Profetian ger själv en ledtråd genom att förutsäga ett verk som folket i Juda inte kommer att tro även om det berättas om det: Gud skall resa upp kaldéerna (babylonierna) till att straffa det trolösa Juda. (1:5, 6) Detta skulle kunna passa på första delen av den avgudadyrkande kung Jehojakims regering, en tid då tvivel och orättvisor grep omkring sig i Juda. Jehojakim hade blivit insatt på tronen av Farao Neko, och nationen befann sig inom Egyptens inflytelsesfär. Under sådana förhållanden hade folket anledning att tvivla på att en invasion från Babylon var möjlig. Men Nebukadnessar besegrade Farao Neko i slaget vid Karkemish år 625 f.v.t., varigenom Egyptens makt bröts.

6. Hur är tillståndet i Juda, och vilket förunderligt verk skall Jehova därför utföra?

⁶ Profeten ropar till Jehova (1:1—2:1). Den utbredda trolösheten och vantron i Juda har framkallat frågor i Habackuks sinne. ”Hur länge, o Jehova, skall jag ropa på hjälp, utan att du hör?” frågar han. ”Varför är skövling och våld inför mig?” (1:2, 3) Lagen blir kraftlös, den ondskefulle omringar den rättfärdige, och rättvisan framstår förvänd. Därför skall Jehova utföra ett verk som kommer att väcka förundran, ett verk som folket ”inte kommer att tro, även om det berättas om det”. Han ”reser upp kaldéerna”! Det är sannerligen en skräckinjagande syn som Jehova ger av denna vildsinta nation som snabbt rycker fram. Den är benägen för våldsdåd, och den samlar fångar ”alldeles som sand”. (1:5, 6, 9)