Jehova — vår styrka
”Jah Jehova är min styrka och min makt.” — JESAJA 12:2, NW.
1. a) Varför är Jehovas vittnen så annorlunda? b) Hur uttrycker Jesaja 12:2 det som Jehova har gjort för sitt folk?
ÄR DU med vid möten i någon av Jehovas vittnens Rikets salar? Där ser du ett folk som skiljer sig mycket från alla andra folk! Vilka är dessa människor, och varför är de så annorlunda? Vi är Guds eget folk, och vi är annorlunda därför att vi bär det förnämsta av alla namn — namnet på den underbare Skaparen av alla underverken i universum runt omkring oss. Vi bär hans namn. Det är i hans namn som vi alla med glädje kommer tillsammans för att ta del av utsökt andlig mat som han tillhandahåller ”i rätt tid” genom sin organisation. (Lukas 12:42) Som Jehovas vittnen lovprisar vi tacksamt hans oförlikneliga namn med orden i Jesaja, kapitel 12, vers 2, som lyder: ”Se! Gud är min räddning. Jag kommer att hysa förtröstan och inte känna skräck; ty Jah Jehova är min styrka och min makt, och han blev mig till räddning.” (NW) Vår Gud har fört oss genom många prövningar. Och nu närmar sig vår slutliga frälsning — också den från Jah Jehova!
2. a) Hur många gånger förekommer uttrycket ”Jah Jehova” i bibeln, och var? b) Vad är alternativa ord till ”makt” i Jesaja 12:2, och varför är de också passande?
2 Detta uttryck, ”Jah Jehova”, en fördubbling av Guds namn, förekommer endast två gånger i bibeln, här och i Jesaja 26:4 (NW). Också översättarna av Konung Jakobs bibel ansåg det lämpligt att översätta det med ”HERREN JEHOVA”. Enligt en fotnot i Referensbibeln av Nya Världens översättning är den alternativa lydelsen till ”makt” i Jesaja 12:2 (NW) ”melodi” och ”lovprisning”. Hur sant är det inte att den allsmäktige Jah Jehova, som förser sina tillbedjare med dynamisk energi, är värd våra melodiska lovsånger! — Jesaja 40:28—31, NW.
3. a) Vad har Jah Jehova öppnat vägen för, och på grundval av vad? b) Vilken verkan har Paulus’ ord i Romarna 11:33—36 på Jehovas vittnen?
3 Jehovas makt balanseras av hans vishet, rättvisa och kärlek. På grundval av Jesu lösenoffer har Jah Jehova i sitt utövande av dessa gudomliga egenskaper öppnat vägen till frälsning för den troende mänskligheten. Med anledning av detta utropade aposteln Paulus följande: ”O djup av Guds rikedom och vishet och kunskap! Hur outrannsakliga är inte hans domar och outforskliga hans vägar! Ty ’vem har lärt känna Jehovas sinne, eller vem har blivit hans rådgivare?’ Eller: ’Vem har först gett åt honom, så att det skall betalas igen åt honom?’ Från honom och genom honom och till honom är ju alla ting. Honom må äran tillkomma för alltid. Amen.” (Romarna 11:33—36) Hur passande är det därför inte att vi håller fast vid Jah Jehova som vår allsmäktige Gud och suveräne Herre och betygar honom vår fullständiga tillit och förtröstan! — Jämför Hebréerna 3:14.
4. a) Varför hade profeten Jesaja goda skäl att förklara att han skulle hysa förtröstan och inte vara rädd? b) Varför har Jehovas folk goda skäl att förtrösta på Jah Jehova nu på 1900-talet?
