Frågor från läsekretsen
Eftersom Jehovas vittnen vinnlägger sig om att vara ärliga och litar på varandra, varför tycker de då att det är viktigt att skriva ett kontrakt när de har affärer ihop?
Att göra detta är bibelenligt, praktiskt och kärleksfullt. Hur då? Ja, låt oss begrunda dessa aspekter på affärskontrakt.
Bibeln är en skriven redogörelse om Guds handlande med sitt förbundsfolk, israeliterna, och den beskriver affärstransaktioner, som sanna tillbedjare haft del i. Första Moseboken, kapitel 23, innehåller ett sådant exempel som vi kan undersöka. När Abrahams älskade hustru, Sara, hade dött, ville han skaffa en gravplats. Han tog kontakt med de kanaanéer som bodde i närheten av Hebron. Verserna 7–9 visar att han erbjöd ett bestämt pris för det markstycke han ville ha. Vers 10 visar att detta erbjudande gjordes offentligt, i närvaro av andra vid stadsporten. Vers 13 visar att ägaren erbjöd sig att skänka Abraham marken, men Abraham svarade att han endast ville ta emot marken som ett köp. Och verserna 17, 18 och 20 förklarar att Abraham köpte marken och att den genom stadfästelse överläts till Abraham ”inför Hets söners ögon bland alla som gick in i hans stads port”.
Men skulle det ha varit annorlunda, om båda parter i en sådan affärstransaktion hade varit sanna tillbedjare? Svaret får vi i kapitel 32 i Jeremia. Från vers 6 och framåt ser vi att Jeremia skulle köpa mark av sin kusin. Vers 9 visar att man kom överens om ett rimligt pris. Och verserna 10–12 lyder: ”Sedan skrev jag [Jeremia] det i en köpehandling och satte på sigillet och tog vittnen, medan jag grep mig an med att väga pengarna på vågen. Därefter tog jag köpehandlingen, den som hade förseglats enligt budet och förordningarna, och den som hade lämnats öppen; och sedan gav jag köpehandlingen åt Baruk, son till Neria, son till Mahseja, inför Hanamels, min farbrors sons, ögon och inför vittnenas ögon, deras som skrev i köpehandlingen, inför alla de judars ögon som satt i Vaktgården.”
Ja, trots att Jeremia hade att göra med en medtillbedjare, som dessutom var släkt med honom, följde han vissa rimliga juridiska procedurer. Två dokument skrevs: det ena lämnades öppet, så att det lätt kunde konsulteras, och det andra förseglades för att kunna tjäna som bevis, om det någonsin skulle uppstå tvivel om det öppna dokumentets riktighet. Vers 13 säger att allt detta utfördes ”inför deras ögon”. Det var således en offentlig och bevittnad juridisk affärstransaktion. Detta godkända och i Bibeln dokumenterade sätt att hantera sådana här saker är därför ett exempel för sanna tillbedjare.
Det är också praktiskt. Vi vet hur sant ordspråket är att ”tid och oförutsedd händelse drabbar dem alla”. (Predikaren 9:11) Det gäller också hängivna och trogna kristna. Så här uttrycks det i Jakob 4:13, 14: ”Så hör nu, ni som säger: ’I dag eller i morgon vill vi fara till den och den staden och tillbringa ett år där, och vi skall driva handel och göra vinster’, ni som inte vet vad ert liv kommer att vara i morgon.” Vi kan alltså påbörja ett projekt, till exempel ett köp, utförandet av ett överenskommet arbete eller en överenskommen tjänst eller framställandet av en vara åt någon. Men vad kommer morgondagen eller nästa månad eller år att föra med sig? Tänk om vi eller den andra parten råkar ut för en olyckshändelse? Det kan då verka omöjligt att hålla överenskommelsen. Anta att vi inte kan utföra arbetet eller tjänsten, eller att den andre kanske finner det nästan omöjligt att fortsätta att betala eller hålla sin del av överenskommelsen. Om det inte finns något skrivet kontrakt, skulle det kunna uppstå verkliga problem — problem som skulle ha kunnat lösas eller förhindras om man hade skrivit ett enkelt kontrakt.
Vi bör inte heller glömma att på grund av alla osäkra faktorer i livet kan rentav någon annan bli tvungen att ta över eller ordna upp våra egna (eller den andres) affärer. I vers 14 tillägger Jakob: ”Ty ni är ett dis som syns för en liten stund och sedan försvinner.” Vi skulle ju faktiskt kunna dö helt oväntat, och om vi då har ett skrivet kontrakt, skulle andra kunna ta över och sköta det hela, om något sådant oväntat skulle inträffa.
Detta leder på sätt och vis till den tredje aspekten, nämligen att det är kärleksfullt att ha ett skrivet kontrakt. Om någon av parterna skulle dö eller råka ut för en olyckshändelse som gjorde honom oförmögen att arbeta, så skulle det helt visst ha varit kärleksfullt av en kristen, om han hade skrivit ett dokument om sina förpliktelser eller ekonomiska förväntningar. Och i stället för att återspegla misstro visar det kärlek till den broder som vi har transaktioner med, om vi skriver ett kontrakt som tydligt och exakt talar om vad han är förpliktad att göra eller har möjlighet att få. Denna kärleksfulla åtgärd kommer att minimera orsaken till agg, om den ena av de ofullkomliga parterna skulle glömma några detaljer eller skyldigheter. Och vem av oss är inte ofullkomlig, glömsk och benägen att missförstå detaljer eller avsikter? — Matteus 16:5.
Det finns andra sätt varpå skrivandet av affärskontrakt återspeglar kärlek till vår broder, vår familj och församlingen i allmänhet. Men det bör stå klart att förutom att det är kärleksfullt med sådana tillräckligt utförliga dokument, så är det också praktiskt och bibliskt.