Vi har orsak att ropa högt av glädje

”Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.” — JESAJA 35:10.

1. Vilka i våra dagar har i synnerhet orsak att vara glada?

DET är inte många människor som är verkligt glada nu för tiden — det har du säkert lagt märke till. Men som sanna kristna känner Jehovas vittnen glädje. De miljontals odöpta personer, unga och gamla, som kommer tillsammans med vittnena har också möjlighet att få den glädjen. Att du nu läser dessa ord i denna tidskrift vittnar om att den glädjen redan är din — eller att den är inom räckhåll för dig.

2. Hur skiljer sig en kristens glädje från hur människor i allmänhet känner sig?

² De flesta människor känner det som om de saknar något i sitt liv. Hur är det med dig? Du har kanske inte alla de materiella ting som du skulle kunna ha användning för, och du har säkert inte allt det som de rika och mäktiga har. Och du kanske skulle önska att din hälsa vore bättre eller att du hade mer krafter. Men vi kan ändå lugnt säga att när det gäller glädje är du rikare och friskare än de flesta av jordens miljarder. Hur då?

3. Vilka ord med djup innebörd förtjänar vår uppmärksamhet, och varför det?

³ Kom ihåg Jesu ord: ”Det här har jag talat till er för att min glädje må vara i er och er glädje må göras fullständig.” (Johannes 15:11) ”Er glädje må göras fullständig.” Vilken fin beskrivning! Om vi riktigt tänker oss in i vad det kristna levnadssättet innebär, ser vi många orsaker till att vår glädje blir fullständig. Men låt oss nu lägga märke till det som sägs i Jesaja 35:10 och som har en så djup innebörd för oss i våra dagar. Vi läser: ”De som är friköpta av Jehova, de kommer att vända tillbaka, och de skall sannerligen komma till Sion med högt fröjderop; och glädje till obestämd tid kommer att vara över deras huvud. Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.”

4. Vad slags glädje nämns i Jesaja 35:10, och varför bör vi ägna uppmärksamhet åt denna glädje?

⁴ ”Glädje till obestämd tid.” Uttrycket ”till obestämd tid” är en ordagrann återgivning av det som Jesaja skrev på hebreiska. Men som det bekräftas av andra skriftställen är innebörden i det här uttrycket ”för evigt”. (Psalm 45:6; 90:2; Jesaja 40:28) Glädjen kommer således, och det under förhållanden som kommer att medge, ja, motivera till glädje, att vara evig eller utan slut. Visst låter det underbart! Men du kanske tycker att den här versen behandlar en tänkt situation och egentligen inte berör dig på samma sätt som dina vardagliga problem och bekymmer gör. Men fakta bevisar motsatsen. Det profetiska löftet i Jesaja 35:10 har betydelse för oss nu. Låt oss, för att ta reda på hur det kan vara så, undersöka de vackra orden i Jesaja, kapitel 35, och se varje avsnitt i sitt sammanhang. Du kommer säkert att tycka om det vi finner.

Människor som behövde glädja sig

5. Vad är den historiska bakgrunden till profetian i Jesaja, kapitel 35?

⁵ Låt oss, för att förstå den här fängslande profetian, se på den historiska bakgrunden till den. Den hebreiske profeten Jesaja skrev den omkring år 732 f.v.t. Det var flera årtionden innan de babyloniska härarna ödelade Jerusalem. Gud hade, som vi ser i Jesaja 34:1, 2, förutsagt att han skulle utkräva hämnd på nationerna, till exempel Edom, som omnämns i Jesaja 34:6, och han använde av allt att döma de forntida babylonierna till att verkställa den hämnden. Och eftersom judarna var otrogna, lät Gud på liknande sätt babylonierna ödelägga Juda. Vad blev resultatet? Guds folk fördes i fångenskap, och dess hemland låg öde i 70 år. — 2 Krönikeboken 36:15—21.

6. Vad är skillnaden mellan det som skulle komma över edoméerna och det som skulle komma över judarna?

⁶ Det finns dock en viktig skillnad mellan edoméerna och judarna. Guds straff över edoméerna var bestående; med tiden försvann de som folk. Ja, man kan fortfarande besöka de tomma ruinerna i det område där edoméerna bodde, till exempel de världsberömda ruinerna i Petra. Men det finns inte längre någon nation eller något folk som kan identifieras som edoméer. Skulle babyloniernas ödeläggande av Juda också vara evigt bestående, och skulle det aldrig mer bli någon glädje i det landet?

