Tala Guds ord med frimodighet
”Gå och profetera för mitt folk.” (AMOS 7:15)
1, 2. Vem var Amos, och vad får vi veta om honom i Bibeln?
NÄR en man höll på att utföra sitt uppdrag att vittna om Jehova, träffade han en präst. Prästen skrek åt honom: ”Sluta predika! Ge dig av härifrån!” Vad gjorde vittnet? Gjorde han som prästen sade, eller fortsatte han att tala Guds ord med frimodighet? Det kan du få veta, för det här vittnet skrev ner sina erfarenheter i en bok som bär hans namn. Det är bibelboken Amos. Men innan vi tar reda på mer om konfrontationen med prästen skall vi ta del av några bakgrundsupplysningar om Amos.
2 Vem var Amos? När levde han, och var bodde han? Svaren på de här frågorna finns i Amos 1:1, där vi läser: ”De ord som Amos, som var bland fåruppfödarna från Tekoa, fick ... i de dagar då Ussia var kung i Juda och i de dagar då Jerobeam, Joas son, var kung i Israel.” Amos bodde i Juda. Hans hemstad var Tekoa, 16 kilometer söder om Jerusalem. Han levde i slutet av 800-talet f.v.t., när kung Ussia regerade i Juda och Jerobeam II var kung i tiostammarsriket Israel. Amos var fåruppfödare. Men enligt Amos 7:14 var han inte enbart ”boskapsherde”, utan också en som ”ritsade fikonen på sykomorträd”. Han arbetade alltså som säsongsarbetare under en del av året. Han ritsade, eller stack hål på, fikon. Det här gjordes för att fikonen skulle mogna fortare, och det var en tröttsam och långtråkig uppgift.
”Gå och profetera”
3. Hur kan vi, om vi tycker att vi inte är kvalificerade att predika, bli hjälpta av att lära oss en del om Amos?
3 Amos sade uppriktigt: ”Jag var inte profet, inte heller var jag profetson.” (Amos 7:14) Han var varken son till en profet eller övad som profet. Men av alla människor i Juda utvalde Jehova Amos till att utföra hans verk. Han utvalde vid det här tillfället inte en mäktig kung, en lärd präst eller en rik hövding. Det här lär oss något som känns lugnande. Vi kanske inte har mycket till världslig status eller utbildning. Men bör vi därför tycka att vi inte är kvalificerade att predika Guds ord? Absolut inte! Jehova kan rusta oss att förkunna hans budskap – även på svåra distrikt. Eftersom det var just det som Jehova gjorde för Amos, är det lärorikt för alla som vill tala Guds ord med frimodighet att se närmare på det exempel som denne oförskräckte profet utgjorde.
4. Varför var det en utmaning för Amos att profetera i Israel?
4 Jehova befallde Amos: ”Gå och profetera för mitt folk Israel.” (Amos 7:15) Det uppdraget var en utmaning. Vid den tiden rådde fred och säkerhet i tiostammarsriket Israel, och man åtnjöt materiellt välstånd. Många hade både ”vinterhus” och ”sommarhus”, och dessa var inte gjorda av vanligt tegel utan av dyrbar ”huggen sten”. Somliga ägde eleganta möbler med elfenbensinläggningar och drack vin från ”härliga vingårdar”. (Amos 3:15; 5:11) Många var därför självbelåtna. Det distrikt som Amos blev förordnad att tjäna på kan faktiskt ha liknat det som somliga av oss förkunnar på i dag.
5. Vilka orätta handlingar gjorde sig somliga israeliter skyldiga till?
5 Det var inte fel av israeliterna att ha materiella ägodelar. Men somliga samlade på sig rikedomar genom oärliga metoder. De rika ”bedrar de ringa” och ”undertrycker de fattiga”, läser vi i Amos 4:1. Mäktiga köpmän, domare och präster konspirerade för att stjäla från de fattiga. Låt oss nu gå tillbaka i tiden och iaktta vad dessa män gjorde.
