GOMER (1)
[Gọmer]
1. Sonson till Noa. Gomer nämns först av Jafets söner, och han föddes efter den stora översvämningen. (1Mo 10:1, 2; 1Kr 1:4, 5) Han och hans söner, Askenas, Rifat och Togarma, räknas upp bland ”Noas söners släkter”, från vilka nationerna spreds ut efter den stora översvämningen. (1Mo 10:3, 32)
Det folk som härstammade från Gomer förbinds historiskt sett med de forntida kimmerierna, en indoeuropeisk folkgrupp som tydligen slog sig ner i området norr om Svarta havet. På 700-talet f.v.t., under den assyriske kungen Sargons regering, trängde skyterna dem tydligen söderut över Kaukasus (bergskedjan mellan Kaspiska havet och Svarta havet). Kimmerierna angrep riket Urartu (Ararat) och trängde in i östra Mindre Asien, och det armeniska namnet på Kappadokien, Gamirk‛, kan utan tvivel hänföras till deras invasion. I öster mötte kimmerierna det starka assyriska riket, och de begav sig därför västerut och stred mot frygerna och lydierna. De blev till sist utdrivna ur Lydien av den lydiske kungen Alyattes, Kroisos (Krösus) föregångare.
I Hesekiels profetia (av allt att döma fullbordad ca 591 f.v.t.) om hur ”Gog i landet Magog” angriper Jehovas återförsamlade folk blir ”Gomer och alla dess styrkor” omnämnda bland Gogs skaror tillsammans med Togarma och alla dess styrkor ”från de mest avlägsna områdena i norr”. (Hes 38:2–8; se GOG nr 2; MAGOG nr 2; TOGARMA.)
2. Diblajims dotter, som Hosea tog till hustru på Jehovas befallning. (Hos 1:2, 3) Gomer födde därefter tre barn, vilkas namn Gud använde till att förutsäga de katastrofala följderna av den andliga otrohet som israeliterna begick genom att dyrka främmande gudar. Om det första barnet, en son som fick namnet Jisreel, sägs det i skildringen att Gomer ”födde ... en son åt honom [Hosea]”. Men i samband med att de båda andra barnen föds sägs det inget om att profeten är fadern, så man har av den anledningen antagit att de var utomäktenskapliga barn. (Hos 1:3–9) Hosea 3:1–3 tycks beskriva hur Gomer efter att ha levt i otrohet förs tillbaka till profeten genom att han köper tillbaka henne som om hon vore en slav. Detta illustrerade att Gud skulle ta tillbaka Israel sedan nationen hade ångrat sig och vänt om.