Vad kan vuxna lära av barn?

”DU BÄR dig åt precis som en barnunge!” Om någon sade så till oss, skulle vi förmodligen ta det som en förolämpning. Barn är underbara, men det råder inget tvivel om att de saknar den mogenhet, erfarenhet och vishet som vanligtvis kommer med åren. (Job 12:12)

Ändå sade Jesus vid ett tillfälle till sina lärjungar: ”Jag säger er i sanning: Ifall ni inte vänder om och blir som små barn, skall ni inte alls komma in i himlarnas kungarike.” (Matteus 18:3) Vad menade Jesus? Vilka egenskaper hos barn bör vuxna efterlikna?

Bli ödmjuka som barn

Tänk på hur situationen var när Jesus gjorde det här uttalandet. Väl framme i Kapernaum efter en lång färd frågade Jesus sina lärjungar: ”Vad höll ni på att diskutera om på vägen?” Lärjungarna blev förlägna och sade inget, för de hade diskuterat med varandra om vem av dem som var störst. Till slut tog de mod till sig och frågade Jesus: ”Vem är egentligen störst i himlarnas kungarike?” (Markus 9:33, 34; Matteus 18:1)

Det kan tyckas förvånande att lärjungarna efter att ha varit tillsammans med Jesus i nästan tre år diskuterade om rang och ställning. Men de hade uppfostrats i den judiska tron, där det lades stor vikt vid sådant. Det är tydligt att den här religiösa bakgrunden ihop med mänsklig ofullkomlighet påverkade deras tänkesätt.

Jesus satte sig ner, kallade till sig lärjungarna och sade: ”Om någon vill vara först, måste han vara sist av alla och allas tjänare.” (Markus 9:35) De här orden gjorde dem säkert förbryllade. Det Jesus sade stod helt i strid med den judiska uppfattningen om storhet! Jesus kallade sedan till sig ett litet barn och ställde det vid sin sida. Han lade armarna om barnet och förklarade med eftertryck: ”Jag säger er i sanning: Ifall ni inte vänder om och blir som små barn, skall ni inte alls komma in i himlarnas kungarike. Alltså: var och en som ödmjukar sig likt detta lilla barn, denne är den störste i himlarnas kungarike.” (Matteus 18:3, 4)

Vilken kraftfull lektion i ödmjukhet! Kan du se situationen framför dig? En grupp vuxna, allvarliga män står runt omkring ett ensamt litet barn med blickarna riktade mot barnet. Så blygt och tillitsfullt barnet var! Så undergivet och försynt! Utan minsta antydan till rivalitet och illvilja! Ja, det lilla barnet personifierade på ett underbart sätt den gudaktiga egenskapen ödmjukhet.

Jesu poäng är tydlig. För att få ärva Guds kungarike måste vi bli lika ödmjuka som ett litet barn. I Jehovas stora familj finns det inte plats för tävlingslystnad och stolthet. (Galaterna 5:26) I själva verket var det just sådana drag som fick Satan, Djävulen, att göra uppror mot Gud. Det är inte att undra på att Gud hatar sådant! (Ordspråksboken 8:13)

Sanna kristna vill betjäna, inte utöva makt. Oavsett hur tråkig en uppgift är eller hur oansenlig den vi betjänar är, får sann ödmjukhet oss att göra saker för andra. En sådan ödmjukhet ger rika belöningar. Jesus säger: ”Vemhelst som tar emot ett av dessa små barn på grundval av mitt namn, han tar emot mig; och vemhelst som tar emot mig, han tar inte bara emot mig, utan också honom som har sänt ut mig.” (Markus 9:37) När vi utvecklar en generös och ödmjuk anda, liknande den som barn har, får vi vara i gemenskap med den Högste i universum och hans Son. (Johannes 17:20, 21; 1 Petrus 5:5) Vi får den lycka som kommer av att ge. (Apostlagärningarna 20:35) Dessutom får vi tillfredsställelsen att bidra till friden och enheten bland Guds folk. (Efesierna 4:1–3)

Läraktiga och tillitsfulla

Jesus framhåller sedan något annat som vuxna kan lära sig av barn. Han säger: ”Den som inte tar emot Guds kungarike likt ett litet barn skall alls inte komma in i det.” (Markus 10:15) Barn är inte bara ödmjuka, utan också läraktiga. ”De suger åt sig kunskap som svampar”, säger en mamma.

