”Skepp från Kittim” plöjde fram över Medelhavet
ÖSTRA Medelhavet har varit skådeplats för många sjöslag. Försök att föreställa dig en sammandrabbning fem hundra år före Kristus. Ett lättmanövrerat skepp, en trier, plöjer framåt med full fart. Omkring 170 roddare sitter i tre rader, och med spända muskler ror de med kraftiga årtag. Sittunderlagen i läder är fastspända mot kroppen och gör att roddarna kan glida fram och tillbaka för varje årtag.
Med en hastighet av sju till nio knop klyver skeppet vågorna och närmar sig ett fientligt fartyg. Fartyget försöker gira, men i det avgörande ögonblicket kränger skeppet, och långsidan vänds mot angriparen. Trierens bronsklädda ramm stöter igenom fartygets tunna skrov. Ljudet av plankor som splittras och havsvatten som forsar in genom hålet sätter skräck i fiendens roddare. En grupp tungt beväpnade krigare rusar längs mittgången i trieren för att äntra fartyget. Ja, några av forntidens skepp var verkligen imponerande!
Många som studerar Bibeln har undrat över uttrycken ”Kittim” och ”skepp från Kittim”, som bland annat förekommer i några av Bibelns profetior. (4 Moseboken 24:24; Daniel 11:30; Jesaja 23:1) Var låg Kittim? Vad vet vi om skeppen som kom därifrån? Och varför bör vi vara intresserade av svaren på de frågorna?
Den judiske historikern Josephus nämner Kittim och förknippar det med Cypern. På den sydöstra delen av ön ligger dessutom staden Kition (Citium), något som ytterligare kan förbinda Kittim med Cypern. Cypern hade ett idealiskt läge. Flera forntida handelsleder sammanstrålade där, och man kunde dra nytta av att ön låg nära flera viktiga hamnar i östra Medelhavet. Cyperns geopolitiska läge tvingade befolkningen att ta ställning i konflikter mellan krigförande nationer, och därför blev Cypern antingen en mäktig allierad eller en besvärlig motståndare.
Cyprioterna och havet
Arkeologiska bevis, som marina fynd, gravfynd, forntida texter och målningar på keramik, hjälper oss att skapa oss en bild av de cypriotiska skeppen. De tidiga invånarna på Cypern var skickliga skeppsbyggare. Det fanns gott om skog på ön, och skyddande bukter kunde utnyttjas som naturliga hamnar. Man fällde träd för att bygga skepp, men också för att smälta koppar – en naturresurs som gjorde Cypern berömt i den forntida världen.
Fenicierna drog nytta av cyprioternas livliga exporthandel och grundade kolonier längs deras handelsleder. En av feniciernas bosättningar var just Kition på Cypern. (Jesaja 23:10–12)
När Tyros föll flydde tydligen några av invånarna till Kittim. Feniciska bosättare som var erfarna sjöfarare bidrog troligen mycket till cyprioternas skeppsbyggnadsteknik. Kitions strategiska läge erbjöd också ett mycket gott skydd åt de feniciska skeppen.
Livlig internationell handel
Handelsförbindelserna i östra Medelhavet under den här perioden var väl utvecklade. Värdefulla varor från Cypern transporterades med skepp till Kreta, Sardinien och Sicilien och till öarna i Egeiska havet. På de platserna har man hittat krukor och vaser från Cypern, och på Cypern har man hittat stora mängder utsökt mykensk (grekisk) keramik. En del forskare som har analyserat kopparstycken man funnit på Sardinien menar att de ursprungligen kommer från Cypern.
År 1982 hittade man ett skeppsvrak från senare delen av 1300-talet f.v.t. strax utanför Turkiets sydkust. De marinarkeologiska undersökningarna avslöjade en mängd fynd av olika ursprung – kopparstycken som antas komma från Cypern, bärnsten, kanaaneiska krukor, ebenholts, elefantbetar, kanaaneiska guld- och silversmycken samt skarabéer och andra föremål från Egypten. Analyser av leran i keramikföremål som fanns ombord gör att vissa har dragit slutsatsen att skeppet troligen kom från Cypern.
Ungefär vid den tid då man beräknar att det här skeppsbrottet ägde rum nämnde Bileam intressant nog skepp från Kittim i sitt ”ordspråksmässiga budskap”. (4 Moseboken 24:15, 24) Det är tydligt att cypriotiska skepp hade blivit välkända i Mellanöstern. Hur såg de här skeppen ut?
Handelsskepp
I gravkammare i den antika staden Amathus på Cypern har man funnit många lermodeller av skepp och båtar. De ger värdefulla ledtrådar till hur cypriotiska fartyg såg ut, och några av dem är utställda på olika muséer.
Modellerna visar att tidiga skepp tydligen användes i fredlig handelsverksamhet. De mindre båtarna hade vanligen 20 roddare. De breda, djupa skroven var byggda för transport av gods och passagerare under korta resor längs Cyperns kust. Plinius den äldre nämner att cyprioterna konstruerade ett roddarfartyg som var litet och lätt och kunde frakta upp till 90 ton.
