²⁰ Jesaja avslutar det profetiska uttalandet med orden: ”Om inte härarnas Jehova hade lämnat kvar åt oss några få överlevande, skulle vi ha blivit som Sodom; Gomorra skulle vi ha liknat.” (Jesaja 1:9)c Jehova skall till slut komma till Judas hjälp mot det mäktiga Assyrien. Till skillnad från Sodom och Gomorra skall Juda inte utplånas. Det skall bli kvar.

21. Varför lämnade Jehova kvar ”några få”, sedan Babylon ödelagt Jerusalem?

²¹ Drygt 100 år senare utsattes Juda återigen för ett hot. Folket hade inte tagit lärdom av den tuktan det utsatts för genom Assyrien. ”De fortsatte att göra narr av den sanne Gudens budbärare och att förakta hans ord och gyckla med hans profeter.” Följden blev att ”Jehovas raseri steg mot hans folk, tills det inte fanns någon läkedom”. (2 Krönikeboken 36:16) Den babyloniske monarken Nebukadnessar intog Juda, och den här gången var det inget som blev kvar ”som en hydda i en vingård”. Till och med Jerusalem ödelades. (2 Krönikeboken 36:17–21) Men Jehova lämnade kvar ”några få”. Judas folk fick leva 70 år i landsflykt, men Jehova tryggade nationens fortbestånd och i synnerhet Davids släktlinje, genom vilken den utlovade Messias skulle komma.

22, 23. Varför lämnade Jehova kvar ”några få” i det första århundradet?

²² I det första århundradet upplevde Israel sin sista kris som Guds förbundsfolk. När Jesus framställde sig som den utlovade Messias, förkastade nationen honom, och följden blev att Jehova förkastade nationen. (Matteus 21:43; 23:37–39; Johannes 1:11) Betydde detta att Jehova inte längre skulle ha en särskild nation på jorden? Nej. Aposteln Paulus visade att Jesaja 1:9 fick ännu en uppfyllelse. Han citerade ur Septuaginta-översättningen och skrev: ”Alldeles som Jesaja förut hade sagt: ’Om inte härarnas Jehova hade lämnat oss en säd, skulle vi ha blivit som Sodom, och vi skulle ha liknat Gomorra.’” — Romarna 9:29.

²³ Den här gången var de överlevande, eller denna ”säd”, de smorda kristna, som trodde på Jesus Kristus. De var först och främst troende judar. Längre fram slöt sig troende icke-judar till dem. Tillsammans utgjorde de ett nytt Israel, ”Guds Israel”. (Galaterna 6:16; Romarna 2:29) De överlevde tillintetgörandet av den judiska tingens ordning år 70 v.t. ”Guds Israel” finns än i denna dag. Miljontals troende människor av alla nationer har nu slutit sig till ”Guds Israel” och utgör ”en stor skara, som ingen . . . [är] i stånd att räkna, ur alla nationer och stammar och folk och tungomål”. — Uppenbarelseboken 7:9.

24. Vad bör alla som vill överleva mänsklighetens största kris begrunda?

²⁴ Snart skall den här världen ställas inför striden vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Trots att detta blir en större kris än både den assyriska och den babyloniska invasionen av Juda, till och med större än romarnas ödeläggande av Judeen år 70 v.t., kommer det att finnas överlevande. (Uppenbarelseboken 7:14) Det är därför oerhört viktigt att alla begrundar Jesajas ord till Juda! Hans ord betydde att trogna människor på hans tid fick överleva. De kan betyda detsamma för troende människor i vår tid.