Guds lag överträds
6. Hur utnyttjade israelitiska köpmän andra?
6 Vi beger oss först till torget. Där gjorde oärliga köpmän ”efan liten” och ”sikeln stor” och sålde till och med ”avfall” som brödsäd. (Amos 8:5, 6) Köpmännen lurade kunderna när det gällde mängden, priset var för högt och kvaliteten undermålig. När så köpmännen fullständigt hade ruinerat de fattiga, måste dessa olyckliga människor sälja sig som slavar. Då köpte köpmännen dem ”för ett par sandaler”. (Amos 8:6) Kan du tänka dig! Dessa giriga köpmän ansåg inte sina medisraeliter vara värda mer än ett par sandaler! Vilken förkrossande förnedring av de fattiga, och vilken grov överträdelse av Guds lag! Ändå sägs det att samma köpmän höll ”sabbaten”. (Amos 8:5) Ja, de var religiösa, men bara till det yttre.
7. Vad gjorde det möjligt för israelitiska köpmän att bryta Guds lag?
7 Hur kunde köpmännen komma undan, trots att de bröt mot det bud i Guds lag som sade: ”Du skall älska din nästa som dig själv”? (3 Moseboken 19:18) De lyckades med det därför att de som borde ha upprätthållit lagen – domarna – var deras medbrottslingar. Vid stadsporten, där rättsfall behandlades, tog domarna ”mutor för att tiga och trängde undan de fattiga”. I stället för att skydda de fattiga svek domarna dem för mutor. (Amos 5:10, 12) Så även domarna ignorerade Guds lag.
8. Vilket uppförande blundade de onda prästerna för?
8 Vilken roll spelade då prästerna i Israel? För att få reda på det måste vi vända vår uppmärksamhet till en annan plats. Lägg märke till vilka synder som prästerna tillät ”i sina gudars hus”! Genom Amos sade Gud: ”En man och hans far går till samma flicka för att vanhelga mitt heliga namn.” (Amos 2:7, 8) Föreställ dig detta! En israelitisk far och hans son begick sexuell omoraliskhet med samma tempelprostituerade. Och de onda prästerna blundade för denna omoraliskhet! (3 Moseboken 19:29; 5 Moseboken 5:18; 23:17)
9, 10. Vilka överträdelser av Guds lag gjorde sig israeliterna skyldiga till, och vad kan det jämföras med i våra dagar?
9 Beträffande andra slag av syndigt uppförande sade Jehova: ”På kläder som är tagna i pant sträcker de ut sig bredvid varje altare; och bötfälldas vin dricker de i sina gudars hus.” (Amos 2:8) Ja, prästerna och människorna i allmänhet ignorerade den lag som finns nedtecknad i 2 Moseboken 22:26, 27 och som sade att en klädnad som hade tagits i pant skulle lämnas tillbaka före solnedgången. I stället använde de den som en filt som de kunde sträcka ut sig på medan de festade och drack till sina falska gudars ära. Och för de böter som de utkrävde av de fattiga köpte de vin som de drack vid sina falska religiösa fester. De hade sannerligen kommit långt bort från den rena tillbedjans stig!
10 Israeliterna bröt på ett skamligt sätt mot de två största buden i lagen – att älska Jehova och att älska sin nästa. Gud sände därför Amos för att fördöma dem för deras trolöshet. I våra dagar återspeglar världens nationer, inbegripet kristenheten, de korrupta förhållandena i det forntida Israel. Medan somliga har det gott ställt, blir många andra ekonomiskt ruinerade och får lida känslomässigt på grund av oärliga ledare inom affärsvärlden, politiken och den falska religionen, vilka handlar utan moral. Men Jehova bryr sig om dem som lider och som drivs att söka honom. Därför har han gett sina nutida tjänare en uppgift som liknar Amos uppdrag – nämligen att predika hans ord med frimodighet.
11. Vad kan vi lära oss av Amos exempel?
11 Eftersom vår uppgift liknar den som Amos fick, har vi stor nytta av att undersöka hans exempel. Amos visar oss faktiskt 1) vad vi skall predika, 2) hur vi skall predika och 3) varför inga motståndare kan stoppa vårt predikoarbete. Låt oss granska de här punkterna en i taget.
Hur vi kan efterlikna Amos
12, 13. Hur visade Jehova att han var missnöjd med israeliterna, och hur reagerade de?