För att få ärva Guds kungarike måste vi alltså ta emot budskapet om kungariket och leva efter det. (1 Thessalonikerna 2:13) Likt nyfödda barn måste vi uppodla ”längtan efter ordets oförfalskade mjölk”, så att vi ”genom den kan växa upp till räddning”. (1 Petrus 2:2) Hur är det då om vi har svårt att förstå en viss lära i Bibeln? ”Barn fortsätter att fråga ’varför?’ tills de har fått tillfredsställande svar på sina frågor”, säger en barnskötare. Vi gör väl i att efterlikna dem i detta. Fortsätt därför att studera flitigt. Tala med erfarna kristna. Be Jehova om vishet. (Jakob 1:5) Din ihärdighet i bönen kommer utan tvivel att leda till belöning. (Matteus 7:7–11)

Någon kan undra: Är det inte lätt att läraktiga personer blir vilseledda? Inte om de har tillförlitlig vägledning. Barn, till exempel, vänder sig instinktivt till sina föräldrar för att få vägledning. ”Föräldrar visar att de är att lita på genom att de varje dag skyddar sina barn och ser till att de får allt de behöver”, säger en pappa. Vi har liknande skäl till att lita på vår himmelske Fader, Jehova. (Jakob 1:17; 1 Johannes 4:9, 10) Jehova ger oss säker vägledning genom sitt skrivna ord. Han tröstar och uppehåller oss genom sin heliga ande och sin organisation. (Matteus 24:45–47; Johannes 14:26) När vi drar nytta av de här anordningarna skyddas vi mot andlig skada. (Psalm 91:1–16)

De som bygger upp en stark förtröstan på Gud, lik den förtröstan ett barn har till sina föräldrar, får också sinnesfrid. En bibelkännare framhåller: ”När vi var barn följde vi med våra föräldrar ut och reste utan att ha pengar till biljetter och utan att veta vart vi var på väg, men ändå föll det oss aldrig in att tvivla på att våra föräldrar skulle se till att vi tryggt och säkert kom fram.” Har vi en liknande tillit till Jehova på vår resa genom livet? (Jesaja 41:10)

Obetingad tillit till Jehova hjälper oss att undvika attityder och handlingar som skulle kunna hota vår andlighet. Vi förtröstar i stället helt och fullt på Jesu ord om att vår himmelske Fader känner till allt vi gör och att han kommer att ta vård om oss så länge vi först söker kungariket och hans rättfärdighet. Det här kommer att hjälpa oss att stå emot frestelsen att sträva efter materiellt välstånd på bekostnad av andliga förpliktelser. (Matteus 6:19–34)

”Spädbarn i fråga om ondska”

Alla föds ofullkomliga, men små barn är ändå rena och oförstörda i sitt hjärta och sinne. Det är därför Bibeln uppmanar de kristna: ”Var spädbarn i fråga om ondska.” (1 Korinthierna 14:20)

Tänk på femåriga Monique, som full av iver sade till sin mamma: ”Min nya kompis, Sarah, har lockigt hår precis som jag!” Att Sarah hade en annan hudfärg och en annan etnisk tillhörighet nämnde hon inte med ett ord. En förälder säger: ”Små barn är färgblinda. De tänker inte på rastillhörighet, och de är fria från fördomar.” I det här avseendet återspeglar barn på ett underbart sätt vår opartiske Gud, som älskar människor av alla nationer. (Apostlagärningarna 10:34, 35)

Barn har också en enastående förmåga att förlåta. En förälder säger: ”När Jack och Levi bråkar, säger vi till dem att de skall be varandra om förlåtelse, och efter ett litet tag leker de glatt ihop igen. De är inte långsinta och drar inte upp det gamla. De fortsätter att vara vänner som om inget hänt.” Vilket fint exempel för vuxna att följa! (Kolosserna 3:13)

Dessutom har små barn lätt att erkänna Guds existens. (Hebréerna 11:6) Deras naturliga öppenhet och frispråkighet får dem ofta att vittna frimodigt för andra. (2 Kungaboken 5:2, 3) Deras enkla, uppriktiga böner kan få det hårdaste hjärta att mjukna. Och när de ställs inför frestelser kan de visa en enastående moralisk styrka. Vilka dyrbara gåvor små barn är! (Psalm 127:3, 4)

Utveckla de underbara egenskaper barn har

Du kanske undrar: ”Kan vuxna på nytt utveckla de fina egenskaper som är kännetecknande för barn?” Det enkla och uppmuntrande svaret på den frågan är ja! Bara det att Jesus uppmanade oss att ”bli som små barn” visar att det är möjligt. (Matteus 18:3)

Vi kan ta en illustration: En konservator har fått i uppgift att återställa ett oersättligt mästerverk i ursprungligt skick. Under arbetets gång tar han bort flera lager smuts och utplånar spåren av tidigare misslyckade restaureringsförsök. Efter mycket tålmodigt arbete framträder originalmålningens djupa färger och naturliga skönhet. På liknande sätt kan vi med ihärdiga ansträngningar, Jehovas heliga andes hjälp och det kärleksfulla stödet från den kristna församlingen återfå de fina egenskaper som fanns naturligt hos oss när vi var barn. (Efesierna 5:1)

[Bild på sidan 9]

Barn är ödmjuka av naturen

[Bild på sidan 10]

Små barn är fördomsfria och snabba att förlåta och glömma