EN-GEDI

[En-Gẹdi] Betyder ”killingens källa”.

Namnet på en stad med kringliggande vildmark i Juda. (Jos 15:62; 1Sa 24:1) Staden identifieras vanligen med Tall Jurn (Tel Goren), som ligger vid Döda havets kust, i närheten av det nutida En-Gedi och 37 km sydsydöst om Jerusalem.

Flickan från Shulem anspelade på områdets fruktbarhet när hon talade om ”en klase hennablommor i En-Gedis vingårdar”. (HV 1:14) Än i dag finns det en stor variation av växter på platsen. En-Gedis speciella läge i den sänka där Döda havet ligger bidrar till att subtropiska växter som palmer och balsamträd och många fruktträd växer där, vilket gör En-Gedi till en oas som står i skarp kontrast till den mycket ödsliga vildmark som ligger där intill. (Se JUDAS VILDMARK.)

På grund av den frodiga växtligheten vid En-Gedi, men också därför att platsen var svårtillgänglig, var detta ett idealiskt gömställe för David när han var på flykt undan kung Saul. I Bibeln talas det om ”bergfästena i En-Gedi”. (1Sa 23:29) I överensstämmelse med detta har nutida besökare beskrivit de farliga och branta bergspassen i området. Att terrängen på sina ställen är mycket otillgänglig framgår också av uttrycket ”de kala klipporna där stenbockarna håller till”. (1Sa 24:2) En del bibelöversättare betraktar detta som namnet på en plats där stenbockar samlades, vilket de gör än i dag i området vid En-Gedi, och man väljer återgivningar som ”Stengetsklipporna” (2000) eller ”Stenbocksklipporna” (SFB, 1917). Andra menar att uttrycket helt enkelt är en beskrivning av de spetsiga berg och höjder där getterna höll till. Det finns en mängd stora grottor i En-Gedis klippor, och det kan ha varit i en av dessa grottor som David och hans män gömde sig. (1Sa 24:3) En del menar att ”fårfållorna av sten”, som Saul stannade vid, kan ha varit sådana grottor framför vilka man hade byggt en mur som skydd mot väder och vind. (1Sa 24:2–10)

På kung Jehosafats tid drog förenade styrkor från Ammon, Moab och Seirs bergstrakt ut mot Juda via ”Hasason-Tamar, det vill säga En-Gedi”. (2Kr 20:2; se HASASON-TAMAR.) I Hesekiels syn av havsvattnet som blev ”friskt” förutsades det att fiskare skulle stå ”från En-Gedi ända upp till En-Eglajim”. (Hes 47:8–10)