Frågor från läsekretsen

Enligt ”King James Version” kallas de smorda kristna i 1 Petrus 2:9 för ”en utvald generation”. Bör detta påverka vår syn på hur Jesus enligt Matteus 24:34 använde ordet ”generation”?

I vissa översättningar förekommer ordet ”generation” i båda dessa verser. Enligt King James Version skrev aposteln Petrus: ”Men ni är en utvald generation, ett kungligt prästerskap, en helig nation, ett egendomsfolk, på det att ni skall förkunna hans lov, hans som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.” Och enligt samma översättning heter det att Jesus förutsade: ”Sannerligen säger jag er: Denna generation skall inte försvinna förrän alla dessa ting uppfylls.” — 1 Petrus 2:9; Matteus 24:34.

I det första skriftstället använde aposteln Petrus det grekiska ordet gẹ·nos, men i skriftstället som återger Jesu ord förekommer däremot ordet ge·ne·ạ. Dessa båda grekiska ord kanske kan verka lika, och de har också ett gemensamt rotord; men det är två skilda ord, och de har olika innebörd. I fotnoten till 1 Petrus 2:9 i studieutgåvan av New World Translation of the Holy Scriptures heter det: ”’Släkte’. Grek.: gẹ·nos; inte ge·ne·ạ, ’generation’, som i Mt 24:34.” En motsvarande fotnot finner vi i Matteus 24:34.

Som det framgår av dessa fotnoter översätts ordet gẹ·nos lämpligen med ”släkte”, vilket också svenska översättningar gör. I Första Petrus 2:9 tillämpade Petrus profetian i Jesaja 61:6 på smorda kristna som har ett himmelskt hopp. Dessa smorda kristna kommer från många nationer och stammar, men när de har blivit en del av det andliga Israels nation har deras naturliga bakgrund inte längre någon betydelse. (Romarna 10:12; Galaterna 3:28, 29; 6:16; Uppenbarelseboken 5:9, 10) Petrus identifierade dem som en i andlig bemärkelse tydligt avskild grupp — ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, en helig nation, ett folk till att vara en särskild egendom”.

I den grekiska texten med Jesu ord i Matteus 24:34 finner vi däremot ordet ge·ne·ạ. Det erkänns allmänt att Jesus inte åsyftade något speciellt släkte av människor, utan människor som levde under en viss tidsperiod.

Detta klargjorde Charles T. Russell, Sällskapet Vakttornets förste president, för närmare hundra år sedan, när han skrev: ”Ehuru orden ... [”generation” och ”släkte”] kunna sägas härleda sig från samma rot ha de likväl ej samma betydelse, och i bibeln brukas de såsom två helt skilda ord. ... Af de tre olika återgifvandena af denna profetia framgår det, att Herren använde ett helt olika ord (genea), som icke betyder ras eller stam utan generation (släktled). Andra ställen, där det grekiska ordet genea användes, bevisa, att det icke är användt i den betydelse, som ligger i ordet ras, utan om människor, som lefva samtidigt.” — Striden vid Harmageddon (femte svenska upplagan), sidan 325.

I A Handbook on the Gospel of Matthew, som har utarbetats för bibelöversättare och som utgavs så sent som 1988, heter det: ”I ... [New International Version] översätts denna generation ordagrant, men i en fotnot tillfogar man: ’Eller ras.’ Och en viss kännare av Nya testamentet tror att ’Matteus inte bara menade den första generationen av judar efter Jesus, utan alla generationer av judar som förkastar honom’. Men det finns inte något språkvetenskapligt stöd för någon av dessa slutsatser, och de måste avfärdas som försök att undvika den uppenbara innebörden. När ordet först användes, användes det uteslutande om Jesu egna samtida.”

