Kapitel tjugotre
Förbli i förväntan på Jehova
1, 2. a) Vad innehåller kapitel 30 i Jesajas bok? b) Vilka frågor skall vi se närmare på?
I KAPITEL 30 i Jesajas bok finner vi fler domsbudskap från Gud mot de ondskefulla. Men den här delen av Jesajas profetia belyser också några av Jehovas storslagna egenskaper. Ja, de beskrivs i så livfulla ordalag att man tycker sig förnimma hans lugnande närvaro, höra hans vägledande röst och känna hans helande beröring. — Jesaja 30:20, 21, 26.
2 Ändå vägrar Jesajas landsmän, de avfälliga invånarna i Juda, att vända tillbaka till Jehova. De sätter i stället sin förtröstan till människor. Vad anser Jehova om det? Och hur hjälper den här delen av Jesajas profetia de kristna i vår tid att förbli i förväntan på Jehova? (Jesaja 30:18) Vi skall se närmare på det.
Dårskap och olycka
3. Vilken plan avslöjar Jehova?
3 Ledarna i Juda har under någon tid i hemlighet gjort upp en plan för att undgå att bli underlagda det assyriska oket. Men Jehova har iakttagit dem. Nu avslöjar han deras plan: ”’Ve de motspänstiga sönerna’, lyder Jehovas uttalande, ’de som vill genomföra ett beslut som inte kommer från mig och utgjuta ett dryckesoffer som inte är efter min ande, för att lägga synd till synd; de som ger sig av för att dra ner till Egypten.’” — Jesaja 30:1, 2a.
4. Hur har Guds upproriska folk satt Egypten i Guds ställe?
4 Vilken chock för dessa konspirerande ledare att få höra att deras plan avslöjats! Att bege sig till Egypten för att ingå en allians med detta land är mer än en fientlig handling mot Assyrien. Det är uppror mot Jehova Gud. På kung Davids tid betraktade nationen Jehova som sitt fäste och fann tillflykt i hans ”vingars skugga”. (Psalm 27:1; 36:7) Nu söker de ”skydd i faraos fäste” och finner ”tillflykt i Egyptens skugga”. (Jesaja 30:2b) De har satt Egypten i Guds ställe! Vilket förräderi! — Läs Jesaja 30:3–5.
5, 6. a) Varför är alliansen med Egypten ett ödesdigert misstag? b) Vilken tidigare färd som Guds folk gjorde belyser hur dåraktig den här färden till Egypten är?
5 Som om Jesaja vill bemöta eventuella påståenden om att besöket i Egypten är en ren tillfällighet ger han fler detaljer. ”Proklamationen mot djuren i söder: Genom landet med trångmål och svåra förhållanden, med lejon och morrande leopard, med huggorm och flygande eldorm bär de sina tillgångar på fullvuxna åsnors ryggar och sina förråd på kamelers pucklar.” (Jesaja 30:6a) Det är tydligt att färden är väl planerad. Sändebud organiserar en karavan av kameler och åsnor, som de lastar med dyrbart gods och för ner till Egypten genom en karg vildmark med lejon och giftormar. Till slut kommer sändebuden fram till sin destinationsort och överlämnar sina skatter till egyptierna. De har köpt skydd — tror de i alla fall. Men Jehova säger: ”För folket skall de inte visa sig vara till någon nytta. Och egyptierna är blott tomhet, och deras hjälp är till ingen nytta. Därför har jag kallat denna: ’Rahab — de vill helst sitta stilla.’” (Jesaja 30:6b, 7) ”Rahab”, ett ”havsvidunder”, är ett symboliskt uttryck för Egypten. (Jesaja 51:9, 10) Egypten lovar allt, men gör inget. Judas allians med den nationen är ett ödesdigert misstag.
