En hemlighet som de kristna inte får behålla för sig själva!
”Jag har talat till världen offentligt. ... Jag talade ingenting i hemlighet.” — JOHANNES 18:20.
1, 2. Vad är innebörden i det grekiska ordet my·stẹ·ri·on, så som det används i Bibeln?
I NYA VÄRLDENS översättning av den Heliga skrift har det grekiska ordet my·stẹ·ri·on 25 gånger återgetts med ”helig hemlighet” och 3 gånger med ”hemlighet”. En hemlighet som kallas helig måste verkligen vara viktig! De som har förmånen att ha fått kunskap om en sådan hemlighet bör känna sig mycket hedrade, eftersom de har räknats värdiga att få dela en hemlighet med universums suveräne Gud.
2 Det som sägs i Vines ordbok An Expository Dictionary of Old and New Testament Words bekräftar att det i de flesta fall är bättre att återge det grekiska ordet my·stẹ·ri·on med ”helig hemlighet” än med bara ”hemlighet” eller ”mysterium”. Det heter där om ordet my·stẹ·ri·on: ”I ... [de kristna grekiska skrifterna] betecknar det inte det mystiska ... , utan det som inte omedelbart kan uppfattas med sinnena och som därför bara kan förstås genom en uppenbarelse från Gud, det som görs känt på det sätt och vid den tid som Gud bestämmer och bara för dem som är upplysta av hans ande. Med hemlighet menar man i allmänhet kunskap som undanhålls, men i Bibelns språkbruk betyder det uppenbarad sanning. Därför används i synnerhet sådana ord som ’kungjord’, ’bekantgjord’, ’uppenbarad’, ’förkunnad’ och ’förstå’ i förbindelse med detta begrepp.”
3. Hur skilde sig den kristna församlingen under det första århundradet från vissa mystiska religiösa grupper?
3 Genom denna förklaring får vi vår uppmärksamhet riktad på hur den nybildade kristna församlingen skilde sig markant från de mystiska religiösa grupper som blomstrade under det första århundradet. För att upptas i en hemlig sekt måste man ofta avlägga ett tystnadslöfte för att slå vakt om religiösa läror, något som de kristna aldrig behövde göra. Det är sant att aposteln Paulus talade om ”Guds vishet i en helig hemlighet” och kallade den för ”den fördolda visheten”, dvs. fördold för ”denna tingens ordnings styresmän”. Den är inte fördold för de kristna, för vilka den har uppenbarats genom Guds ande, så att de skall kunna göra den allmänt känd. — 1 Korinthierna 2:7–12; jämför Ordspråken 1:20.
Den ”heliga hemligheten” identifierad
4. Kring vem kretsar den ”heliga hemligheten”, och hur gör den det?
4 Jehovas ”heliga hemlighet” kretsar kring Jesus Kristus. Paulus skrev: ”Han [Jehova] gjorde sin viljas heliga hemlighet känd för oss. Den är i överensstämmelse med hans beslut, det som han behagade fatta vid sig själv om en förvaltning vid de fastställda tidernas fullbordan, nämligen att sammanfatta allt igen i Kristus, det som är i himlarna och det som är på jorden. Ja, i honom.” (Efesierna 1:9, 10) Paulus uttryckte sig till och med ännu mer specifikt om den ”heliga hemlighetens” natur, när han pekade på behovet av ”en exakt kunskap om Guds heliga hemlighet, nämligen Kristus”. — Kolosserna 2:2.
5. Vad är inbegripet i den ”heliga hemligheten”?
5 Men mer är inbegripet, eftersom den ”heliga hemligheten” är mångfasetterad. Den handlar inte bara om identifieringen av Jesus som den utlovade Säden eller Messias, utan den inbegriper också den roll han har fått i uppdrag att spela i Guds uppsåt. Den inbegriper en himmelsk regering, Guds messianska kungarike, precis som Jesus tydligt förklarade, när han sade till sina lärjungar: ”Er är det förunnat att förstå himlarnas kungarikes heliga hemligheter, men dessa är det inte förunnat.” — Matteus 13:11.
