Förlita dig på Jehova, det betyder liv!
”Förlita dig på Jehova av hela ditt hjärta, och stöd dig inte på ditt eget förstånd.” (ORDS. 3:5)
1. Varför behöver vi alla tröst och uppmuntran?
VI BEHÖVER ALLA få tröst och uppmuntran. Vårt liv kanske är fyllt av oro, sorger och besvikelser. Vi kan ha kommit upp i åren, fått dålig hälsa eller förlorat någon vi älskar i döden. En del av oss blir illa behandlade. Och våldet runt omkring oss bara ökar. Vi vet ju att de här kritiska tiderna är ett tecken på att vi lever i ”de sista dagarna” och att vi för varje dag som går kommer en dag närmare den nya världen. (2 Tim. 3:1) Men samtidigt kanske vi har väntat väldigt länge på att få se Jehovas löften uppfyllas, och våra bekymmer kanske bara blir fler och fler. Så var kan vi få tröst och uppmuntran?
2, 3. a) Vad känner vi till om Habackuk? b) Varför ska vi se närmare på Habackuks bibelbok?
2 För att få svar på den frågan ska vi undersöka Habackuks bibelbok. Namnet Habackuk betyder troligtvis ”innerlig omfamning” och skulle kunna syfta på att Jehova tröstar sina tjänare, som om han gav dem en varm kram, eller på att de tillitsfullt håller sig tätt intill honom. Bibeln säger nästan ingenting om Habackuks liv, men hans bok är verkligen uppmuntrande. Habackuk vände sig till Gud och ställde flera djupa frågor, frågor som många av oss har funderat på. Så Jehova svarade sin profet och lät honom skriva ner konversationen för vår skull. (Hab. 2:2)
3 Det här förtroliga samtalet mellan Jehova och hans bekymrade profet är det enda Bibeln berättar om Habackuk. Det han skrev ingår i ”allt som har skrivits förr” och som har bevarats i Guds ord för att ge oss hopp. Ja, ”Skrifterna ger oss tröst och hjälper oss att hålla ut”. (Rom. 15:4) Hur kan Habackuks bok hjälpa oss på ett personligt plan? Den kan hjälpa oss att förstå vad det verkligen innebär att lita på Jehova. Habackuks profetia försäkrar oss också om att det är möjligt att känna inre frid trots problem och prövningar. Med det i tankarna ska vi undersöka hans bok mer i detalj.
BE TILL JEHOVA
4. Varför var Habackuk bekymrad?
4 Läs Habackuk 1:2, 3. Habackuk levde under en mycket svår tidsperiod. Han var omgiven av onda och våldsamma människor, och det gjorde honom helt förtvivlad. När skulle deras ondska få ett slut? Varför dröjde det så länge innan Jehova gjorde något? Överallt såg Habackuk sina egna landsmän behandla varandra orättvist och hårt. Han kände sig helt maktlös. Så i den här mörka situationen vände han sig till Jehova och bad honom ingripa. Habackuk kanske hade börjat undra om Jehova verkligen brydde sig om vad som pågick. Det verkade som att hans ingripande skulle dröja. Har du också känt det så ibland?
5. Vilken viktig lärdom innehåller Habackuks bok? (Se den inledande bilden.)
5 Hade Habackuk förlorat tilliten till Jehova? Hade han tappat tron på hans löften? Nej, inte alls! Bara det att han öppnade sig för Jehova och berättade för honom hur han kände det visar att han fortfarande förlitade sig på honom. Men uppenbarligen kunde han inte förstå varför Gud väntade så länge med att ingripa och lät honom lida så mycket. Att Jehova inspirerade Habackuk att skriva ner sina oroande tankar lär oss något mycket viktigt: Vi behöver aldrig vara rädda för att berätta för Jehova om sådant som oroar oss eller väcker tvivel. Han vädjar faktiskt till oss att vända oss till honom i bön och öppna vårt hjärta för honom. (Ps. 50:15; 62:8) Och i Ordspråksboken 3:5 finns följande uppmaning: ”Förlita dig på Jehova av hela ditt hjärta, och stöd dig inte på ditt eget förstånd.” Habackuk kände förmodligen till de här orden och tillämpade dem i sitt liv.
6. Varför är det så viktigt med bön?
6 Habackuk litade på Jehova, sin vän och Far, och tog initiativet till att komma närmare honom. Han gick inte bara omkring och oroade sig över situationen och försökte hitta en egen lösning. Nej, han berättade för Jehova hur han kände det och är därför ett fint exempel för oss. Jehova, ”som hör bön”, inbjuder oss att visa att vi förtröstar på honom genom att be till honom och berätta vad som tynger oss. (Ps. 65:2) När vi gör det får vi uppleva att Jehova svarar oss genom att ge oss tröst och vägledning, som om han gav oss en varm omfamning! (Ps. 73:23, 24) Oavsett vad vi går igenom kommer han att hjälpa oss att förstå hur han ser på vår situation. Våra innerliga böner till Jehova är faktiskt ett av de bästa sätten för oss att visa att vi litar på honom.