7. Hur skulle de judar som var i fångenskap i Babylon ha kunnat reagera för Jesaja, kapitel 35?

⁷ Det är här den underbara profetian i Jesaja, kapitel 35, får en spännande och intressant innebörd. Den kan kallas en profetia om ett återförande eller återställande, eftersom den fick sin första uppfyllelse när judarna återvände till sitt hemland år 537 f.v.t. De israeliter eller judar som hade varit i fångenskap i Babylon fick frihet att återvända till sitt hemland. (Esra 1:1—11) När judarna i fångenskapen i Babylon hade begrundat den här profetian, kan de dock ha undrat över i vilket tillstånd de skulle finna sitt hemland, Juda. Och i vilket tillstånd skulle de själva vara? Svaren har direkt samband med varför vi verkligen har orsak att ropa högt av glädje. Låt oss se.

8. Vilka förhållanden kunde de judar möta som återvände från Babylon? (Jämför Hesekiel 19:3—6; Hosea 13:8.)

⁸ Situationen verkade säkert inte lovande för judarna, nej, inte ens när de fick höra att de kunde återvända till sitt hemland. Deras land hade legat öde i sju årtionden, en hel livstid. Vad hade hänt med landet? Alla uppodlade fält, vingårdar eller fruktträdgårdar måste ha blivit till vildmark. Konstbevattnade trädgårdar eller områden måste ha förfallit till torra och ofruktbara marker eller till öken. (Jesaja 24:1, 4; 33:9; Hesekiel 6:14) Tänk också på alla vilda djur som måste ha funnits, däribland sådana köttätande djur som lejon och leoparder. (1 Kungaboken 13:24—28; 2 Kungaboken 17:25, 26; Höga Visan 4:8) Och de fick inte heller glömma björnarna som kunde slå ner en man, en kvinna eller ett barn. (1 Samuelsboken 17:34—37; 2 Kungaboken 2:24; Ordspråken 17:12) Och vi behöver knappast nämna huggormarna och de andra giftiga ormarna eller skorpionerna. (1 Moseboken 49:17; 5 Moseboken 32:33; Job 20:16; Psalm 58:4; 140:3; Lukas 10:19) Om du hade varit bland de judar som återvände från Babylon år 537 f.v.t., skulle du antagligen ha dragit dig för att vandra omkring i ett sådant område. Det var inte något paradis när de kom dit.

9. Varför hade de judar som återvände orsak att vara hoppfulla och förtröstansfulla?

⁹ Det var dock Jehova själv som hade fört hem sina tillbedjare, och han har förmågan att förändra en tröstlös situation. Tror du inte det om Skaparen? (Job 42:2; Jeremia 32:17, 21, 27, 37, 41) Vad kunde han göra, och vad gjorde han faktiskt också för de återvändande judarna och för deras land? Vilket samband har detta med Guds folk i vår tid och med din nuvarande och framtida situation? Låt oss först se vad som hände på den tiden.

Glada över en förändrad situation

10. Vilken förändring förutsades i Jesaja 35:1, 2?

¹⁰ Vad skulle hända när Cyrus tillät judarna att återvända till det ogästvänliga landet? Läs den spännande profetian i Jesaja 35:1, 2: ”Vildmarken och den vattenlösa trakten kommer att jubla, och ökenslätten kommer att fröjda sig och blomstra som saffranskrokusen. Den kommer med visshet att blomstra, och den kommer verkligen att fröjda sig med fröjd och med höga glädjerop. Själva Libanons härlighet skall ges den, Karmels och Sarons prakt. De, de kommer att se Jehovas härlighet, vår Guds prakt.”

11. Vilken kunskap om landet använde Jesaja sig av?

¹¹ På Bibelns tid var Libanon, Karmel och Saron kända för sin grönska och skönhet. (1 Krönikeboken 5:16; 27:29; 2 Krönikeboken 26:10; Höga Visan 2:1; 4:15; Hosea 14:5—7) Jesaja använde dessa som exempel för att beskriva hur landet skulle bli, när det med Guds hjälp hade förvandlats. Men gällde detta bara själva jorden? Absolut inte!