12 Som Jehovas vittnen koncentrerar vi vår kristna tjänst på arbetet med att predika om Guds kungarike och göra lärjungar. (Matteus 28:19, 20; Markus 13:10) Men vi riktar också uppmärksamheten på Guds varningar, alldeles som Amos gjorde när han förklarade att Jehova skulle låta straff komma över de onda. Amos 4:6–11 visar till exempel att Jehova upprepade gånger uttryckte sitt missnöje med Israel. Han gav människorna ”brist på bröd”, slog dem med ”svedning av säden och med mjöldagg” och sände ”pest” bland dem. Gjorde det här att israeliterna ångrade sig? ”Ni vände inte tillbaka till mig”, sade Gud. Nej, israeliterna förkastade gång på gång Jehova.
13 Jehova straffade de förhärdade israeliterna. Men först fick de en profetisk varning. I linje med detta förklarade Gud: ”Den suveräne Herren Jehova gör ingenting utan att han har uppenbarat sin förtroliga angelägenhet för sina tjänare profeterna.” (Amos 3:7) Gud hade talat om för Noa att den stora översvämningen skulle komma och gav honom i uppdrag att varna människorna. På liknande sätt sade Jehova till Amos att han skulle avge en sista varning. Sorgligt nog brydde sig israeliterna inte om budskapet från Gud och vägrade att göra det som var rätt.
14. Vilka likheter finns det mellan Amos tid och vår tid?
14 Du håller säkert med om att det finns en del slående likheter mellan Amos tid och vår tid. Jesus Kristus förutsade att många svårigheter skulle inträffa under ändens tid. Han förutsade också ett världsomfattande predikoarbete. (Matteus 24:3–14) Men precis som på Amos tid bryr sig de flesta i våra dagar inte om tidstecknet eller budskapet om Guds kungarike. För dessa blir följden densamma som för de förhärdade israeliterna. Jehova varnade dem: ”Gör dig redo att möta din Gud.” (Amos 4:12) De mötte Gud på så sätt att de fick känna av hans straffdom när de besegrades av Assyrien. I vår tid kommer den ogudaktiga världen att ”möta ... Gud” vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:14, 16) Men så länge Jehova visar tålamod uppmanar vi så många som möjligt: ”Sök Jehova, så får ni leva.” (Amos 5:6)
Vi möter motstånd likt Amos
15–17. a) Vem var Amazja, och hur reagerade han för Amos uttalanden? b) Vilka anklagelser riktade Amazja mot Amos?
15 Vi kan efterlikna Amos inte bara beträffande vad vi förkunnar, utan också beträffande hur vi förkunnar. Det här ser vi tydligt i kapitel 7, där vi läser om prästen som nämndes i början av artikeln. Det var ”Amazja, prästen i Betel”. (Amos 7:10) Staden Betel var ett centrum för Israels avfälliga religion, där kalvdyrkan ingick. Amazja var alltså präst i nationens statsreligion. Hur reagerade han för Amos modiga uttalanden?
16 Amazja sade till Amos: ”Du synskådare, ge dig av, förpassa dig bort till Judas land, och ät bröd där, och där kan du profetera. Men i Betel får du inte längre profetera, ty det är en kungs helgedom och ett kungarikes hus.” (Amos 7:12, 13) Amazja sade alltså i själva verket: ”Gå hem med dig! Vi har vår egen religion.” Han försökte också få de styrande att förbjuda Amos verksamhet och sade till kung Jerobeam II: ”Amos har anstiftat en sammansvärjning mot dig mitt i Israels hus.” (Amos 7:10) Ja, Amazja anklagade Amos för högförräderi! Han sade till kungen: ”Detta är vad Amos har sagt: ’Jerobeam skall dö för svärd; och Israel skall helt visst gå i landsflykt, bort från sin mark.’” (Amos 7:11)
17 I dessa ord lindade Amazja in tre vilseledande uttalanden. Han sade: ”Detta är vad Amos har sagt.” Men Amos hade aldrig påstått att han var upphovet till profetian. I stället hade han hela tiden sagt: ”Detta är vad Jehova har sagt.” (Amos 1:3) Amos anklagades också för att säga: ”Jerobeam skall dö för svärd.” Men som framgår av Amos 7:9 hade Amos profeterat: ”Jag [Jehova] skall resa mig mot Jerobeams hus med ett svärd.” Gud hade förutsagt denna olycka för Jerobeams ”hus”, hans efterkommande. Vidare påstod Amazja att Amos hade sagt: ”Israel skall helt visst gå i landsflykt.” Men Amos hade också profeterat att alla israeliter som återvände till Gud skulle bli välsignade. Det är därför uppenbart att Amazja använde sig av halvsanningar i ett försök att få till stånd ett officiellt förbud mot Amos predikoarbete.