LYSSNA PÅ JEHOVA
7. Hur reagerade Jehova på Habackuks ord?
7 Läs Habackuk 1:5–7. När Habackuk hade lagt alla sina bekymmer i Jehovas händer kanske han undrade hur Jehova skulle reagera. Eftersom Jehova är en förstående och medkännande Far tillrättavisade han honom inte. Han förstod att Habackuks klagande bara var ett uttryck för hans förtvivlan. Med ord som egentligen var riktade till de avfälliga judarna berättade Jehova för Habackuk vad som skulle hända i en nära framtid – att slutet på den våldsamma eran var mycket nära. Habackuk kan mycket väl ha varit den första människa som fick veta detta.
8. Varför blev Habackuk förvånad över Jehovas svar?
8 Jehova förklarade för Habackuk att han var redo att gå till handling. Han skulle använda kaldéerna (babylonierna) för att straffa det våldsamma och onda folket i Juda. När Jehova sa ”i era dagar” visade han att det skulle inträffa under profetens eller hans samtidas livstid. Det här var inte alls det svar Habackuk hade förväntat sig. Kaldéerna var brutala och ännu våldsammare än hans eget folk, som åtminstone kände till Jehovas normer. Så varför skulle Jehova använda denna grymma hedniska nation till att straffa sitt folk? Det skulle ju bara leda till ännu mer lidande för Juda. Hur skulle du ha reagerat om du hade varit i Habackuks ställe?
9. Vilka ytterligare frågor funderade Habackuk på?
9 Läs Habackuk 1:12–14, 17. Även om Habackuk förstod att Jehova skulle använda babylonierna för att straffa de onda runt omkring honom, så var han förbryllad. Men han fortsatte ödmjukt att lita på Jehova och kallade honom sin ”klippa”. (5 Mos. 32:4; Jes. 26:4) Habackuk var helt inställd på att fortsätta lita på Jehovas kärlek och omtanke. Därför kände han också att han kunde ställa fler frågor. Varför skulle Jehova låta förhållandena i Juda bli ännu värre? Varför skulle han inte ingripa på en gång? Varför skulle den Allsmäktige tolerera ännu mer lidande och tiga medan ondskan bredde ut sig? Han är ju den ”Helige”, och hans ”ögon är för rena för att se på det onda”.
10. Hur kan vi känna det ibland?
10 Ibland kanske vi känner det precis som Habackuk gjorde. Vi lyssnar på Jehova. Vi litar på honom och läser och studerar hans ord, vilket stärker vårt hopp. Och vi lär oss mer om hans löften genom den undervisning vi får från hans organisation. Men vi kanske ändå undrar: När kommer vårt lidande att ta slut? Vi kan lära oss mycket av det Habackuk gjorde därnäst.
VÄNTA PÅ JEHOVA
11. Vad bestämde sig Habackuk för efter att ha lyssnat på Jehova?
11 Läs Habackuk 2:1. Habackuks samtal med Jehova gav honom frid i sinnet. Så han beslutade sig för att fortsätta vänta på Jehovas ingripande. Det här var inte bara en stundens ingivelse, för längre fram upprepade han den tanken: ”Jag väntar i stillhet på nödens dag.” (Hab. 3:16) Andra trogna tjänare har på liknande sätt visat tålamod och förtröstan, och deras fina exempel uppmuntrar oss att inte ge upp, utan vänta på att Jehova ska ingripa. (Mik. 7:7; Jak. 5:7, 8)
12. Vad kan vi lära oss av Habackuk?
12 Vad kan vi lära oss av Habackuks beslutsamhet? För det första får vi aldrig sluta be till Jehova, vad som än händer. För det andra måste vi lyssna på det Jehova säger genom sitt ord och sin organisation. För det tredje behöver vi tålmodigt vänta på Jehova och lita på att han kommer att befria oss från vår smärta när hans rätta tid är inne. Om vi efterliknar Habackuk kommer vi också att få frid i sinnet, och det hjälper oss att hålla ut. Tack vare hoppet om att vår himmelske Far ska ingripa kan vi ha tålamod och känna glädje trots alla problem vi ställs inför. (Rom. 12:12)
13. Hur uppmuntrade Jehova Habackuk?
13 Läs Habackuk 2:3. Jehova var säkert väldigt glad över Habackuks beslut att vänta på honom. Han visste precis vad hans profet gick igenom, och därför tröstade han honom kärleksfullt och försäkrade honom om att han skulle få svar på sina frågor. Snart skulle alla orosmoln skingras. Det var som om Jehova sa till honom: ”Ha bara tålamod och lita på mig. Jag kommer att besvara din bön, även om det verkar dröja!” Jehova påminde Habackuk om att han hade en bestämd tid för uppfyllelsen av sina löften, så han uppmuntrade honom att fortsätta vänta. I slutändan skulle Habackuk inte bli besviken.
