vad som är verkligt meningsfullt i livet och vad som är värdelöst. Eftersom Salomo nämner några av sina byggnadsprojekt, måste han ha skrivit Predikarboken efter det att de var slutförda och innan han avvek från den sanna tillbedjan. (Nehemja 13:26) Det gör att boken skrevs före 1000 f.v.t., mot slutet av Salomos 40-åriga regering.
VAD ÄR INTE TOMHET?
”Allt är tomhet!”, säger församlaren, som frågar: ”Vilken vinning har en människa av all sin möda under solen?” (Predikaren 1:2, 3) Uttrycken ”tomhet” och ”under solen” förekommer upprepade gånger i Predikarboken. Det hebreiska ordet för ”tomhet” betyder ordagrant ”utandning” eller ”vindfläkt” och betecknar något utan innehåll, beständighet eller bestående värde. Uttrycket ”under solen” betyder ”på den här jorden” eller ”i den här världen”. När det sägs att ”allt är tomhet”, betyder det alltså att människors alla strävanden som inte är i enlighet med Guds vilja är tomhet.
”Vakta dina fötter när du går till den sanne Gudens hus, och träd ... fram för att lyssna”, säger Salomo. (Predikaren 5:1) Det är inte tomhet att ta del i den sanna tillbedjan av Jehova Gud. Att vi vårdar vårt förhållande till honom är faktiskt nyckeln till att vi skall kunna leva ett meningsfullt liv.
Svar på bibliska frågor:
1:4–10 – Vad är det som gör att naturens kretslopp ”tröttar”? Församlaren nämner bara tre av de grundläggande processer som gör livet på jorden möjligt – solens skenbara rörelse över himlen, vindens cirkulation och vattnets kretslopp. I själva verket är naturens kretslopp och återkommande cykler många fler, och de är mycket komplicerade. Man kan ägna hela sitt liv åt att studera dem och ändå inte helt förstå dem. Detta kan verkligen ”trötta”. Det är också frustrerande att jämföra människans korta liv med hur dessa kretslopp upprepas i det oändliga. Det är till och med tröttande att försöka göra nya upptäckter. När allt kommer omkring bygger nya uppfinningar helt enkelt på de principer som den sanne Guden har upprättat och redan använt i skapelsen.
2:1, 2 – Varför omtalas skratt som ”vanvett”? Skratt kan hjälpa oss att för stunden glömma våra problem, och uppsluppenhet kan göra att vi inte tycker att de är så allvarliga. Men skratt får inte våra problem att försvinna. Att försöka uppnå lycka genom att skratta omtalas därför som ”vanvett”.
3:11 – Vad har Gud gjort ”skönt i dess rätta tid”? En del av det som Jehova Gud har gjort ”skönt”, eller passande och gott, i dess rätta tid är Adams och Evas skapelse, regnbågsförbundet, förbundet med Abraham, förbundet med David, Messias ankomst och upphöjandet av Jesus Kristus på tronen som kung i Guds rike. Men det finns något annat som Jehova skall göra ”skönt” inom kort. Vi kan vara övertygade om att den rättfärdiga nya världen kommer att bli verklighet i dess rätta tid. (2 Petrus 3:13)
3:15b – Hur ”söker [den sanne Guden] det som jagas”? ”Det som jagas” kan syfta på sådant som Gud har för avsikt att göra. Medan den ständiga kretsgången av födelse och död och av krig och fred kan få människor att känna sig maktlösa och få dem att tro att historien hela tiden upprepar sig, kan den sanne Guden söka och förverkliga allt han vill. (Predikaren 3:1–10, 15a) ”Det som jagas” kan också tillämpas på de rättfärdiga, som ofta blir förföljda av de ondskefulla. I detta fall fortsätter Jehova att söka efter dem som är rättfärdiga för att ”kunna visa sin styrka” till nytta för dem. (2 Krönikeboken 16:9)
5:9 – Hur är ”jordens avkastning ... för dem alla”? Alla jordens invånare är beroende av ”jordens avkastning”, det marken frambringar. En kung är inte undantagen. För att en kung skall få avkastning från sin mark är han beroende av det hårda arbete som hans tjänare lägger ner för att bruka marken.