6. a) Varför är det rätt att säga att den ”heliga hemligheten” hade ”förtigits i långliga tider”? b) Hur har den uppenbarats undan för undan?
6 Det skulle förflyta en lång tid från det att Guds uppsåt att tillhandahålla en grund för det messianska kungariket först omnämndes till dess att den ”heliga hemligheten” fullbordades. (Uppenbarelseboken 10:7; 1 Moseboken 3:15) Den skulle, som det framgår av en jämförelse mellan Uppenbarelseboken 10:7 och 11:15, fullbordas i och med att Guds kungarike upprättades. Det gick faktiskt omkring 4.000 år från det att det första löftet om Guds kungarike gavs i Eden till dess den blivande kungen framträdde år 29 v.t., och sedan förflöt ytterligare 1.885 år innan Guds kungarike upprättades i himlarna år 1914. Den ”heliga hemligheten” uppenbarades således successivt under en period av närmare 6.000 år. (Se sidan 16.) Paulus hade verkligen rätt, när han skrev att ”uppenbarelsen av den heliga hemlighet” som hade ”förtigits i långliga tider” nu hade ”gjorts uppenbar och ... känd”. — Romarna 16:25–27; Efesierna 3:4–11.
7. Varför kan vi lita helt och fullt på den trogna och omdömesgilla slavklassen?
7 Till skillnad från människan med sin begränsade livstid känner sig Jehova aldrig pressad av tiden till att i förtid uppenbara sina hemligheter. Detta faktum bör få oss att inte bli otåliga, om vissa bibliska frågor för närvarande inte kan förklaras på ett för oss tillfredsställande sätt. Blygsamhet får den trogna och omdömesgilla slavklassen som har förordnats att förse det kristna hushållet med mat i rätt tid att inte förmätet gå händelserna i förväg och vilt spekulera om sådant som fortfarande är oklart. Slavklassen vinnlägger sig om att inte vara dogmatisk. Den är ödmjuk nog att medge att den för närvarande inte kan besvara alla frågor och håller orden i Ordspråken 4:18 tydligt i minnet. Men hur spännande är det inte att veta att Jehova i sin egen rätta tid och på sitt eget sätt skall fortsätta att uppenbara sina hemligheter och sina uppsåt! Vi bör aldrig bli otåliga på Jehovas anordning och obetänksamt försöka rusa före Uppenbararen av hemligheter. Det är verkligen lugnande att veta att den kanal som Jehova nu använder inte gör det! Den är både trogen och omdömesgill. — Matteus 24:45; 1 Korinthierna 4:6.
Den hemlighet som har uppenbarats måste förkunnas!
8. Hur vet vi att den ”heliga hemligheten” skall göras känd?
8 Jehova uppenbarade inte sin ”heliga hemlighet” för de kristna för att de skulle hålla den dold. Den skall göras känd — enligt den princip som Jesus ställde upp för alla sina efterföljare, inte bara för ett fåtal präster: ”Ni är världens ljus. En stad kan inte döljas när den ligger på ett berg. Inte heller tänder man en lampa och sätter den under sädesmåttet, utan på lampstället, och den lyser på alla i huset. Låt likaså ert ljus lysa inför människorna, så att de kan se era förträffliga gärningar och ge ära åt er Fader som är i himlarna.” — Matteus 5:14–16; 28:19, 20.
9. Vad visar att Jesus inte var någon revolutionär, som somliga påstår?
9 Jesus hade inte några revolutionära tankar på att bilda en underjordisk organisation av efterföljare i syfte att nå hemliga mål. I boken Early Christianity and Society skriver Robert M. Grant om det försvar av de första kristna som apologeten Justinus Martyren framförde på 100-talet: ”Om de kristna vore revolutionärer, skulle de hålla sig gömda för att nå sitt mål.” Men hur skulle de kristna kunna ”hålla sig gömda” och samtidigt vara som en ”stad” som ”ligger på ett berg”? De vågade inte dölja sitt ljus under ett sädesmått! De styrande behövde därför inte frukta för deras verksamhet. Författaren fortsätter med att beskriva dem som ”kejsarens bästa bundsförvanter i fredens och den goda ordningens sak”.