4 Jesaja hade goda skäl att förklara att han skulle hysa förtröstan och inte vara rädd. Profeten blev senare väl bekant med Guds räddande gärningar. Han var ögonvittne till hur Jehova uppfyllde sitt ord genom att förödmjuka Assyrien och dess skrytsamme kung, Sanherib. På en enda natt blev 185.000 assyriska soldater slagna av en enda ängel utsänd av vår allsmäktige Gud, Jehova! Kung Hiskia och hela Juda förtröstade obetingat på Jah Jehova, och därför fick de uppleva denna storslagna frälsning. (Jesaja 37:6, 7, 21, 36—38) Också nu på 1900-talet har Jehova låtit befria sitt folk från förtryck, förbud, förföljelse och koncentrationsläger. Likt de där skrytsamma assyrierna på Jesajas tid rasade nazistledaren Adolf Hitler mot Jehovas vittnen och skrek vid ett tillfälle: ”Den avfödan skall utrotas i Tyskland!” Men det var Hitler och hans nazister som blev utrotade. Och nu har den lilla gruppen av tyska vittnen som förtröstade på Jehova vuxit till mer än 121.200! — Psalm 27:1, 2; Romarna 8:31, 37.
5. Hur är orden i Jesaja 12:3—5 tillämpliga på Guds tillitsfulla folk i våra dagar?
5 Varhelst det uppstår förföljelse vederkvicks och stärks Jehovas tillitsfulla folk av att insupa livgivande sanningsvatten. Det är precis som Guds profet sade i Jesaja 12:3—5 (NW): ”Med jubel kommer ni helt visst att hämta upp vatten ur räddningens källor. Och på den dagen kommer ni sannerligen att säga: ’Frambär tacksägelse till Jehova, ni människor! Anropa hans namn. Gör hans gärningar kända bland folken. Omnämn att hans namn är upphöjt. Lovprisa Jehova med melodier, ty han har handlat på ett enastående sätt. Detta har gjorts känt över hela jorden.’” Må vi fortsätta att dricka djupt av Rikets sanning och tacksamt prisa vår suveräne Herres, Jehovas, namns storhet. Låt oss med fullständig förtröstan på Jehova ”predika ordet” och hålla ”enträget på med det i gynnsam tid” och ”i ogynnsam tid”. (2 Timoteus 4:2) Vad motståndare än kan göra kommer Jah Jehova kärleksfullt att vägleda oss på frälsningens väg!
”De tyranniska nationernas stad”
6, 7. a) För vad bör Jehovas lovprisare förhärliga honom enligt orden i Jesaja 25:1? b) Hur beskriver Jesaja 25:2, 3 en viss stad? c) Vilken stad åsyftar profeten antagligen, och varför det?
6 Låt oss nu vända oss till kapitel 25 i Jesaja. I vers 1 (NW) läser vi: ”O Jehova, du är min Gud. Jag upphöjer dig, jag prisar ditt namn, ty du har gjort underbara ting, utfört rådslut från fordom tid, i trofasthet, i pålitlighet.” Jehovas tillitsfulla tillbedjare förhärligar honom för de underbara gärningar som han har utfört mitt ibland dem. Men Jesaja tar sedan en skarp kontrast och säger till Jehova: ”Ty du har gjort en stad till en stenhop, en befäst stad till en söndervittrande ruin, ett främlingars boningstorn till att inte vara någon stad; till obestämd tid kommer det inte att återuppbyggas. ... De tyranniska nationernas stad — de kommer att frukta dig [Jehova].” — Jesaja 25:2, 3, NW.
7 Vilken är denna inte namngivna tyranniets stad? Jesaja kan ha åsyftat Ar, huvudstaden i Moab, som alltid var en fiende till Guds folk. Men sammanhanget här tycks passa bättre in på en annan gren av Satans organisation, nämligen ärkefienden Babylon. När tiden var inne skulle Babylon ödelägga Juda och Jerusalem, förstöra Jehovas tillbedjans hus och föra de överlevande av folket i fångenskap. Jesaja citerar Babylons kung, när denne skrytsamt säger: ”Till himlarna kommer jag att stiga upp. Ovanför Guds stjärnor kommer jag att upplyfta min tron, och jag kommer att sätta mig på mötesberget. ... Jag kommer att göra mig lik den Högste.” Men Jehova skulle uppresa Kores eller Cyrus av Persien till att hugga ner Babylon och återföra Guds folk till deras land. Det enda som finns kvar av platsen för det forntida Babylon är, precis som det var profeterat, ”en stenhop” och ”en söndervittrande ruin” (NW). — Jesaja 14:12—14, NW; 13:17—22.
