Ett angrepp från norr!

 1. Vilken studiemetod använde broder Russell och några andra, och varför var den så bra?

FÖR mer än hundra år sedan började Charles Taze Russell och några andra träffas för att studera Bibeln tillsammans. De ville ta reda på vad Bibeln egentligen säger om Jehova Gud, Jesus Kristus, vad som händer när man dör och återlösningen. Deras studiemetod var enkel. Någon tog upp ett ämne och sedan läste man alla bibelverser som hade med det ämnet att göra. Sedan skrev man ner det man hade kommit fram till. Jehova hjälpte den här gruppen att förstå grundläggande sanningar i Bibeln, och de här sanningarna är viktiga för oss än i dag.

 2. Vad kan leda till att man drar fel slutsats om en biblisk profetia?

² Den här gruppen förstod snart att det är en sak att ta reda på Bibelns grundläggande lärofrågor men en helt annan sak att förstå Bibelns profetior. Varför då? Ett skäl är att det oftast är lättast att förstå en profetia när den håller på att uppfyllas eller redan har uppfyllts. Men det finns ett till skäl. För att förstå en profetia rätt måste man i regel titta på sammanhanget. Om man bara fokuserar på en del av profetian är det lätt att dra fel slutsatser. Det verkar som att det är det som har hänt med en profetia i Joel. Vi ska gå igenom den profetian och se varför vi behöver justera hur vi förstår den.

3, 4. Hur har vi hittills förstått profetian i Joel 2:7–9?

³ Läs Joel 2:7–9. Joel förutsäger att en gräshoppssvärm ska ödelägga Israels land. Gräshopporna har käkar och tänder som lejon och slukar allt de ser! (Joel 1:4, 6) Vi har i många år trott att gräshoppssvärmen som ingen kan stoppa representerar Jehovas folk som predikar energiskt. Vi förklarade det som att predikoarbetet hade en förödande effekt på ”landet”, det vill säga de människor som påverkas av de religiösa ledarna.b

⁴ Om man bara läser Joel 2:7–9 verkar det vara en logisk förklaring. Men när man läser profetian i sin helhet är det tydligt att man måste förstå den på ett annat sätt. Vi ska gå igenom fyra skäl till att det är så.

5, 6. Vad kan man fundera på när man läser a) Joel 2:20? b) Joel 2:25?

⁵ För det första: Lägg märke till vad Jehova säger att han ska göra med gräshoppssvärmen: ”Jag ska driva den som kommer från norr [det vill säga gräshoppssvärmen] långt bort från er.” (Joel 2:20) Varför skulle Jehova driva bort gräshopporna om de representerar hans vittnen som följer Jesus befallning att predika och göra lärjungar? (Hes. 33:7–9; Matt. 28:19, 20) Jehova skulle såklart aldrig driva bort sina trogna tjänare, så det här måste handla om någon slags fiende till Guds folk.

⁶ För det andra: Tänk på vad som står i Joel 2:25: ”Jag ska ge er gottgörelse för de år då landet härjades av svärmande gräshoppor, vinglösa gräshoppor, omättliga gräshoppor och andra glupska gräshoppor.” Jehova lovar alltså att ge ”gottgörelse” för den skada gräshopporna har ställt till med. Om gräshopporna är en bild av dem som predikar skulle det betyda att deras budskap är skadligt. Men budskapet räddar liv och kan få onda människor att ångra sina synder. (Hes. 33:8, 19) Det är en fantastisk möjlighet för dem!

 7. Vad förstår vi av orden ”efter detta” i Joel 2:28, 29?

⁷ Läs Joel 2:28, 29. För det tredje: Tänk på i vilken ordning händelserna nämns i profetian. Jehova sa: ”Efter detta ska jag utgjuta min ande”, det vill säga efter att gräshopporna hade gjort det de skulle. Om gräshopporna representerar Guds folk, så skulle det innebära att han utgöt sin ande över dem efter att de hade predikat färdigt. Men utan Jehovas heliga ande hade hans folk aldrig klarat av att fortsätta predika i så många år trots motstånd och förbud.