10. Varför bör de kristna inte hålla sin identitet hemlig?
10 Jesus ville inte att hans lärjungar likt medlemmar av en så kallad religiös sekt skulle hålla sin identitet hemlig. (Apostlagärningarna 24:14; 28:22) Det skulle misshaga både Kristus och hans Fader, Uppenbararen av hemligheter, om vi i vår tid inte lät vårt ljus lysa, och det skulle inte heller göra oss lyckliga.
11, 12. a) Varför vill Jehova att kristendomen skall göras känd? b) Hur föregick Jesus med gott exempel?
11 Jehova önskar inte att ”någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring”. (2 Petrus 3:9; Hesekiel 18:23; 33:11; Apostlagärningarna 17:30) För att ångerfulla människor skall kunna få förlåtelse för sina synder måste de utöva tro på Jesu Kristi lösenoffer. Jesus Kristus gav sig själv som en lösen inte bara för ett fåtal, utan för alla, så att ”var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv”. (Johannes 3:16) Människor behöver få hjälp att handla på ett sådant sätt att de kan bli kvalificerade att dömas som får och inte som getter i den kommande domen. — Matteus 25:31–46.
12 Den sanna kristendomen skall inte döljas — den skall i stället göras känd på varje lämpligt sätt. Jesus föregick själv med gott exempel. När den främste prästen frågade honom om hans lärjungar och hans lära, sade han: ”Jag har talat till världen offentligt. Jag undervisade alltid i en synagoga och i templet, där alla judarna samlas; och jag talade ingenting i hemlighet.” (Johannes 18:19, 20) Vilken gudfruktig person skulle, med tanke på Jesu exempel i detta avseende, våga drista sig till att hålla det budskap hemligt som Gud har förklarat måste göras känt? Vem skulle våga gömma ”nyckeln” till den ”kunskap” som leder till evigt liv? Ett sådant handlingssätt skulle göra honom lik de religiösa skrymtarna under det första århundradet. — Lukas 11:52; Johannes 17:3.
13. Varför bör vi predika vid varje tillfälle?
13 Må ingen någonsin kunna säga att vi som Jehovas vittnen har hållit budskapet om Guds kungarike hemligt! Antingen människor vill ta emot vårt budskap eller ej, måste de få veta att det har predikats. (Jämför Hesekiel 2:5; 33:33.) Må vi därför, var vi än träffar på människor, utnyttja varje tillfälle att tala med dem om sanningens budskap.
Jehova sätter krokar i Satans käkar
14. Varför bör vi inte tveka att vara öppna i vår tillbedjan?
14 På många platser uppmärksammas Jehovas vittnen nu alltmer av medierna. Ofta blir de, i likhet med de första kristna, ställda i en oriktig dager och placeras i samma kategori som tvivelaktiga religiösa sekter och hemliga organisationer. (Apostlagärningarna 28:22) Skulle vårt öppna predikande kunna göra att vi blir än mer utsatta för angrepp? Det skulle helt visst vara oförståndigt och inte i linje med Jesu råd att i onödan inlåta sig i strid. (Ordspråken 26:17; Matteus 10:16) Men det nyttiga arbetet med att predika om Guds kungarike och hjälpa människor att förbättra sitt liv är inte något som skall döljas. Det riktar uppmärksamheten på Jehova och hans upprättade kungarike och förhärligar och upphöjer honom. Det glädjande gensvar som Bibelns sanning på senare tid har fått i Östeuropa och delar av Afrika har delvis berott på att sanningen nu kan predikas mer öppet där.
15, 16. a) Vad blir följden av vår öppenhet och vår andliga blomstring, men är detta någon orsak till oro? b) Varför sätter Jehova krokar i Satans käkar?
15 Det är sant att den öppenhet med vilken Jehovas vittnen predikar, det andliga paradis de åtnjuter och deras välstånd vad det gäller både mänskliga resurser och materiella tillgångar inte går obemärkt förbi. Detta drar till sig ärliga och uppriktiga människor, men det kan också verka frånstötande på motståndare. (2 Korinthierna 2:14–17) Det skulle faktiskt kunna vara det som till sist lockar Satans styrkor att gå till angrepp mot Guds folk.
