Ett fikonträd får belysa värdet av tro

På måndagseftermiddagen går Jesus tillbaka från Jerusalem till Betania på Olivbergets östra sluttning. Och förmodligen sover han över hos sina vänner Lasarus, Marta och Maria.

Nu är det morgon den 11 nisan. Jesus och lärjungarna går ännu en gång till templet i Jerusalem. Men det här kommer att bli sista gången Jesus besöker templet. Och det är även sista gången som han visar sig offentligt innan han firar påsken, instiftar minneshögtiden och ställs inför rätta för att avrättas.

På vägen över Olivberget mot Jerusalem ser Petrus trädet som Jesus förbannade dagen före. ”Rabbi, titta!”, utbrister han, ”fikonträdet som du förbannade har torkat.” (Markus 11:21)

Men varför har Jesus fått trädet att torka ut? Jesus förklarar: ”Jag säger er: Om ni tror och inte tvivlar, ska ni inte bara kunna göra som jag gjorde med fikonträdet. Då ska ni kunna säga till det här berget: ’Lyft dig upp och kasta dig i havet’, och det kommer att bli så. Allt vad ni ber om i era böner ska ni få, om ni har tro.” (Matteus 21:21, 22) Jesus påminner här sina lärjungar om att tro kan flytta berg. (Matteus 17:20)

Trädet som torkade ut visar alltså hur viktigt det är att ha tro på Gud. Jesus slår fast: ”Allt ni ber om i era böner, ha tro på att ni redan har fått det, så ska ni få det.” (Markus 11:24) Vilken fantastisk försäkran för alla som följer Jesus! Apostlarna behöver bära med sig det här, speciellt med tanke på de svårigheter som väntar dem. Men det torkade fikonträdet kan lära oss något mer när det gäller tro.

Israeliterna står i ett speciellt förbundsförhållande till Gud. Men precis som i fallet med trädet som bara gav sken av att bära frukt, så har nationen Israel bara gett sken av att följa Guds lag. Nationen som helhet har varken tro eller goda frukter. De förkastar till och med Guds egen son! Så när Jesus får trädet att torka visar han hur det kommer att sluta för den här fruktlösa och trolösa nationen.

Jesus och lärjungarna går in i Jerusalem. Och precis som vanligt går Jesus till templet och börjar undervisa. Folkets äldste och främsta präster har troligen i färskt minne hur Jesus dagen före körde ut försäljarna ur templet. De kommer nu och ifrågasätter Jesus: ”Vad har du för rätt att göra det här? Vem har gett dig tillåtelse?” (Markus 11:28)

Jesus svarar: ”Jag ska också ställa en fråga. Om ni svarar på den ska jag berätta vem som har gett mig tillåtelse att göra allt det här. Kom Johannes dop från himlen eller från människor? Svara mig.” Nu är det motståndarna som ställs mot väggen. Men eftersom de inte vet vad de ska svara säger de till varandra: ”Om vi säger ’från himlen’ kommer han att säga: ’Varför trodde ni inte på honom i så fall?’ Men vågar vi säga ’från människor’?” De känner att de måste vara försiktiga för att inte reta upp folket, alla var nämligen ”övertygade om att Johannes hade varit en profet”. (Markus 11:29–32)

Motståndarna kommer inte på något bra att säga, så de svarar: ”Vi vet inte.” Jesus svarar då: ”I så fall säger inte jag vem som har gett mig tillåtelse att göra detta.” (Markus 11:33)