 8. Vilka representerar gräshopporna i Uppenbarelseboken 9:1–11? (Se bilden på framsidan.)

⁸ Läs Uppenbarelseboken 9:1–11. För det fjärde: Vi har tidigare kopplat ihop gräshoppssvärmen i Joels profetia med vårt predikoarbete eftersom det finns en liknande profetia i Uppenbarelseboken. Den profetian beskriver gräshoppor som har ”människoansikten” och något ”som såg ut som kronor av guld” på sina huvuden. (Upp. 9:7) De plågar ”de människor som inte har Guds sigill på sin panna” (det vill säga Guds fiender) i fem månader, vilket är en gräshoppas normala livslängd. (Upp. 9:4, 5) Det verkar vara en beskrivning av Jehovas smorda tjänare. De förkunnar modigt Guds dom mot den här onda världsordningen, och det är väldigt obehagligt för dem som har valt att stå på den här världens sida.

 9. Vilka tydliga skillnader finns det mellan gräshopporna i Joel och dem i Uppenbarelseboken?

⁹ Det finns likheter mellan profetian i Uppenbarelseboken och den i Joel. Men det finns också tydliga skillnader. I Joels profetia slukade gräshopporna all växtlighet. (Joel 1:4, 6, 7) Men i Johannes syn blev gräshopporna tillsagda att ”inte skada gräset ... eller någon annan växtlighet”. (Upp. 9:4) Gräshopporna som Joel såg kom från norr. (Joel 2:20) Men de som Johannes såg kom upp ur en avgrund. (Upp. 9:2, 3) I Joels bok drevs gräshopporna bort. Men i Uppenbarelseboken drevs gräshopporna inte bort, utan tilläts göra klart sitt arbete. Det finns ingenting som visar att Jehova var missnöjd med dem. (Se rutan ”Profetior om gräshoppor – lika men olika”.)

10. Nämn ett exempel som visar att bildspråk i Bibeln kan betyda olika saker i olika sammanhang.

¹⁰ De tydliga skillnaderna mellan de här två profetiorna hjälper oss att förstå att de inte handlar om samma sak. Gräshopporna i Joels profetia är alltså inte samma som gräshopporna i Uppenbarelseboken. Det är inte ovanligt att samma bildspråk i Bibeln betyder helt olika saker i olika sammanhang. I Uppenbarelseboken 5:5 kallas Jesus till exempel ”lejonet som är av Judas stam”, men i 1 Petrus 5:8 beskrivs djävulen som ”ett rytande lejon”. De här fyra skälen som vi har gått igenom visar att vi måste förstå Joels profetia på ett annat sätt. Hur ska den förstås?

11. Hur hjälper Joel 1:6 och 2:1, 8, 11 oss att förstå vilka gräshopporna är?

¹¹ När man tittar på den här profetian i Joel i sitt sammanhang ser man att den handlar om ett militärt angrepp. (Joel 1:6; 2:1, 8, 11) Jehova sa att han skulle använda sin ”stora armé” (det vill säga babyloniska soldater) för att straffa de upproriska israeliterna. (Joel 2:25) Den babyloniska armén skulle angripa Israel norrifrån, och därför är det logiskt att den beskrivs som ”den som kommer från norr”. (Joel 2:20) Armén liknas vid en välorganiserad gräshoppssvärm. Joel säger så här om soldaterna: ”Var och en följer sin givna kurs. ... De väller in i staden, springer på muren. De klättrar upp på husen, tar sig in genom fönstren som tjuvar.” (Joel 2:8, 9) Kan du se det här framför dig? Soldaterna är överallt. Det finns ingenstans att gömma sig. Ingen kommer undan babylonierna!

12. Hur uppfylldes Joels profetia om gräshopporna?

¹² Babylonierna (eller kaldéerna) invaderade Jerusalem år 607 f.v.t. precis som en gräshoppssvärm. Bibeln berättar att kaldéernas kung ”dödade deras unga män med svärd ... Han skonade varken unga män eller unga kvinnor, gamla eller svaga. Gud gav allt i hans hand.” Det sägs vidare: ”Han brände ner den sanne Gudens hus, rev ner Jerusalems mur, brände ner alla de befästa tornen och förstörde allt av värde.” (2 Krön. 36:17, 19) Efter babyloniernas framfart i landet sa folk: ”Det är en ödemark, tom på människor och djur, och det har blivit givet åt kaldéerna.” (Jer. 32:43)