16 Bör detta vara en orsak till oro? Inte enligt Jehovas profetia i Hesekiel, kapitel 38. Där förutsägs det att Gog i Magog, en benämning på Satan, Djävulen, sedan han efter upprättandet av Guds kungarike år 1914 förvisats till jordens närhet, skall leda ett angrepp på Guds folk. (Uppenbarelseboken 12:7–9) Så här säger Jehova till Gog: ”Du skall säga: ’Jag kommer att dra upp mot landet med öppen landsbygd. Jag kommer att dra in över dem som har ro, som bor i trygghet, som allesammans bor utan mur; och de har inte ens bom och dörrar.’ Det kommer att vara för att ta stort byte och för att ta mycket plundringsgods, för att vända din hand mot förhärjade platser som åter är bebodda och mot ett folk som är hopsamlat från nationerna, ett som samlar förmögenhet och egendom, dessa som bor på jordens mittpunkt.” (Hesekiel 38:11, 12) Vers 4 visar dock att Guds folk inte behöver frukta för det här angreppet, eftersom det är Jehova som får det till stånd. Men varför skulle Gud tillåta, ja, till och med framkalla, ett angrepp mot sitt folk? I vers 23 läser vi Jehovas svar: ”Jag kommer sannerligen att bevisa mig stor och helga mig och göra mig känd inför många nationers ögon; och de kommer sannerligen att inse att jag är Jehova.”
17. Hur bör vi betrakta Gogs nära förestående angrepp?
17 Jehovas folk kan därför, i stället för att leva i fruktan för Gogs angrepp, förväntansfullt se fram emot att också denna bibliska profetia skall uppfyllas. Det är verkligen spännande att veta att Jehova genom att välsigna sin synliga organisation och få den att blomstra sätter krokar i Satans käkar och drar honom och hans militärstyrka mot deras nederlag! — Hesekiel 38:4.
Nu mer än någonsin!
18. a) Vad börjar många människor nu inse, och varför det? b) Hur tjänar reaktionen på vårt predikande om Guds kungarike som en stark motivation?
18 Jehovas vittnen i modern tid har varit mycket öppna i att uttrycka sin på Bibeln grundade uppfattning, trots att detta inte har varit populärt. De har i årtionden varnat för riskerna med rökning och drogmissbruk, det kortsynta med släpphänt barnuppfostran, de dåliga verkningarna av underhållning fylld med våld och otillåtet sex samt riskerna med blodtransfusioner. De har också påpekat hur ologisk utvecklingsläran är. Fler och fler människor säger nu: ”Jehovas vittnen har nog rätt trots allt.” Om vi inte så öppet hade offentliggjort vad vi tror, skulle de inte ha kunnat reagera så. Och förbise inte det faktum att de genom att säga så tar ett steg i riktning mot att säga: ”Satan, du är en lögnare, och det är trots allt Jehova som har rätt.” Detta ger oss verkligen en stark motivation att fortsätta att följa Jesu exempel och offentligt tala sanningens ord! — Ordspråken 27:11.
19, 20. a) Vilken beslutsamhet gav Jehovas folk uttryck åt år 1922, och gäller de orden fortfarande? b) Hur bör vi betrakta Jehovas ”heliga hemlighet”?
19 Jehovas folk har länge insett sin skyldighet när det gäller detta. Vid ett uppmärksammat konvent år 1922 gjorde J. F. Rutherford, Sällskapet Vakttornets dåvarande president, sina åhörare hänförda när han sade: ”Varen nyktra, varen vakande, varen verksamma, varen tappra! Varen trogna och sannfärdiga vittnen för Herren! Gån framåt i kampen tilldess varje spår av Babylon är ödelagt! Utbasunen budskapet vitt och brett! Världen måste veta att Jehova är Gud och att Jesus Kristus är konungars Konung och herrars Herre. Detta är dagen framför alla dagar. Se, Konungen regerar! I ären hans offentliga budbärare. Därför annonsera, annonsera, annonsera Konungen och hans rike!”