6 När Jesaja beskriver sändebudens färd, kanske hans åhörare kommer att tänka på en liknande färd på Moses tid. Deras förfäder vandrade genom samma vildmark som ”inger fruktan”. (5 Moseboken 8:14–16) Men på Moses tid var israeliterna på väg bort från Egypten och bort från slaveriet. Den här gången är sändebuden på väg till Egypten och i själva verket till slaveri. Vilken dårskap! Må vi aldrig fatta ett så oförståndigt beslut och byta ut vår andliga frihet mot slaveri! — Jämför Galaterna 5:1.
Motstånd mot profetens budskap
7. Varför låter Jehova Jesaja skriva ner hans varning till Juda?
7 Jehova säger till Jesaja att skriva ner det budskap som han just har delgett honom, ”så att det kan stå där för en dag i framtiden, till ett vittnesbörd till oöverskådlig tid”. (Jesaja 30:8) Det måste skrivas ner till nytta för framtida generationer — också för oss i dag — att Jehova ser med ogillande på att man ingår allianser med människor i stället för att förtrösta på honom. (2 Petrus 3:1–4) Men det finns ett mer omedelbart behov av att bevara detta i skrift. ”Det är ett upproriskt folk, osannfärdiga söner, söner som inte har velat höra Jehovas lag.” (Jesaja 30:9) Folket har förkastat Guds vägledning. Det måste därför skrivas ner, så att man inte senare kan förneka att man har fått en tillbörlig varning. — Ordspråken 28:9; Jesaja 8:1, 2.
8, 9. a) Hur försöker ledarna i Juda påverka Jehovas profeter? b) Hur visar Jesaja att han inte låter sig skrämmas?
8 Jesaja ger nu ett exempel på folkets upproriska inställning. Man ”har sagt till dem som ser: ’Ni skall inte se’, och till dem som har syner: ’Ni skall inte skåda ärliga syner för oss. Tala hala ord till oss; skåda bedrägliga syner.’” (Jesaja 30:10) Genom att uppmana de trogna profeterna att sluta tala ”ärliga” ord, dvs. sanning, och att i stället tala ”hala” och ”bedrägliga” ord, dvs. lögn, visar ledarna i Juda att de vill höra bara sådant som kittlar öronen. De vill bli lovordade, inte fördömda. De menar att den profet som inte vill profetera i deras smak bör ”vika åt sidan från vägen”, ”vika av från stigen”. (Jesaja 30:11a) Han bör antingen tala sådant som är behagligt att lyssna på eller sluta predika helt och hållet!
9 Jesajas motståndare kräver: ”Låt Israels Helige försvinna från oss.” (Jesaja 30:11b) Jesaja skall sluta upp med att tala i Jehovas, ”Israels Heliges”, namn! Själva benämningen irriterar dem, eftersom Jehovas upphöjda normer avslöjar hur uselt deras tillstånd är. Hur reagerar Jesaja? Han förklarar: ”Detta är vad Israels Helige har sagt.” (Jesaja 30:12a) Utan att tveka talar Jesaja just de ord som hans motståndare avskyr att höra. Han låter sig inte skrämmas. Vilket fint föredöme för oss! De kristna får aldrig kompromissa när det gäller att förkunna Guds budskap. (Apostlagärningarna 5:27–29) Liksom Jesaja fortsätter de att förkunna: Detta är vad Jehova har sagt!
Följden av upproriskhet
10, 11. Vad blir följden av Judas upproriskhet?
10 Juda har förkastat Guds ord, förtröstat på en lögn och förlitat sig på ”det som är krokiga vägar”. (Jesaja 30:12b) Vad blir följden? Jehova kommer inte att lämna skådeplatsen, som folket vill att han skall göra, utan han kommer att se till att nationen upphör att existera! Det kommer att hända plötsligt, och tillintetgörelsen blir fullständig, något som Jesaja understryker genom en illustration. Nationens upproriskhet är som ”en rämnad del som är nära att falla ner, en utbuktning i en hög mur, vars sammanbrott kan komma plötsligt, i ett ögonblick”. (Jesaja 30:13) Precis som en växande utbuktning i en hög mur till slut får hela muren att falla, kommer den tilltagande upproriskheten hos Jesajas samtida att vålla nationens fall.
