Lärdomar från Skrifterna: Hosea 1:1—14:10
Jehova, vår Gud, är barmhärtig
JEHOVA är ”en Gud som utför handlingar av förlåtelse, som är nådig och barmhärtig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke”. (Nehemja 9:17, NW) Han står fast vid sina rättfärdiga normer men uppmanar syndare att ändra sinne eller ångra sig och så få åtnjuta ett gott förhållande till honom. Hur väl belystes inte detta av det Gud genom sin profet Hosea sade till de egensinniga israeliterna!
Efter sin långa tjänst på omkring 59 år (från omkring år 804 f.v.t. till efter 745 f.v.t.) avslutade profeten Hosea i trakten av Samaria den bibelbok som bär hans namn. Hosea profeterade i tiostammarsriket Israel på kung Jerobeam II:s och Juda härskare Ussias, Jotams, Ahas’ och Hiskias tid. (Hosea 1:1) Eftersom Israel inte tog någon notis om uppmaningarna till sinnesändring eller ånger, föll nationen för assyrierna, och dess huvudstad, Samaria, förstördes år 740 f.v.t. Även om Hoseas profetia riktades till människor under flydda århundraden, innehåller den lärdomar för oss angående vår Guds, Jehovas, barmhärtighet.
Israels egensinniga kurs
Jehova skänker barmhärtighet på grund av en syndares djupt kända ånger. (Psalm 51:19; Ordspråksboken 28:13) Guds villighet att visa barmhärtighet mot Israel illustrerades av Hoseas handlande mot sin hustru, Gomer. Han tog, som han blev befalld, ”en otuktens hustru” (NW). Efter det att Gomer hade fött Hosea ett barn födde hon tydligen två barn i äktenskapsbrott. Men profeten tog ändå barmhärtigt tillbaka sin hustru. På liknande sätt var Israel likt en otrogen hustru till Jehova, men de välsignelser det åtnjöt tillskrev det felaktigt den falske guden Baal. Men Jehova var villig att visa israeliterna barmhärtighet, om de ångrade sitt andliga äktenskapsbrott. — 1:1—3:5.
Syndare som önskar Guds barmhärtighet måste lämna sin syndiga kurs och rätta sig efter Guds kunskap. (Psalm 119:59, 66, 67) Jehova hade en rättstvist med Israels invånare, eftersom sanning, kärleksfull omtanke och kunskap om Gud saknades i deras land. Eftersom de förkastade kunskap, skulle Jehova förkasta dem. Det avgudadyrkande Israel och Juda skulle få avlägga räkenskap. Men det var förutsagt att de skulle söka Gud, när de befann sig ”i svårt trångmål” (NW). — 4:1—5:15.
Att skörda stormvind!
Det måste till gärningar som svarar mot sinnesändringen, om syndare skall få erfara Guds barmhärtighet. (Apostlagärningarna 26:20) ”Låt oss ... vända tillbaka till Jehova” (NW), vädjade Hosea. Men Israels (som kallades Efraim efter sin förnämsta stam) och Juda kärleksfulla omtanke var ”lik daggen som tidigt försvinner” (NW). Folket hade överträtt Guds förbund och inte frambringat några frukter som svarade mot sinnesändring. ”Som en enfaldig duva utan hjärta” (NW) sökte de hjälp från Egypten och Assyrien, men dessa politiska åtgärder skulle inte göra dem mera gott än ”en slak båge” (NW) med vilken det inte går att skjuta pilar mot en måltavla. — 6:1—7:16.
För att få skörda det som är gott måste de som söker Jehovas barmhärtighet också så det som är gott. (Galaterna 6:7, 8) Eftersom israeliterna övergav det som var gott, skördade de det som var ont. De fortsatte ”att så” ”vind”, och ”stormvind” skulle de få ”skörda” (NW). Gud skulle ”ägna uppmärksamhet åt deras synder” (NW), och i stället för att få skörda hans barmhärtighet skulle de få skörda hans ogynnsamma dom. De skulle bli ”flyktingar bland nationerna” (NW), och den assyriska erövringen bidrog antagligen till den situationen. — 8:1—9:17; 5 Moseboken 28:64, 65; 2 Kungaboken 15:29; 17:1—6, 22, 23; 18:9—12; 1 Krönikeboken 5:26.
Det är endast om vi fortsätter att sätta värde på heliga ting som vi kommer att få fortsätta att dra nytta av Guds barmhärtighet. (Hebréerna 12:14—16) Israeliterna saknade sådan uppskattning. I stället för att så säd i rättfärdighet och skörda i överensstämmelse med kärleksfull omtanke hade de plöjt ondska och fick skörda orättfärdighet. Gud kallade Israel ut ur Egypten som en son, men hans kärlek återgäldades med ”bedrägeri” (NW). Jehova gav dem följande råd: ”Till din Gud bör du vända tillbaka, i det du bevarar kärleksfull omtanke och rättvisa.” (NW) Men Efraim ägnade sig åt grov synd och förtjänade tillrättavisning i stället för barmhärtighet. — 10:1—12:14.