20 Om dessa ord var viktiga år 1922, hur mycket viktigare är de då inte nu, 75 år senare, när Kristi uppenbarande som domare och hämnare har kommit så mycket närmare! Budskapet om Jehovas upprättade kungarike och om det andliga paradis som Guds folk lever i är en ”helig hemlighet”, som helt enkelt är alltför storslagen för att vi skall behålla den för oss själva. Med hjälp av helig ande måste Jesu efterföljare, som han själv uttryckligen sade, vara vittnen om hans nyckelposition i Jehovas eviga uppsåt ”till jordens mest avlägsna del”. (Apostlagärningarna 1:8; Efesierna 3:8–12) Ja, som tjänare åt Jehova, den Gud som uppenbarar hemligheter, får vi inte behålla den hemligheten för oss själva!
Hur skulle du svara?
◻ Vad är den ”heliga hemligheten”?
◻ Hur vet vi att den skall offentliggöras?
◻ Vad är det som framkallar Gogs angrepp på Jehovas folk, och hur bör vi betrakta detta?
◻ Vad bör var och en av oss vara besluten att göra?
[Ruta på sidan 16]
En ”helig hemlighet” som uppenbaras undan för undan
◻ Efter år 4026 f.v.t.: Gud lovar att låta en säd komma och tillintetgöra Satan. — 1 Moseboken 3:15
◻ År 1943 f.v.t.: Det abrahamitiska förbundet träder i kraft, i vilket det utlovas att Säden skall komma genom Abraham. — 1 Moseboken 12:1–7
◻ År 1918 f.v.t.: Isak föds som arvinge till förbundet. — 1 Moseboken 17:19; 21:1–5
◻ Omkring år 1761 f.v.t.: Jehova bekräftar att Säden skall komma genom Isaks son Jakob. — 1 Moseboken 28:10–15
◻ År 1711 f.v.t.: Jakob antyder att Säden skall komma genom hans son Juda. — 1 Moseboken 49:10
◻ År 1070–1038 f.v.t.: Kung David får veta att Säden skall vara en av hans avkomlingar och skall härska som kung för evigt. — 2 Samuelsboken 7:13–16; Psalm 89:35, 36
◻ År 29–33 v.t.: Jesus identifieras som Säden, Messias, den framtida domaren och blivande kungen. — Johannes 1:17; 4:25, 26; Apostlagärningarna 10:42, 43; 2 Korinthierna 1:20; 1 Timoteus 3:16
◻ Jesus uppenbarar att han skall ha medhärskare och meddomare, att det himmelska kungariket skall ha jordiska undersåtar och att alla hans efterföljare skall vara förkunnare av Guds kungarike. — Matteus 5:3–5; 6:10; 28:19, 20; Lukas 10:1–9; 12:32; 22:29, 30; Johannes 10:16; 14:2, 3
◻ Jesus uppenbarar att Guds kungarike skall upprättas vid en bestämd tidpunkt, vilket skulle bestyrkas av världshändelserna. — Matteus 24:3–22; Lukas 21:24
◻ År 36 v.t.: Petrus får veta att icke-judar också skall få bli medarvingar till Guds kungarike. — Apostlagärningarna 10:30–48
◻ År 55 v.t.: Paulus förklarar att medarvingarna till Guds kungarike skall uppväckas till odödlighet och oförgänglighet under Kristi närvaro. — 1 Korinthierna 15:51–54
◻ År 96 v.t.: Jesus, som redan härskar över sina smorda efterföljare, uppenbarar att deras slutliga antal skall bli 144.000. — Efesierna 5:32; Kolosserna 1:13–20; Uppenbarelseboken 1:1; 14:1–3
◻ År 1879: Zion’s Watch Tower pekar fram emot året 1914 som ett år av stor betydelse i samband med den ”heliga hemligheten”
◻ År 1925: Vakt-Tornet förklarar att Guds kungarike föddes år 1914 och att den ”heliga hemligheten” om Guds kungarike måste offentliggöras. — Uppenbarelseboken 12:1–5, 10, 17
[Bilder på sidan 15]
I likhet med sin Ledare, Jesus, förkunnar Jehovas vittnen offentligt Jehovas kungarike