Lärdomar för oss:
1:15. Det är meningslöst att slösa tid och energi på att försöka råda bot på det förtryck och de orättvisor vi ser i vår tid. Det är endast Guds kungarike som kan göra slut på ondskan. (Daniel 2:44)
2:4–11. Att gå in för kulturella intressen, som arkitektur, trädgårdsodling och musik, eller att leva ett lyxliv är ”ett jagande efter vind”, eftersom sådant varken gör livet verkligt meningsfullt eller ger bestående lycka.
2:12–16. Den mänskliga visheten är överlägsen dårskapen, eftersom den kan hjälpa till att lösa vissa problem. Men när det gäller döden har visheten inget övertag. Och även om man kan ha blivit berömd för sin vishet är man snart bortglömd.
2:24; 3:12, 13, 22. Det är inte fel att vi njuter av det goda resultatet av vårt arbete.
2:26. Vishet från Gud medför glädje och ges åt en ”människa som är god i hans [Jehovas] ögon”. Det är omöjligt att få sådan vishet om man inte har ett gott förhållande till Gud.
3:16, 17. Det är orealistiskt att förvänta sig rättvisa i alla situationer. I stället för att vara bekymrade över det som händer i världen i dag bör vi vänta på att Jehova skall rätta till saker och ting.
4:4. Arbete som krävt ansträngning och som är skickligt utfört kan ge tillfredsställelse. Men att möda sig bara för att överglänsa andra uppeggar till tävlingsanda och kan framkalla illvilja och avundsjuka. Vårt arbete i den kristna tjänsten måste utföras av rätt motiv.
4:7–12. Relationer är viktigare än materiella tillgångar och bör inte offras i strävan efter rikedom.
4:13. Ställning och ålder gör inte alltid att man vinner andras respekt. De som har ansvarsfulla ställningar bör handla klokt.
4:15, 16. ”Pojken, denne andre”, dvs. kungens efterträdare, kan till en början ha stöd av ”allt folket”, men ”senare kommer man inte ... att glädja sig över honom”. Ja, popularitet är ofta kortlivad.
5:2. Vi bör be med eftertanke och vördnad, inte med överflödiga ord.
5:3–7. Om man sätter materiella strävanden främst i livet, kan det leda till att man börjar dagdrömma om sådant som har med själviska intressen att göra. Det kan också göra att man rastlöst ligger vaken om nätterna och fantiserar och därför går miste om värdefull sömn. Ett överflöd av ord kan göra att en person betraktas som enfaldig och kan få honom att avlägga ett förhastat löfte inför Gud. Att vi ”fruktar den sanne Guden” hindrar oss från att göra något av detta.
6:1–9. Till vilken nytta är rikedom, ära, ett långt liv och till och med en stor familj om omständigheterna gör att man inte kan glädjas åt det? Och ”det som ögonen kan se”, eller verkligheten, är bättre än ”det som själen längtar efter”, dvs. att försöka tillfredsställa begär som är omöjliga att tillfredsställa. Det bästa sättet att leva på är därför att vara nöjd med att ha ”mat och kläder och tak över huvudet” och samtidigt glädja sig åt uppbyggande saker i livet och inrikta sig på att bevara ett nära förhållande till Jehova. (1 Timoteus 6:8)
RÅD TILL DEN VISE
Hur kan vi skydda vårt goda namn, eller rykte? Vad bör vi ha för inställning till jordiska härskare och till de orättvisor vi kan se omkring oss? Med tanke på att de döda inte är medvetna om någonting, hur bör vi då leva vårt liv? Hur kan ungdomar använda sin tid och sin energi förståndigt? Församlarens sunda råd i de här och i andra frågor finns nedtecknade i kapitlen 7–12 i Predikaren.
Svar på bibliska frågor:
7:19 – Hur är visheten en större styrka än ”tio mäktiga män”? När talet tio används bildligt i Bibeln betecknar det fullständighet. Salomo säger att vishetens skyddande värde är större än ett fullständigt antal stridsmän som vaktar en stad.
10:2 – Vad betyder det att någons hjärta är ”vid hans högra hand” eller ”vid hans vänstra hand”? Eftersom höger hand ofta betecknar en ställning av ynnest, har den person vars hjärta är vid hans högra hand ett hjärta som motiverar honom att göra det som är rätt. Men om hjärtat får någon att följa ett felaktigt handlingssätt kan hans hjärta sägas vara vid hans vänstra hand.
10:15 – Hur kan det sägas att ”de enfaldigas möda tröttar ut dem”? Om någon saknar gott omdöme, leder hans möda inte till något verkligt meningsfullt. Han blir inte tillfreds. Sådant hårt slit tröttar bara ut honom.