11 Med en annan illustration visar Jesaja hur fullständigt det kommande ödeläggandet blir: ”Man skall krossa den som man krossar en stor kruka från krukmakarna, en som blir slagen i bitar utan förskoning, så att man bland bitarna inte kan finna en lerskärva med vilken man kan raka eld från eldstaden eller skopa upp vatten ur ett vattenhål.” (Jesaja 30:14) Ödeläggandet av Juda kommer att bli så fullständigt att inget av värde finns kvar — inte ens en lerskärva som är så stor att man kan raka het aska från en eldstad eller skopa upp vatten ur ett vattenhål med den. Vilket snöpligt slut! De som gör uppror mot den sanna tillbedjan i vår tid kommer att tillintetgöras lika plötsligt och fullständigt. — Hebréerna 6:4–8; 2 Petrus 2:1.
Jehovas erbjudande avvisas
12. Hur kan Judas folk undgå ödeläggandet?
12 Men ödeläggandet är inte oundvikligt för Jesajas åhörare. Det finns en möjlighet att undgå det. Profeten förklarar: ”Detta är vad den suveräne Herren Jehova, Israels Helige, har sagt: ’Genom att vända tillbaka och vila skall ni bli räddade. Er styrka skall bestå i att ni helt enkelt förblir i ro och i förtröstan.’” (Jesaja 30:15a) Jehova är beredd att rädda sitt folk — om de visar tro genom att ”vila”, dvs. genom att inte försöka skaffa sig räddning genom allianser med människor, och genom att ”förbli i ro”, dvs. genom att visa att de förtröstar på Guds skyddande kraft och inte ger efter för fruktan. ”Men”, säger Jesaja till folket, ”ni ville inte.” — Jesaja 30:15b.
13. Vad sätter ledarna i Juda sin förtröstan till, och är en sådan förtröstan berättigad?
13 Jesaja fortsätter: ”Och ni sade då: ’Nej, utan på hästar skall vi fly!’ Därför skall ni fly. ’Och på snabba hästar skall vi rida!’ Därför skall de som förföljer er visa sig vara snabba.” (Jesaja 30:16) Judéerna tror att snabba hästar, inte Jehova, skall rädda dem. (5 Moseboken 17:16; Ordspråken 21:31) Men deras förtröstan är en illusion, förklarar profeten, för fienden skall hinna upp dem. Även om de är många, kommer det inte att hjälpa dem. ”Tusen skall skälva på grund av hotet från en; på grund av hotet från fem skall ni fly.” (Jesaja 30:17a) Judas styrkor kommer att gripas av panik och fly vid ropet från endast en handfull fiender.a Till slut kommer bara en kvarleva att vara kvar och stå alldeles ensam, ”som en mast på toppen av ett berg och som en signal på en kulle”. (Jesaja 30:17b) I överensstämmelse med profetian överlever bara en kvarleva, när Jerusalem ödeläggs år 607 f.v.t. — Jeremia 25:8–11.
Tröst under fördömelsen
14, 15. Hur var orden i Jesaja 30:18 till tröst för Judas invånare i forna tider, och hur är de till tröst för de sanna kristna i vår tid?
14 Medan dessa tankeväckande ord fortfarande genljuder i åhörarnas öron, ändras tonen i Jesajas budskap. Hotet om olycka ersätts av ett löfte om välsignelser. ”Därför skall Jehova förbli i förväntan på att få visa er ynnest, och därför skall han resa sig för att visa er barmhärtighet. Ty Jehova är en domens Gud. Lyckliga är alla som förblir i förväntan på honom.” (Jesaja 30:18) Vilka hjärtevärmande ord! Jehova är en medlidsam Fader som gärna hjälper sina barn. Han finner glädje i att visa barmhärtighet. — Psalm 103:13; Jesaja 55:7.