12. Varför kan vi säga att profetian i Jesaja, kapitel 35, kretsar kring människor?

¹² I Jesaja 35:2 sägs det att landet skulle ”fröjda sig med fröjd och med höga glädjerop”. Vi vet att jorden och växterna inte bokstavligen kunde ”fröjda sig med fröjd”. Men att landet förvandlades till att bli bördigt kunde få människor att känna sig på det sättet. (3 Moseboken 23:37—40; 5 Moseboken 16:15; Psalm 126:5, 6; Jesaja 16:10; Jeremia 25:30; 48:33) De bokstavliga förändringarna i själva landet skulle motsvara förändringar hos människorna, för det är människor som är det centrala i den här profetian. Vi har därför orsak att förstå Jesajas ord så att de i första hand gäller förändringen hos de judar som återvände, i synnerhet med tanke på deras glädje.

13, 14. Vilken förändring hos människor förutsades i Jesaja 35:3, 4?

¹³ Låt oss därför undersöka mer av denna stimulerande profetia för att se hur den uppfylldes efter det att judarna hade blivit frigivna och återvänt från Babylon. I verserna 3 och 4 talar Jesaja om andra förändringar hos dem som återvände: ”Stärk svaga händer, och gör vacklande knän fasta. Säg till dem som är ängsliga i hjärtat: ’Var starka. Var inte rädda. Se! Med hämnd skall er egen Gud komma, ja med vedergällning kommer Gud. Han själv skall komma och rädda er.’”

¹⁴ Blir vi inte styrkta av att tänka på att vår Gud, som kunde förändra markens ofruktbara tillstånd, är så intresserad av sina tillbedjare? Han ville inte att de judar som var i fångenskap skulle känna sig svaga, modfällda eller ängsliga, när det gällde framtiden. (Hebréerna 12:12) Tänk på dessa fångna judars tillstånd. De kunde hämta ett visst hopp från Guds profetior om deras framtid, men bortsett från det måste det ha varit svårt för dem att vara optimistiska. Det var som om de befann sig i en mörk fängelsehåla, där de inte kunde röra sig fritt eller aktivt tjäna Jehova. Det kan mycket väl ha verkat som om det inte fanns någon ljusning. — Jämför 5 Moseboken 28:29; Jesaja 59:10.

15, 16. a) Vilken slutsats kan vi dra angående det Jehova gjorde för dem som återvände? b) Varför kunde de som återvände inte ha förväntat att Gud skulle utföra underverk och bota deras fysiska handikapp, men vad gjorde Gud i överensstämmelse med Jesaja 35:5, 6?

¹⁵ Men situationen förändrades verkligen när Jehova lät Cyrus frige dem för att återvända hem. Det finns inget i Bibeln som tyder på att Gud då utförde underverk och öppnade några blinda ögon på de återvändande judarna eller att han upplät några dövas öron eller botade några ofärdiga eller några som saknade lemmar. Men han gjorde faktiskt något som var mycket mer storslaget. Han återförde dem till ljuset och friheten i deras älskade land!

¹⁶ Det finns inte heller något som tyder på att dessa som återvände förväntade att Jehova skulle utföra underverk och bota sådana fysiska handikapp. De måste ha insett att Gud inte hade gjort det med Isak, Simson eller Eli. (1 Moseboken 27:1; Domarna 16:21, 26—30; 1 Samuelsboken 3:2—8; 4:15) Men om de hade förväntat att Gud skulle förändra deras tillstånd i bildlig bemärkelse, blev de inte besvikna. I överförd bemärkelse uppfylldes verkligen verserna 5 och 6. Jesaja hade korrekt förutsagt: ”På den tiden kommer de blindas ögon att öppnas, och de dövas öron, de kommer att upplåtas. På den tiden kommer den halte att klättra upp alldeles som en hjort, och den stummes tunga kommer att ropa högt av glädje.”