11:7, 8 – Vad betyder uttalandet: ”Ljuset är ljuvligt, och det är gott för ögonen att se solen”? Ljuset och solen är till glädje för allt levande. Salomo säger här att det är gott att vara vid liv och att vi bör ”glädja” oss innan mörkrets dagar, eller ålderdomen, berövar oss livskraften.
11:10 – Varför är ”ungdom och blomstring” tomhet? Det är tomhet om det inte används på rätt sätt, eftersom dagarna med ungdomlig kraft försvinner snabbt, precis som en vindfläkt.
Lärdomar för oss:
7:6. Skratt vid en olämplig tidpunkt är lika irriterande och värdelöst som knastrandet från törnen som brinner under en gryta. Vi bör undvika sådant skratt.
7:21, 22. Vi bör inte bry oss för mycket om vad andra säger om oss.
8:2, 3; 10:4. När vi blir kritiserade eller tillrättavisade av en arbetsledare eller arbetsgivare är det förståndigt att bevara sitt lugn. Detta är bättre än att vara ”snar att gå ut från honom”, dvs. att förhastat sluta sin tjänst.
8:8; 9:5–10, 12. Vårt liv kan sluta lika plötsligt som när fiskar fångas i ett nät eller fåglar fångas i en fälla. Dessutom kan ingen hindra livskraften från att försvinna vid döden, och inte heller kan någon bli befriad från det krig döden för mot mänskligheten. Vi bör därför inte passivt slösa bort tiden. Jehova vill att vi skall sätta värde på livet och njuta av det på ett hälsosamt sätt. För att kunna göra det bör vi sätta tjänsten för Jehova främst i vårt liv.
8:16, 17. Vi kan inte förstå hela vidden av allt som Gud har gjort och tillåtit bland människorna, även om vi skulle offra vår sömn för att försöka förstå det. Om vi skulle bekymra oss över alla orättvisor som har begåtts, kommer vi bara att bli berövade glädjen i livet.
9:16–18. Visheten bör värdesättas också när människor i allmänhet inte uppskattar den. En vis persons lugna ord är att föredra framför en enfaldig persons högljudda rop.
10:1. Vi måste vara försiktiga med vad vi säger och gör. Det räcker med att en respekterad person begår ett enda misstag, till exempel får ett vredesutbrott, dricker för mycket alkohol eller handlar omoraliskt, för att hans goda namn och rykte skall bli förstört.
10:5–11. En inkompetent person som innehar en hög ställning är inte någon man skall avundas. Inkompetens att utföra till och med en enkel uppgift kan få sorgliga följder. I kontrast till detta kan förmågan att ”bruka vishet” få goda resultat. Det är verkligen viktigt att vi blir skickliga i arbetet med att förkunna om Guds kungarike och göra lärjungar.
11:1, 2. Vi bör vara helhjärtat frikostiga. Det kan få andra att visa frikostighet. (Lukas 6:38)
11:3–6. Livets osäkerhet bör inte få oss att vara obeslutsamma.
11:9; 12:1–7. Ungdomar är ansvariga inför Jehova. De bör därför använda sin tid och sin energi i tjänsten för honom, innan ålderdomen berövar dem deras kraft.
”DE VISAS ORD” VÄGLEDER OSS
Hur skall vi betrakta de ”välbehagliga ord” som församlaren försökte finna och skriva ner? I kontrast till de ”många böcker” som innehåller mänsklig vishet är ”de visas ord ... som oxpikar, och de som ägnar sig åt samlingar av tänkespråk är som väl islagna spikar; de har getts av en och samme herde”. (Predikaren 12:10–12) De visdomsord vi har fått från ”herden”, Jehova, har en stabiliserande inverkan på vårt liv.
Genom att vi tillämpar de visa råden i Predikarboken får vi hjälp att leva ett meningsfullt och lyckligt liv. Dessutom försäkras vi: ”Det skall gå väl för dem som fruktar den sanne Guden.” Vi bör därför vara fast beslutna att ”frukta den sanne Guden och hålla hans bud”. (Predikaren 8:12; 12:13)
[Bild på sidan 15]
Ett av Guds skönaste verk kommer att bli verklighet i dess rätta tid
[Bild på sidan 16]
Guds gåvor innefattar mat, dryck och tillfredsställelse över allt vårt hårda arbete