8, 9. a) Vilket annat Babylon måste Jehovas tillbedjare kämpa med, och hur utvecklades det? b) Hur beskriver Jesaja det, och varför är uttrycket passande?
8 Men mer än 2.500 år efter det att Babylon omstörtades måste Jehovas tillbedjare fortfarande kämpa mot ett annat Babylon — ”det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden”. (Uppenbarelseboken 17:5) Detta är världsväldet av falsk religion. Det tog sin början kort efter floden på Noas tid, då Nimrod byggde det ursprungliga Babylon, som blev vaggan till falsk, sekterisk religion. Efter det att kristendomen hade grundats av Jesus och hans apostlar blev bibelns sanning besmittad av avfällingar, som förde in hedniska, babyloniska ”demoners läror”, och så föddes kristenhetens religiösa system. (1 Timoteus 4:1) Denna imiterade kristendom har blivit den förnämsta delen av ”det stora Babylon”, som sträcker sig ut över hela jorden och in i alla mänsklighetens nationer. Jesaja beskriver den som ”de tyranniska nationernas stad”.
9 I mer än fyra tusen år, från grundandet av det ursprungliga Babylon tills nu, har grymma diktatorer använt tyranniska präster som marionetter när det gällt att kuva och behärska den stora massan. Den ena människan har således haft ”makt över den andra, henne till olycka”. (Predikaren 8:9) Jesus kände medlidande med människorna, ”därför att de var skinnade och skuffade hit och dit” av sådana falska religiösa herdar. I våra dagar är den mest klandervärda gruppen identifierad som ”laglöshetens människa”, vilken utgörs av kristenhetens självupphöjda prästerskap, som har tagit ledningen i fråga om att motstå och förfölja Jehovas vittnen. — Matteus 9:36; 2 Tessalonikerna 2:3, 4.
10. a) Hur har i enlighet med Jesaja 25:3 ”de tyranniska nationernas stad” tvingats att förhärliga Jehova liksom också att frukta honom? b) Hur talar Jesaja i Jesaja 25:4, 5 om Jehova med avseende på både ”den ringe” och ”tyrannerna”?
10 År 1919 befriade Jehova sitt sanna folk från det ”stora Babylons” herravälde. Denna ”stad av tyranniska nationer” tvingades att förhärliga Jehova genom att den blev tvingad att med bitterhet iaktta de ”underbara ting” som han åstadkom, när han återställde sina tillbedjare till dynamisk verksamhet. Anhängare av den falska religionen tvingas också att frukta Jehova i det de anar vad som väntar dem. I århundraden har tyranniska präster upphöjt sig själva över lekmännen. Men Jesaja säger nu följande om Jehova: ”Du har blivit ett fäste för den ringe, ett fäste för den fattige i det trångmål han har, en tillflykt undan regnovädret, en skugga undan hettan, när tyrannernas vindstöt är som ett regnoväder mot en mur. Som hettan i ett vattenlöst land kuvar du främlingars larm, hettan med ett molns skugga. Till och med tyrannernas melodi undertrycks.”— Jesaja 25:4, 5, NW.
Ingen glad sång i ”Babylon”!
11. Varför finns det inte någon glad sång i hela ”det stora Babylons” område, och hur illustrerades detta vid det interreligiösa mötet i Assisi i Italien?
11 Så är verkligen situationen i våra dagar överallt i ”det stora Babylons” område. Där finner man ingen glad sång. Dess religiösa ledare är förvirrade när det gäller vilka gudar de skall tillbe. Detta bekräftades tydligt vid det interreligiösa mötet den 27 oktober 1986 i Assisi i Italien. I samband med Förenta nationernas internationella fredsår församlade påven, Johannes Paulus II, där ledarna för de förnämsta religionerna i ”det stora Babylon”. De bad alla om fred, och vissa buddistmunkar bad ända upp till 12 timmar på en enda dag. Men till vem bad de? Var det till Maria? Eller till kristenhetens heliga treenighet? Eller till den hinduiska treenigheten? Eller till buddismens tusentals gudar? Eller till Allah? Eller till ett lågt stående djur, en räv, som shintoisterna tillber? Eller var de böner som bads av en amerikansk indian av kråkstammen de mest godtagbara? Det sades att han var ”praktfull i en majestätisk huvudprydnad”, när han tände en fredspipa och uttalade sina böner ”in i röken, som steg upp likt rökelse i den kyliga luften”.