Vänd tillbaka till Jehova
Till och med de som syndar allvarligt kan vända tillbaka till Jehova och få erfara barmhärtighet. (Psalm 145:8, 9) Hosea nämnde återigen Guds kärleksfulla omvårdnad om israeliterna. Trots att nationen vände sig emot Jehova, lovade han återställelse, när han sade: ”Ur Sheols hand kommer jag att friköpa dem; från döden kommer jag att återvinna dem.” (NW) Samaria (Israel) måste få betala ett pris för sin upproriskhet. Men israeliterna uppmanades att komma tillbaka till Gud med hälsosamma ord, sina ”läppars ungtjurar” (NW). Profetian avslutas med den tröstande tanken att den vise och rättfärdige som vandrar på Jehovas rättrådiga vägar skulle få åtnjuta hans barmhärtighet och kärlek. — 13:1—14:10.
Lärdomar att komma ihåg: Jehova skänker barmhärtighet på grund av en syndares uppriktiga ånger. Men syndare som önskar Guds barmhärtighet måste rätta sig efter hans kunskap och frambringa gärningar som svarar mot deras ånger eller sinnesändring. De måste så det som är gott och måste fortsätta att uppskatta heliga ting. Och man kan hämta tröst av vetskapen att till och med de som syndar allvarligt kan vända tillbaka till den Högste med hopp, eftersom Jehova, vår Gud, är barmhärtig.
[Ruta på sidan 14]
GRANSKADE SKRIFTSTÄLLEN
o 2:21—23 — Jisreel betyder ”Gud kommer att så säd” (NW). Jehova skulle församla en trogen kvarleva och så dem likt säd i Juda, där det skulle finnas säd, sött vin och olja. För den behövande kvarlevans räkning skulle dessa goda ting be jorden ge ifrån sig mineralämnen till sädens strån, vinrankorna och olivträden. Jorden skulle vädja till himlen om regn, och den skulle be Gud frambringa skyar som skulle ge de behövliga regnskurarna.
o 5:1 — De avfälliga prästerna och kungarna i Israel blev till en snara och ett nät för folket genom att locka dem att ägna sig åt falsk tillbedjan. Berget Tabor (väster om Jordan) och Mispa (en stad öster om den floden) var centra för falsk tillbedjan. Utöver hela Israel utövade folket avgudadyrkan på grund av det dåliga exempel som gavs av deras ledare, vilka skulle få erfara Guds ogynnsamma dom.
o 7:4—8 — Äktenskapsbrytande israeliter liknades vid en bagares ugn, antagligen på grund av deras onda begär som brann inom dem. Det var för att Efraim (Israel) beblandat sig med nationerna genom att anta deras vägar och söka förbund med dem som det också var likt en rund kaka bakad endast på ena sidan.
o 9:10 — Israeliterna ”tog sig för att överlämna sig åt skamligheterna” (NW), när de slöt sig till Baal-Peor på Moabs hedar. (4 Moseboken 25:1—5) Hosea använde här ett hebreiskt verb som betyder ”dra sig tillbaka; hålla sig avskild för”. Israeliterna var överlämnade åt Gud, men avskilde sig åt Baal-Peor. Denna händelse kan ha nämnts, eftersom tillbedjan av Baal var tiostammarsrikets värsta synd. (Hosea 2:8, 13) Må vi lyssna till denna varning och aldrig bryta vårt överlämnande åt Jehova. — 1 Korintierna 10:8, 11.
o 10:5 — Bet-Aven (som betyder ”Skadlighetens hus”) användes i nedsättande bemärkelse om Betel, som betyder ”Guds hus”. Betel hade varit Guds hus, men på grund av den kalvdyrkan som utövades där hade det blivit ett skadlighetens hus. (1 Kungaboken 12:28—30) När kalvavguden fördes i landsflykt, skulle folket bli förskräckt för den. Den livlösa avguden skulle inte kunna skydda sig själv och ännu mindre dem som tillbad den. — Psalm 115:4—8.
o 13:14 (NW) — Jehova skulle då inte skona de olydiga israeliterna genom att rädda dem från Sheols makt eller återvinna dem från döden. Han skulle inte visa något medlidande, eftersom de inte förtjänade barmhärtighet. Men aposteln Paulus visade att Gud till slut skulle uppsluka döden för evigt och upphäva dess seger. Jehova visade sin makt att göra detta genom att uppväcka Jesus Kristus från döden och Sheol och gav således en garanti för att människor som är i hans minne kommer att uppväckas av hans Son under Rikets styre. — Johannes 5:28, 29.