18. Vilka paralleller finns det mellan de metoder som Amazja använde och de som används av prästerskapet i våra dagar?
18 Ser du parallellerna mellan de metoder som Amazja använde och de som Jehovas folks motståndare i våra dagar använder? Precis som Amazja försökte tysta Amos, försöker somliga av dagens präster, prelater och patriarker hindra det predikoarbete som Jehovas tjänare utför. Amazja anklagade med orätt Amos för högförräderi. En del präster i dag kommer på liknande sätt med falska anklagelser om att Jehovas vittnen är ett hot mot landets säkerhet. Och precis som Amazja vände sig till kungen för att få hjälp att bekämpa Amos, vänder sig prästerskapet ofta till sina politiska bundsförvanter för att få hjälp och stöd för att förfölja Jehovas vittnen.
Motståndarna kan inte stoppa vårt predikoarbete
19, 20. Hur reagerade Amos för motståndet från Amazja?
19 Hur reagerade Amos på Amazjas motstånd? Först frågade Amos prästen: ”Säger du: ’Du skall inte profetera mot Israel’?” Utan att tveka talade sedan Guds modige profet ord som Amazja verkligen inte ville höra. (Amos 7:16, 17) Amos lät sig inte skrämmas. Vilket utmärkt föredöme för oss! När det gäller att tala Guds ord vill vi inte vara olydiga mot vår Gud, inte ens i länder där de som i våra dagar motsvarar Amazja underblåser brutal förföljelse. Precis som Amos fortsätter vi att förkunna: ”Detta är vad Jehova har sagt.” Och motståndarna kan inte stoppa vårt predikoarbete, för ”Jehovas hand” är med oss. (Apostlagärningarna 11:19–21)
20 Amazja borde ha förstått att hans hotelser var meningslösa. Amos hade redan förklarat varför ingen på jorden kunde hindra honom från att tala – och det är den tredje punkten vi skall behandla. Enligt Amos 3:3–8 använde Amos en serie frågor och illustrationer för att visa att det finns en orsak till allt som händer. Sedan gjorde han den här tillämpningen: ”Ett lejon ryter! Vem fruktar då inte? Den suveräne Herren Jehova själv talar! Vem profeterar då inte?” Med andra ord sade Amos till sina åhörare: ”Lika självklart som ni blir rädda när ni hör ett lejon ryta, lika självklart är det att jag predikar Guds ord när jag hör Jehovas befallning att göra det.” Gudsfruktan, eller djup vördnad för Jehova, drev Amos att tala med frimodighet.
21. Hur svarar vi på Guds befallning att vi skall predika de goda nyheterna?
21 Vi hör också Jehovas befallning att predika. Hur reagerar vi? Likt Amos och Jesu första efterföljare kommer vi att med Jehovas hjälp tala hans ord med frimodighet. (Apostlagärningarna 4:23–31) Varken förföljelse som motståndarna anstiftar eller självbelåtenhet hos dem vi predikar för kommer att tysta oss. Med samma nit som Amos visade drivs Jehovas vittnen jorden runt att fortsätta att förkunna de goda nyheterna med frimodighet. Vi har ansvaret att varna människor för Jehovas kommande dom. Vad innebär denna dom? Den frågan kommer att besvaras i följande artikel.
Hur skulle du svara?
• Under vilka förhållanden fullgjorde Amos det uppdrag han hade fått av Gud?
• Vad skall vi, likt Amos, predika?
• Med vilken inställning bör vi utföra vårt predikoarbete?
• Varför kan inte motståndarna stoppa vårt vittnande?
[Bild på sidan 10]
Gud utvalde Amos, en som ritsade fikon, till att utföra hans verk
[Bilder på sidan 13]
Förkunnar du, likt Amos, Jehovas budskap med frimodighet?