12. Vilka ord av Mika och Jesaja skriver inte dessa religiösa ledare under på?
12 En sak är säker: Ingen enda av dessa religiösa ledare, från buddismens Dalai Lama till ”Hans Eminens” Methodius i den grekisk-ortodoxa kyrkan, skriver under på bibelorden i Mika 4:5 (NW) som lyder: ”Vi för vår del kommer att vandra i Jehovas, vår Guds, namn till obestämd tid, ja för evigt.” De skriver inte heller under på sanningen i Jesajas inspirerade uttalande i kapitel 42, verserna 5 och 8 (NW): ”Detta är vad den sanne Guden, Jehova, har sagt; himlarnas Skapare och den Väldige som utspänner dem; den som utbreder jorden och dess avkastning, den som ger andedräkt åt folket på den och ande åt dem som vandrar på den: ’Jag är Jehova. Det är mitt namn; och åt ingen annan kommer jag att ge min egen ära, inte heller min lovprisning åt huggna bilder.’”
13. Vad var det egentligen som hände i Assisi, och hur fördömdes detta av Jesus när han var här på jorden?
13 I Assisi var pråliga ceremonier, särskilda skrudar och böner med många upprepningar sättet att göra en stor offentlig uppvisning. Det var detta som Jehovas Son, Jesus, fördömde när han var här på jorden. Så här sade han om de religiösa ledarna på sin tid: ”Alla sina gärningar gör de för att bli sedda av människorna”, och han sade rakt på sak till dem: ”Ve er, skriftlärda och fariséer, skrymtare, eftersom ni stänger himmelriket för människorna; själva kommer ni nämligen inte in, och inte heller tillåter ni dem som är på väg in att komma in.” (Matteus 23:5, 13; se också Matteus 6:1—8.) Det är inte någon yttre uppvisning eller platsen för tillbedjan som räknas inför Gud. Som Jesus sade: ”Gud är en Ande, och de som tillber honom måste tillbedja med ande och sanning.” — Johannes 4:21, 24.
Den sanna källan till fred
14. a) Varför är världens religioners böner om fred skrymtaktiga? b) Vad är Guds dom över kristenhetens religion?
14 Skulle någon med tanke på förvirringen inom världens religioner kunna vara så naiv att han tror att de religiösa ledarnas böner skulle kunna skänka världsfred? De har bett skrymtaktigt i hundratals år, samtidigt som de för fullt har deltagit i nationernas krig, korståg och avskyvärda förföljelser. Jehovas profet frågade: ”Kan en kusit förändra sin hud? Eller en leopard sina fläckar? Ni för er del skulle också vara i stånd att göra gott, ni som är personer lärda att göra ont.” (Jeremia 13:23, NW) Som den förnämsta delen av ”det stora Babylon” — världsväldet av falsk religion — har i synnerhet kristenhetens religion blivit vägd på Guds våg och befunnen vara sorgligt för lätt. Den är dömd! — Jeremia 2:34, 35, 37; 5:29—31; Daniel 5:27.
15. Hur kommer Jehova att införa bestående frid och fred, och hur tjänar de som förtröstar på honom fridens och fredens sak?
15 Jehova, ”fridens Gud”, kommer att införa bestående frid och fred genom att tillintetgöra alla människor som bär på blodskuld och befolka jorden med människor som verkligen älskar sanning och rättfärdighet. (Filipperna 4:9) Enligt kung David är det de ödmjuka som förtröstar ”på Jehova och gör vad gott är” som ”skall besitta jorden” och i sanning skall ”finna sin utsökta lust i överflödet av frid”. (Psalm 37:3, 11, NW) De som alltid förtröstar på Jehova och gör vad gott är tjänar fridens och fredens sak på ett sätt som de som frambär virriga böner till motstridiga gudar, avgudar och bilder aldrig kan göra. — Psalm 115:2—8; Jesaja 44:14—20.