Det fanns också större handelsskepp av den typ man hittade utanför Turkiets kust. Några hade en lastkapacitet på upp till 450 ton ute på öppet hav. Stora skepp kunde ha så många som 50 roddare – 25 på var sida – och vara 30 meter långa med en mast på över 10 meter.
Krigsskepp från ”Kittim” i Bibelns profetior
Genom Jehovas ande framfördes uttalandet: ”Det skall komma skepp från Kittims kust, de skall kuva Assyrien.” (4 Moseboken 24:2, 24) Uppfylldes den förutsägelsen? På vilket sätt var ”skepp från Kittims kust” inblandade? De här skeppen från Kittim var inga fredliga handelsskepp som plöjde fram över Medelhavet. De var krigsskepp som förde med sig sorg och ödeläggelse.
Allteftersom krigföringen förändrades anpassade man skeppens grundkonstruktion så att man fick snabbare och kraftfullare fartyg. De tidigaste cypriotiska krigsskeppen påminde förmodligen om skeppet på en målning man funnit i Amathus. Det är ett långt, smäckert skepp med en akter som kröker sig uppåt och inåt, ungefär som på ett feniciskt krigsskepp. Det har en ramm och cirkelrunda sköldar utmed långsidorna.
På 700-talet f.v.t. började man använda biremer (skepp med två årrader) i Grekland. De här skeppen var omkring 24 meter långa och 3 meter breda. Till en början användes de för att transportera soldater, men själva striderna ägde rum på land. Men ganska snart såg man fördelarna med att lägga till en tredje rad med åror, och man satte en bronsklädd ramm i fören. Det nya skeppet blev känt som en trier, som vi nämnde i början av artikeln. Den här skeppstypen fick en framträdande roll under slaget vid Salamis (480 f.v.t.), där grekerna besegrade den persiska flottan.
Längre fram, när Alexander den store drog österut i sin strävan efter herravälde, förde han med sig en flotta av trierer. Sådana skepp var byggda för strid och var inte lämpade för långa resor på öppet hav, eftersom de hade begränsat utrymme för förnödenheter. Därför fick man stanna vid Egeiska öarna för att fylla på förråden och underhålla skeppen. Alexanders mål var att krossa den persiska flottan. Men för att kunna göra det måste han först erövra den enorma fästningen på ön Tyros. På väg mot Tyros gjorde han ett uppehåll på Cypern.
Cyprioterna ställde sig på Alexander den stores sida under belägringen av Tyros (332 f.v.t.) och bidrog med en flotta på 120 skepp. Tre cypriotiska kungar seglade dit med sina flottor för att understödja Alexander. De deltog i belägringen av Tyros som varade i sju månader. Tyros föll, och bibliska profetior uppfylldes. (Hesekiel 26:3, 4; Sakarja 9:3, 4) Alexander visade sin tacksamhet genom att ge särskilda befogenheter åt de cypriotiska kungarna.
En fascinerande uppfyllelse
Historikern Strabon från det första århundradet berättar att Alexander rekvirerade skepp från Cypern och Fenicien till sitt fälttåg i Arabien. Skeppen vägde inte mycket och var lätta att montera ner. De kunde därför nå Thapsakos (Tifsa) i norra Syrien inom bara sju dagar. (1 Kungaboken 4:24) Därifrån kunde man sedan färdas flodvägen till Babylon.
Ett till synes dunkelt uttalande i Bibeln fick alltså en häpnadsväckande uppfyllelse omkring tusen år senare. I enlighet med orden i 4 Moseboken 24:24 rörde sig Alexander den stores enorma krigsmaskin obevekligt österut från Makedonien och erövrade Assyrien, och till sist blev det mäktiga medo-persiska väldet besegrat.
Det lilla vi vet om ”skepp från Kittim” visar tydligt att profetian i Bibeln fick en fascinerande uppfyllelse. Sådana historiska vittnesbörd stärker vår övertygelse om att man kan lita på förutsägelserna i Bibeln. Många sådana profetior handlar om vår egen framtid, och vi vill verkligen ta dem på allvar.
[Karta på sidorna 16, 17]
(För formaterad text, se publikationen)
ITALIEN
Sardinien
Sicilien
Egeiska havet
GREKLAND
Kreta
LIBYEN
TURKIET
CYPERN
Kition
Tyros
EGYPTEN
[Bild på sidan 16]
Modell av en trier, ett grekiskt krigsskepp
[Bildkälla]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.
[Bild på sidan 17]
Modell av en birem, ett forntida feniciskt krigsskepp
[Bildkälla]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.
[Bild på sidan 17]
En vas med ett cypriotiskt skepp
[Bildkälla]
Publicerat med tillstånd av chefen för Department of Antiquities and the Cyprus Museum
[Bild på sidan 18]
Forntida lastfartyg, sådana som nämns i Jesaja 60:9