15 Dessa uppmuntrande ord är tillämpliga på den judiska kvarleva som tack vare Jehovas barmhärtighet överlever ödeläggandet av Jerusalem år 607 f.v.t. och på de få som återvänder till det utlovade landet år 537 f.v.t. Men profetens ord är också till tröst för de kristna i vår tid. Vi blir påminda om att Jehova skall ”resa sig” och göra slut på den här onda världen. Trogna tillbedjare kan vara övertygade om att Jehova — ”en domens Gud” — inte kommer att låta Satans värld finnas kvar en enda dag längre än rättvisan kräver. Därför har de som ”förblir i förväntan på honom” all anledning att vara lyckliga.
Jehova tröstar sitt folk genom att besvara böner
16. Hur tröstar Jehova de modfällda?
16 Men somliga kanske känner sig modfällda, därför att befrielsen inte har kommit så snart som de hoppats. (Ordspråken 13:12; 2 Petrus 3:9) De kan hämta tröst av det som Jesaja vidare säger och som framhåller en speciell sida av Jehovas personlighet. ”När folket i Sion bor i Jerusalem, skall du inte gråta mer. Han skall helt visst visa dig ynnest vid ljudet av ditt höga rop; så snart han hör det skall han svara dig.” (Jesaja 30:19) Jesaja ger i dessa ord uttryck åt ömhet genom att växla från pluralformen ”er” i Jes. 30 vers 18 till singularformerna ”du” och ”dig” i Jes. 30 vers 19. När Jehova tröstar de betryckta, behandlar han var och en individuellt. Som en kärleksfull Fader frågar han inte en modfälld son: ”Varför kan inte du vara lika stark som din bror?” (Galaterna 6:4) Nej, han lyssnar uppmärksamt på var och en. Och ”så snart han hör det skall han svara”. Vilka uppmuntrande ord! De som är modfällda kan bli mycket styrkta, om de ber till Jehova. — Psalm 65:2.
Hör Guds vägledande röst genom att läsa hans ord
17, 18. Hur ger Jehova vägledning också i svåra tider?
17 Jesaja påminner sedan sina åhörare om att det skall komma trångmål. Folket kommer att få ”bröd i form av trångmål och vatten i form av förtryck”. (Jesaja 30:20a) Det trångmål och förtryck som folket kommer att få uppleva under belägring kommer att bli lika vardagligt för dem som bröd och vatten. Men Jehova är beredd att komma dem till hjälp som har den rätta inställningen. ”Ändå skall din store Undervisare inte längre gömma sig, och dina ögon skall se din store Undervisare. Och dina öron skall höra ett ord bakom dig säga: ’Detta är vägen. Vandra på den’, ifall ni skulle gå åt höger eller ifall ni skulle gå åt vänster.” — Jesaja 30:20b, 21.b
18 Jehova är den ”store Undervisaren”. Han är en lärare utan like. Hur kan då människor ”se” och ”höra” honom? Jehova uppenbarar sig genom sina profeter, och deras ord finns nedtecknade i Bibeln. (Amos 3:6, 7) När trogna tillbedjare i vår tid läser Bibeln, är det som om Guds faderliga röst talar om för dem vilken väg de skall gå och uppmanar dem att rätta till sitt uppförande, så att de kan vandra på den. Varje kristen bör lyssna noga när Jehova talar genom Bibeln och genom bibliska publikationer som den ”trogne och omdömesgille slaven” tillhandahåller. (Matteus 24:45–47) Må vi alla flitigt läsa Bibeln, eftersom ”det betyder . . . [vårt] liv”. — 5 Moseboken 32:46, 47; Jesaja 48:17.
Tänk på de framtida välsignelserna
19, 20. Vilka välsignelser väntar dem som lyssnar till den store Undervisarens röst?