Som vi har behandlat på sidorna 10—15 fördömde Jesus den generation av judar som levde på hans tid, hans samtida som förkastade honom. (Lukas 9:41; 11:32; 17:25) När Jesus beskrev den generationen, använde han ofta sådana bestämningsord som ”ond och äktenskapsbrytande”, ”förvänd ... utan tro” och ”äktenskapsbrytande och syndig”. (Matteus 12:39; 17:17; Markus 8:38) Sista gången Jesus använde uttrycket ”generation” var när han var tillsammans med fyra av sina apostlar på Olivberget. (Markus 13:3) Dessa män, som ännu inte var smorda med ande och inte heller var någon del av en kristen församling, utgjorde helt visst varken en ”generation” eller ett släkte eller en ras av människor. Men de kände väl till hur Jesus använde uttrycket ”generation”, när han avsåg sina samtida. Helt logiskt måste de således ha förstått vad det var han tänkte på, när han för sista gången använde uttrycket ”denna generation”.a Aposteln Petrus, som var med, uppmanade därefter judarna: ”Rädda er undan denna förvridna generation.” — Apostlagärningarna 2:40.

Vi har många gånger publicerat bevis för att mycket av det som Jesus förutsade i just detta tal (till exempel krig, jordbävningar och hungersnöd) uppfylldes mellan den tidpunkt då han uttalade denna profetia och Jerusalems ödeläggande år 70 v.t. Mycket, men inte allt, uppfylldes då. Det finns till exempel inga bevis för att ”Människosonens tecken” visade sig efter det att romarna hade anfallit Jerusalem (66—70 v.t.) och fått ”alla jordens stammar” att då slå sig själva. (Matteus 24:30) Uppfyllelsen mellan åren 33 v.t. och 70 v.t. måste följaktligen endast ha varit en första uppfyllelse och inte den fullständiga uppfyllelsen eller den uppfyllelse i stor skala som Jesus också pekade fram mot.

I inledningen till sin översättning av Josephus’ verk Bellum Judaicum (Det judiska kriget) skriver G. A. Williamson: ”Matteus berättar för oss att lärjungarna hade ställt [Jesus] en tvåfaldig fråga — de frågade både om förstörandet av Templet och om hans sista ankomst — och han gav dem också ett tvåfaldigt svar, vars första del mycket livfullt förutsade de händelser som så utförligt skulle komma att beskrivas av Josephus.”

Ja, i den första uppfyllelsen betydde uttrycket ”denna generation” av allt att döma samma sak som det gjorde vid andra tillfällen — den samtida generationen av icke troende judar. Den ”generationen” skulle inte försvinna utan att uppleva det som Jesus hade förutsagt. Som Williamson skrev uppfylldes denna profetia under de årtionden som ledde fram till Jerusalems ödeläggande, beskrivet av ögonvittnet och historikern Josephus.

I den andra eller större uppfyllelsen skulle ”denna generation” också helt logiskt vara de samtida människorna. Som den artikel som börjar på sidan 16 slår fast behöver vi inte dra slutsatsen att Jesus avsåg ett bestämt antal år som utgjorde en ”generation”.

Två grundläggande saker kan däremot sägas om vilken som helst tid som innefattas i ordet ”generation”. 1) En generation av människor kan inte betraktas som en tidsperiod om ett bestämt antal år, som fallet är med sådana tidsbeteckningar som betyder ett bestämt antal år, till exempel årtionde eller århundrade. 2) Människorna under en generation lever inte under en lång tidsperiod, utan under en relativt kort sådan.

Vad måste apostlarna därför ha tänkt, när de hörde Jesus tala om ”denna generation”? Vi vet, med facit i hand, att Jerusalems ödeläggande i den ”stora vedermödan” kom 37 år senare, men det kunde inte apostlarna, som hörde Jesus, ha känt till. När han nämnde uttrycket ”generation”, kan det inte ha förmedlat tanken på en lång tidsperiod, utan det måste i stället ha förmedlat tanken på de människor som levde under en relativt begränsad tidsperiod. Så är det också nu. Hur passande är därför inte det som Jesus sedan säger: ”Men om den dagen och timmen har ingen vetskap, varken himlarnas änglar eller Sonen, utan bara Fadern. Visa er fördenskull också ni redo, därför att vid en timme som ni inte tänker er kommer Människosonen.” — Matteus 24:36, 44.

[Fotnoter]