16. Vilken bankett tillhandahåller Jehova för de ödmjuka som församlas ut ur ”de tyranniska nationernas stad”?
16 Vilken skillnad är det inte mellan Guds eget folks böner och förhoppningar och deras som stöder ”det stora Babylon”! Hur väl inser vi inte att ”till och med tyrannernas melodi undertrycks”! (Jesaja 25:5, NW) Men när Jesaja talar om de ödmjuka som församlas ut ur ”de tyranniska nationernas stad”, fortsätter han med att säga: ”Härars Jehova kommer sannerligen att för alla folken, på detta berg, göra ett gästabud med rätter rika på olja, ett gästabud med vin förvarat på dräggen, ... klarat.” (Jesaja 25:6, NW) Den andliga festmåltid som de som kommer för att tillbe Jehova nu deltar i är ljuvligt tillfredsställande, en verklig bankett! Våra hjärtan blir styrkta till att uthärda, och vår glädje överflödar, när vi nitiskt tjänar Jehova i förväntan på den nyskapelse och bankett av goda ting, som Jehova har utlovat för den nya jorden. — Psalm 104:1, 14, 15; Matteus 19:28, Konung Jakobs bibel.
17. Vilka ”underbara ting” kommer Jehova att åstadkomma, och vilka glädjeämnen kommer detta att skänka?
17 Jah Jehova kommer snart att utföra ”underbara ting” genom att inte bara avlägsna ”det stora Babylon”, utan också den ”vävnad” av fördömelse som höljer mänskligheten på grund av Adams synd. (Jesaja 25:7, NW) Ja, på grundval av Jesu offer kommer vår Gud att uppfylla profetian i Jesaja 25:8 (NW): ”Han kommer helt visst att uppsluka döden för alltid, och den suveräne Herren Jehova kommer sannerligen att torka bort tårarna från alla ansikten. Och sitt folks smälek kommer han att ta bort från hela jorden, ty så har Jehova själv talat.” Vilken glädje kommer det inte att bli att få se adamitisk synd och död avlägsnad och att få välkomna nära och kära, när de återvänder från dödens käftar! Vilken glädje att veta att Jehovas trogna vittnen har gett den store smädaren, Satan, djävulen, ett fullständigt svar! (Ordspråksboken 27:11) Då kommer ingen längre att hopa smälek över dem, eftersom de kommer att ha segrat i fråga om sin ostrafflighet. ”I trofasthet, i pålitlighet”, kommer Jehova själv att ha utfört de ting som det profeterats om — hans ”rådslut från fordom tid”. Hela jorden kommer att ha blivit ett rättfärdigt paradis uppfyllt av rättfärdiga människor. I sanning en storslagen framtidsutsikt!
18. Vad är vi i enlighet med orden i Jesaja 25:9 beslutna att göra, trots påfrestningar?
18 Vi kan vara förvissade om att vi kommer att belönas för att vi i denna mörka tid alltid förtröstar på Jehova. Må vi, vilka påfrestningar vi än måste kämpa mot i vårt dagliga liv — antingen det är när vi sörjer för vår familj, håller fast vid bibelns principer i skolan eller vittnar på svåra distrikt — alltid förtrösta på Jehova. Att vi bevarar ett förtroligt förhållande till Jehova som den ”som hör bön” kommer att garantera oss frälsning. (Psalm 65:3) Låt oss därför vara fast beslutna att förbli bland dem som säger det som står i Jesaja 25:9 (NW): ”Se! Detta är vår Gud. Vi har hoppats på honom, och han kommer att rädda oss. Detta är Jehova. Vi har hoppats på honom. Låt oss fröjdas och glädjas över räddningen genom honom.”
Repetitionsfrågor
◻ Hur är Jah Jehova vår styrka och vår makt?
◻ Vad är ”de tyranniska nationernas stad”?
◻ Hur har ”de tyranniska nationernas stad” tvingats att förhärliga Jehova liksom också att frukta honom?
◻ Vad visar att det inte finns någon glad sång i ”det stora Babylon”?
◻ Vilka ”underbara ting” kommer Jehova ännu att göra för sitt folk?