19 De som lyssnar till den store Undervisarens röst kommer att betrakta sina huggna bilder som något avskyvärt och kasta bort dem. (Läs Jesaja 30:22.) De får sedan uppleva storslagna välsignelser. De beskrivs i Jesaja 30:23–26, en vacker profetia om återställelse som får sin första uppfyllelse, när en judisk kvarleva återvänder från fångenskapen år 537 f.v.t. I vår tid hjälper denna profetia oss att se vilka storslagna välsignelser Messias ger de trogna nu i det andliga paradiset och vilka välsignelser han skall ge människor i det kommande bokstavliga paradiset.
20 ”Han skall ge regn åt din säd, som du besår marken med, och som avkastning av marken bröd, som skall bli fett och rikt på olja. Din boskap skall på den dagen beta på en vidsträckt betesmark. Och nötkreaturen och de fullvuxna åsnorna som bearbetar marken skall äta foder som blandats med syrliga örter och som kastats med skovel och med gaffel.” (Jesaja 30:23, 24) Bröd som är ”fett och rikt på olja” — näringsrik föda — kommer att bli människors basföda. Landet kommer att ge så rik avkastning att det till och med kommer djuren till godo. Boskapen kommer att få ”foder som blandats med syrliga örter” — välsmakande foder som brukar reserveras för speciella tillfällen. Detta foder har till och med blivit ”kastat” eller rensat — något som man normalt bara gör med säd som skall konsumeras av människor. Vilka talande detaljer Jesaja nämner här för att belysa hur rikligt Jehova kommer att välsigna trogna människor!
21. Beskriv hur fullständiga välsignelserna kommer att vara.
21 ”På varje högt berg och på varje upphöjd kulle skall det visa sig vara strömmar.” (Jesaja 30:25a)c Jesaja ger en mycket lämplig beskrivning av hur fullständiga välsignelserna från Jehova skall vara. Ingen brist på vatten — en dyrbar tillgång som kommer att flöda inte bara i låglandet, utan på varje berg, ja ”på varje högt berg och på varje upphöjd kulle”. Svält kommer att höra det förgångna till. (Psalm 72:16) Profeten riktar sedan blicken mot något som är ännu högre än bergen. ”Fullmånens ljus skall bli som den glödande solens ljus; och den glödande solens ljus skall bli sju gånger starkare, som ljuset av sju dagar, på den dag då Jehova förbinder sitt folks sammanbrott och helar det djupa såret efter slaget från honom.” (Jesaja 30:26) Vilken hänförande höjdpunkt på denna vackra profetia! Guds härlighet kommer att lysa i all sin prakt. De välsignelser som väntar Guds trogna tillbedjare kommer att vida — ja, sjufalt — överträffa allt de tidigare upplevt.
Dom och glädje
22. Vad har Jehova i beredskap åt de ondskefulla, i motsats till de välsignelser han ger de trogna?
22 Tonen i Jesajas budskap ändras igen. ”Se!”, säger han, som för att fånga åhörarnas uppmärksamhet. ”Jehovas namn kommer fjärran ifrån, brinnande av hans vrede och med tunga moln. Hans läppar är fulla av förkastelsedom, och hans tunga är som en förtärande eld.” (Jesaja 30:27) Hittills har Jehova hållit sig på avstånd och har låtit sitt folks fiender göra som de vill. Nu närmar han sig — som ett snabbt annalkande åskväder — för att verkställa sin dom. ”Hans ande är som en översvämmande ström som når ända till halsen, för att svinga nationerna fram och tillbaka med ett värdelöshetens såll; och ett betsel som leder vilse skall vara i folkens käkar.” (Jesaja 30:28) Guds folks fiender kommer att omges av ”en översvämmande ström” och skakas våldsamt ”fram och tillbaka” som med ett ”såll” och styras som med ”ett betsel”. De kommer att tillintetgöras.
23. Vad ger de kristna i vår tid ”glädje i hjärtat”?
23 Tonen ändras igen, när Jesaja beskriver den lycka de trogna tillbedjare känner som en dag kommer att återvända till sitt land. ”Det skall vara sång hos er, lik sången under den natt då man helgar sig till en högtid, och glädje i hjärtat, lik glädjen hos den som under flöjtspel vandrar för att komma till Jehovas berg, till Israels Klippa.” (Jesaja 30:29) De sanna kristna i vår tid känner samma ”glädje i hjärtat”, när de tänker på domen över Satans värld, det skydd som Jehova, deras ”räddnings Klippa”, ger dem och de välsignelser som Guds kungarike skall medföra. — Psalm 95:1.