13. Vad betyder det som står i Jeremia 16:16, 18?

¹³ Omkring 200 år efter att Joel hade skrivit ner sin profetia, använde Jehova Jeremia för att förutsäga något mer om angreppet. Jehova sa att de invaderande styrkorna skulle leta rätt på och ta till fånga varenda israelit som syndade mot honom. Det står: ”’Jag sänder bud efter många fiskare’, säger Jehova, ’och de ska fiska dem. Sedan ska jag sända bud efter många jägare, och de ska fånga dem på alla kullar och höjder och i alla klyftor i bergen.’” Han fortsätter: ”Jag [ska] låta dem betala fullt ut för sina överträdelser och synder.” Det skulle inte finnas någon plats, varken i havet eller på land, där israeliterna skulle kunna gömma sig för babylonierna. (Jer. 16:16, 18)

14. När uppfylldes Joel 2:28, 29?

¹⁴ Joel kommer även med ett positivt budskap. Landet ska återställas och bli produktivt igen. (Joel 2:23–26) Och längre fram skulle det komma en tid när det skulle finnas ett överflöd av andlig mat. ”Jag [ska] utgjuta min ande över alla slags människor”, säger Jehova. ”Era söner och era döttrar ska profetera ... Även över mina slavar och slavinnor ska jag utgjuta min ande i de dagarna.” (Joel 2:28, 29) Guds ande utgöts inte över israeliterna så fort de återvände till sitt hemland, utan det skulle dröja flera hundra år, ända till pingsten år 33 v.t. Hur vet vi det?

15. Vilken justering av texten i Joel 2:28 gjorde Petrus i Apostlagärningarna 2:16, 17, och vad förstår vi av det?

¹⁵ Under inspiration av Guds ande sa Petrus att Joel 2:28, 29 uppfylldes i samband med något fantastiskt som hände på pingstdagen. Omkring klockan nio den morgonen utgöts helig ande mirakulöst över män och kvinnor, och de började prata om ”Guds storslagna gärningar” på olika språk. (Apg. 2:11) Under inspiration citerade Petrus Joels profetia men med en skillnad. (Läs Apostlagärningarna 2:16, 17.) Tänkte du på vad det var för skillnad? I stället för att börja citatet med ”efter detta”, så säger han att Guds ande skulle utgjutas över alla slags människor ”i de sista dagarna”. I det här sammanhanget syftade han på de sista dagarna för den judiska världsordningen. Så vi förstår att det dröjde många år innan Joels profetia uppfylldes.

16. Vilken effekt hade Guds ande på predikoarbetet under det första århundradet, och hur är det i dag?

¹⁶ När Guds ande hade utgjutits under det första århundradet tog predikoarbetet fart och nådde så småningom ut till hela världen. Paulus skrev sitt brev till kolosserna omkring år 61 v.t., och då skrev han att de goda nyheterna hade ”predikats i hela skapelsen under himlen”. (Kol. 1:23) När Paulus sa ”hela skapelsen” så menade han den då kända världen. Tack vare Jehovas heliga ande har predikoarbetet ökat otroligt mycket i omfattning, och i dag predikas det ”överallt på jorden”. (Apg. 13:47; se rutan ”Jag ska utgjuta min ande”.)

17. Vad betyder Joels profetia om gräshopporna, och vad trodde vi förut?

¹⁷ Vad är det som har förändrats? Nu förstår vi profetian i Joel 2:7–9 bättre. De här verserna handlar inte om vårt ihärdiga predikande, utan om den babyloniska armén när den stormade in i Jerusalem år 607 f.v.t.

18. Vad har inte förändrats?

¹⁸ Vad har inte förändrats? Jehovas folk fortsätter att predika de goda nyheterna överallt och på alla möjliga sätt. (Matt. 24:14) Inga förbud från myndigheter kan hindra oss från att följa befallningen att predika. Med Jehovas hjälp predikar vi modigt mer än någonsin. Vi fortsätter ödmjukt att be Jehova hjälpa oss att förstå Bibelns profetior. Och vi är övertygade om att han kommer att vägleda oss så att vi ”förstår hela sanningen” när det är rätt tid för det. (Joh. 16:13)