14. Vilken inställning behöver vi ha i svåra tider?
14 Vi behöver också vänta på Jehova och lyssna noga på vad han har att säga oss. Det stärker vår tillit till honom och hjälper oss att känna ett inre lugn trots problem och svårigheter. Jesus uppmanade oss att inte fokusera på ”de tider eller tidsperioder” som Jehova inte har uppenbarat för oss än. (Apg. 1:7) Vi kan lita på att han vet när den rätta tiden är inne. Därför ger vi inte upp, utan väntar ödmjukt på Jehova och visar tro och tålamod. Och medan vi väntar använder vi tiden förståndigt och gör vårt bästa i tjänsten för honom. (Mark. 13:35–37; Gal. 6:9)
ETT FANTASTISKT LIV VÄNTAR DEM SOM LITAR PÅ JEHOVA
15, 16. a) Vilka löften hittar vi i Habackuks bok? b) Vad lär vi oss av dessa löften?
15 Jehova har lovat: ”Den rättfärdige ska leva på grund av sin trohet”, och ”kunskapen om Jehovas härlighet ska uppfylla hela jorden”. (Hab. 2:4, 14) Ja, de som tålmodigt förtröstar på Jehova kommer att belönas med evigt liv.
16 Vid en första anblick kan orden i Habackuk 2:4 låta ganska allmänna. Men Paulus ansåg att Jehovas löfte var så viktigt att han citerade det tre gånger i sina brev! (Rom. 1:17; Gal. 3:11; Hebr. 10:38) Vilka svårigheter den rättfärdige än får gå igenom så kommer han genom sin tro och förtröstan att få se uppfyllelsen av Guds löften. Jehova uppmanar oss att höja blicken och se bortom nuet.
17. Vilken försäkran får vi i Habackuks bok?
17 Habackuks bok innehåller en viktig lärdom för oss som lever nu i de sista dagarna. Jehovas löfte om evigt liv gäller alla rättfärdiga människor som tror och litar på honom. Vi vill därför fortsätta stärka vår tro och förtröstan på Jehova, vilka bekymmer och svårigheter vi än drabbas av. Guds ord till Habackuk försäkrar oss om att han kommer att ta hand om oss och rädda oss. Jehova vädjar till oss att lita på honom och tålmodigt invänta den fastställda tiden för hans rike att ta makten över jorden. Då kommer hela jorden att vara fylld av lyckliga och fridsamma människor som tillber Jehova. (Matt. 5:5; Hebr. 10:36–39)
TILLITEN FÖR MED SIG GLÄDJE
18. Hur påverkades Habackuk av Jehovas ord?
18 Läs Habackuk 3:16–19. Jehovas ord hade stor inverkan på Habackuk. Han tänkte på allt det fantastiska Jehova hade gjort för sitt folk i det flydda, och det stärkte hans tillit till honom. Nu visste han att Jehova snart skulle rätta till situationen! Habackuk kände sig uppmuntrad även om han förstod att det han själv genomled kanske skulle fortsätta ett tag till. Hans uppriktiga tvivel förbyttes i glädje och en orubblig förtröstan på Jehovas räddande kraft. Det han säger i vers 18 är kanske ett av de starkaste uttrycken för tillit i hela Bibeln. En del bibelkännare menar att versen ordagrant skulle kunna återges: ”Jag ska hoppa av glädje i Herren; jag ska dansa runt av fröjd i Gud.” Vilken trygghet de här verserna förmedlar till oss alla! Jehova ger oss inte bara underbara löften för framtiden, utan han försäkrar oss också om att han nu är i full färd med att förverkliga sin storslagna avsikt.
19. Hur kan vi få samma tröst och uppmuntran som Habackuk fick?
19 Det viktigaste budskapet i Habackuks bok är utan tvekan att vi måste förlita oss på Jehova. (Hab. 2:4) Vi kan bygga upp en sådan tillit genom att hela tiden dra oss närmare honom. Så vi måste 1) fortsätta be till honom och berätta om våra problem och bekymmer, 2) lyssna noga på det Jehova säger i sitt ord och följa den vägledning han ger oss genom sin organisation och 3) troget och tålmodigt vänta på Jehova. Det var det Habackuk gjorde. Hans bok må börja i moll, men den slutar verkligen i dur! Om vi efterliknar Habackuk kan vi också få känna Jehovas faderliga omfamning. Vilken bättre tröst och uppmuntran skulle vi någonsin kunna få i den här mörka världen?