Att göra landet likt ett paradis

17. Vilka fysiska förändringar åstadkom Jehova tydligen?

¹⁷ De som återvände hade verkligen orsak att ropa högt av glädje över sådana förhållanden som Jesaja fortsätter med att beskriva: ”Ty i vildmarken kommer vatten att ha brutit fram och strömmar på ökenslätten. Och den av hetta förbrända marken kommer att ha blivit som en vassrik göl och den törstiga marken som vattenkällor. På schakalers uppehållsort, en viloplats för dem, kommer det att vara grönt gräs med vassrör och papyrusplantor.” (Jesaja 35:6b, 7) Det finns mycket som vittnar om att det område som en gång var Juda var ”ett lantligt paradis”, även om man inte nu kan se det i det området.a

18. Hur kan de judar som återvände ha reagerat för Guds välsignelser?

¹⁸ Tänk hur glada den judiska kvarlevans medlemmar måste ha känt sig, när de hade sänts hem till det utlovade landet! De hade nu möjlighet att förvandla den ofruktbara mark där det levde schakaler och liknande djur. Skulle du inte ha tyckt om att få utföra ett sådant återställelsearbete, i synnerhet om du visste att Gud välsignade dina ansträngningar?

19. I vilken bemärkelse var återvändandet från fångenskapen i Babylon förbundet med villkor?

¹⁹ Men det var inte så att vem som helst av de judiska fångarna i Babylon bara kunde ge sig av till det utlovade landet för att ta del i den glädjefyllda förvandlingen. Gud ställde upp villkor. Ingen som hade besmittats av babyloniska, hedniska religiösa sedvänjor hade rätt att återvända. (Daniel 5:1, 4, 22, 23; Jesaja 52:11) Inte heller kunde den som dåraktigt hade slagit in på en oförståndig kurs återvända. Alla sådana personer var diskvalificerade. Å andra sidan kunde de som rättade sig efter Guds normer, de som han betraktade som heliga i relativ bemärkelse, återvända till Juda. De kunde färdas som om de gick längs en Helighetens väg. Detta klargjorde Jesaja i vers 8: ”Det kommer sannerligen att visa sig vara en landsväg där, ja en väg; och ’Helighetens väg’ kommer den att kallas. Den orene kommer inte att dra fram på den. Och den kommer att vara för den som vandrar på vägen, och inga dåraktiga kommer att irra omkring på den.”

20. Vad behövde judarna inte frukta för när de återvände, och vad ledde det till?

²⁰ De återvändande judarna behövde inte frukta för att bli angripna av vilddjurslika människor eller rövarband. Varför det? Därför att Jehova inte skulle tillåta att sådana befann sig på den vägen tillsammans med hans återköpta folk. De kunde alltså färdas glada och optimistiska och med ljusa framtidsutsikter. Lägg märke till hur Jesaja beskrev detta i avslutningen av den här profetian: ”Inget lejon kommer att visa sig vara där, och inget rovlystet djur bland de vilda djuren skall komma upp på den. Inget sådant kommer att påträffas där; och de återköpta skall vandra där. Och de som är friköpta av Jehova, de kommer att vända tillbaka, och de skall sannerligen komma till Sion med högt fröjderop; och glädje till obestämd tid kommer att vara över deras huvud. Jubel och glädje kommer de att uppnå, och sorg och suckan skall fly bort.” — Jesaja 35:9, 10.

21. Hur bör vi i våra dagar betrakta den uppfyllelse av Jesaja, kapitel 35, som redan har skett?

²¹ Vilken fin profetisk bild är det inte som här målas upp! Men vi bör inte se det här som något som bara rör det förflutna, som om det vore en vacker berättelse som inte har något med vår situation eller vår framtid att göra. Det är faktiskt så att den här profetian på ett fantastiskt sätt uppfylls nu bland Guds folk, och därför berör den verkligen var och en av oss. Den ger oss goda skäl att ropa högt av glädje. Dessa sidor som gäller vårt liv nu och i framtiden skall behandlas i följande artikel.

[Fotnoter]

Minns du?

◻ När fick Jesaja, kapitel 35, sin första uppfyllelse?

◻ Vilken verkan skulle profetians första uppfyllelse få?

◻ Hur uppfyllde Jehova orden i Jesaja 35:5, 6?

◻ Vilken förändring av landet och av sin egen situation fick de judar som återvände uppleva?

[Bild på sidan 9]

Ruinerna av Petra i det område där edoméerna en gång bodde

[Bildkälla]

Garo Nalbandian

[Bilder på sidan 10]

Medan judarna var i landsflykt blev stora delar av Juda som en vildmark, full av sådana vilda djur som björnar och lejon

[Bildkällor]

Garo Nalbandian

Björn och lejon: Safari-Zoo i Ramat-Gan nära Tel Aviv