Visste du?

Vem var ”befälhavaren för tempelpolisen”? Vilka uppgifter hade han?

”Befälhavaren för tempelpolisen” fanns med bland de judiska religiösa ledare som fick apostlarna Petrus och Johannes arresterade medan de predikade. (Apostlagärningarna 4:1–3) Bibeln beskriver inte vilka uppgifter befälhavaren för tempelpolisen hade, men en del historiska källor ger intressant bakgrundsinformation.

På Jesu tid verkar han ha varit den högste prästen näst efter översteprästen. Han upprätthöll ordningen i och runt templet i Jerusalem. Han hade uppsikt över tillbedjan i templet och även över templets polisstyrka. Under sig hade han lägre befälhavare som hade uppsikt över de väktare som öppnade templets portar på morgonen och stängde dem på kvällen. De såg också till att ingen gick in på avspärrade områden, och de vaktade templets skattkammare.

Prästerna och leviterna som arbetade i templet var indelade i 24 avdelningar, som i tur och ordning tjänstgjorde i en vecka två gånger om året. Varje avdelning hade förmodligen sin egen befälhavare. (1 Krönikeboken 24:1–18)

De här befälhavarna hade stort inflytande. De nämns tillsammans med de främsta prästerna som konspirerade för att få Jesus dödad, och det var också män under deras befäl som kom för att gripa Jesus. (Lukas 22:4, 52)

I Matteus 3:4 står det att Johannes döparen åt ”gräshoppor och vildhonung”. Var det vanligt att man åt gräshoppor på den tiden?

En del har tvivlat på att Johannes verkligen åt insekter. De menar att Matteus syftade på fröskidorna från johannesbrödträdet, vilda frukter eller rentav något slags fisk. Men det grekiska ord som Matteus använde betecknar en familj gräshoppor som i dag är känd som Acrididae. Den vanligaste arten i Israel var ökengräshoppan, känd för att bilda svärmar som orsakar stor förödelse. (Joel 1:4, 7; Nahum 3:15)

Förr i tiden var gräshoppor en delikatess i Assyrien och Etiopien, och vissa beduinstammar och yemenitiska judar äter gräshoppor än i dag. I Israel var det mat för de fattiga. Först tog man bort huvudet, benen och bakkroppen. Sedan åt man mellankroppen, antingen rå eller också stekt, rostad eller soltorkad. Ibland saltade man gräshopporna eller lade dem i vinäger eller honung. Historikern Henri Daniel-Rops säger att de smakar ungefär som räkor.

Eftersom Johannes predikade i vildmarken var det förmodligen lätt att få tag på gräshoppor. (Markus 1:4) De innehåller 75 procent protein och var därför tillsammans med vildhonung ett mycket näringsrikt mål.

[Bild på sidan 28]

Assyriska tjänare som bär gräshoppor och granatäpplen.

[Bildkälla]

Från boken Discoveries Among the Ruins of Nineveh and Babylon (1853)