24, 25. Hur betonar Jesajas profetia att domen över Assyrien är en realitet?
24 Efter detta uttryck för glädje återgår Jesaja till temat dom och visar vem som är föremålet för Guds vrede. ”Jehova skall låta höra sin värdiga röst och visa hur hans arm far ner med ursinnig vrede och en förtärande elds låga, med skyfall och regnoväder och hagelstenar. Ty på grund av Jehovas röst skall Assyrien slås med förfäran; han skall slå det med en käpp.” (Jesaja 30:30, 31) Med denna målande beskrivning visar Jesaja att Guds dom över Assyrien är en realitet. Assyrien står inför Gud, skälvande vid åsynen av ”hur hans arm”, hans dom, ”far ner” över det.
25 Profeten fortsätter: ”Varje rapp av hans tuktans stav, som Jehova låter komma ner över Assyrien, skall vara åtföljt av tamburiner och av harpor; och i strider med svingande av vapen skall han strida mot dem. Ty hans Tofet är för kort tid sedan iordningställt; det är också berett för kungen själv. Han har gjort dess bål djupt. Eld och ved finns i överflöd. Jehovas andedräkt brinner som en ström av svavel mot det.” (Jesaja 30:32, 33) Tofet i Hinnoms dal, där det brann en eld, används här symboliskt. Genom att visa att Assyrien skall hamna här understryker Jesaja hur plötslig och fullständig den ödeläggelse blir som skall drabba denna nation. — Jämför 2 Kungaboken 23:10.
26. a) Hur får Jehovas domsbudskap mot Assyrien sin tillämpning i nutiden? b) Hur förblir de kristna i vår tid i förväntan på Jehova?
26 Även om detta domsbudskap är riktat mot Assyrien, når innebörden i Jesajas profetia längre. (Romarna 15:4) Jehova skall än en gång bildligt talat komma fjärran ifrån för att översvämma, skaka och lägga betsel på alla som förtrycker hans folk. (Hesekiel 38:18–23; 2 Petrus 3:7; Uppenbarelseboken 19:11–21) Må den dagen snart komma! Under tiden väntar de kristna ivrigt på befrielsens dag. De hämtar styrka av att tänka på de målande orden i kapitel 30 i Jesajas bok. Dessa ord är en uppmaning till Guds tjänare att sätta värde på bönens privilegium, att studera Bibeln och att meditera över de välsignelser som Guds kungarike skall medföra. (Psalm 42:1, 2; Ordspråken 2:1–6; Romarna 12:12) Jesajas ord hjälper således oss alla att förbli i förväntan på Jehova.
[Fotnoter]
a Lägg märke till att om Juda hade varit troget, skulle det rakt motsatta ha hänt. — 3 Moseboken 26:7, 8.
b Detta är det enda stället i Bibeln där Jehova kallas den ”store Undervisaren”.
c Jesaja 30:25b lyder: ”På den stora slaktningens dag när tornen faller.” I den första uppfyllelsen avses möjligen Babylons fall, som gjorde det möjligt för Guds folk att få del av de välsignelser som förutsägs i Jesaja 30:18–26. (Se paragraf 19.) Det kan också syfta på ödeläggelsen i Harmageddon, vilken banar väg för den större uppfyllelsen, då människor får del av dessa välsignelser i den nya världen.
[Bilder på sidan 305]
På Moses tid gick israeliterna ut ur Egypten. På Jesajas tid går Juda till Egypten för att få hjälp
[Bild på sidan 311]
”På varje upphöjd kulle skall det visa sig vara strömmar”
[Bild på sidan 312]
Jehova skall komma med ”vrede och med tunga moln”