Vad slags namn skaffar du dig?

SÄKERT har du någon gång läst dödsannonserna i din lokaltidning eller minnesorden över en avliden persons liv och gärning. Frågade du då dig själv: ”Vad skulle man säga om mig?” Hur många tänker någonsin på hur andra kommer att minnas dem efter deras död? Begrunda därför följande rättframma frågor: Vad skulle människor säga om dig i dag, om du hade dött i går? Vad slags namn skaffar du dig? Hur skulle du vilja bli ihågkommen av dem som har känt dig och av Gud?

Den vise skribenten till bibelboken Predikaren sade: ”Ett namn är bättre än god olja och dödsdagen bättre än den dag då man föds.” (Predikaren 7:1) Varför skulle dödsdagen vara bättre än den dag då man föddes? Därför att den som är nyfödd inte har hunnit skaffa sig ett gott namn. Hans personliga meritlista är helt tom. Hans sätt att leva kan ge upphov till antingen ett gott eller ett dåligt rykte. För dem som under årens lopp har skaffat sig ett gott namn är dödsdagen verkligen i det avseendet bättre än den dag då de föddes.

Vi har alltså möjlighet att välja. Varje dag ställs vi faktiskt inför många val som kommer att påverka vårt rykte den dag då vi dör, och speciellt kommer det att påverka hur vi blir ihågkomna av Gud. Den vise hebré som citerades tidigare skrev därför: ”Minnet av den rättfärdige blir föremål för välsignelse, men de ondskefullas namn, det kommer att ruttna.” (Ordspråken 10:7) Vilken ära att bli ihågkommen av Gud och bli föremål för en välsignelse från honom!

Om vi är förståndiga sätter vi som mål att behaga Gud genom att leva efter hans normer. Det innebär att vi följer de grundläggande principer som Kristus uttalade: ”’Du skall älska Jehova, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt sinne.’ Detta är det största och första budet. Det andra, som är likt det, är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’ På dessa två bud hänger hela Lagen och Profeterna.” (Matteus 22:37–40)

En del har blivit ihågkomna som filantroper, för att ha gett humanitär hjälp, kämpat för medborgerliga rättigheter eller för det de har uppnått inom affärsvärlden, vetenskapen, medicinen eller för det de åstadkommit inom något annat område. Men hur skulle du vilja att man kom ihåg dig?

Den skotske poeten Robert Burns (1759–1796) gav uttryck åt en önskan att någon makt skulle ge oss förmågan att se oss själva så som andra ser oss. Kan du utan att vara partisk betrakta dig själv och säga att du har ett gott anseende hos andra människor och hos Gud? När allt kommer omkring har vårt förhållande till andra större betydelse än det vi under en tid skulle kunna prestera inom sporten eller affärsvärlden. Frågan är därför: Hur påverkas andra av våra samtal, vårt uppträdande och vårt kroppsspråk? Betraktar de oss som tillgängliga eller otillgängliga? Som vänliga eller som hårda? Som flexibla eller som krävande? Som varma och mänskliga eller som kalla och opersonliga? Som sårande kritiker eller som positiva rådgivare? Låt oss nu se på några exempel både från forna tider och från vår egen tid för att se vad vi kan lära av dem.

[Bild på sidan 3]

Robert Burns önskade att någon makt skulle ge oss förmågan att se oss själva så som andra ser oss

[Bildkälla]

Från boken A History of England