Principer om gästfrihet och bön

På Olivbergets östra sluttning, omkring tre kilometer från Jerusalem, ligger den lilla byn Betania. (Johannes 11:18) Där bor systrarna Marta och Maria. De och deras bror Lasarus är Jesus nära vänner, och nu när han kommer på besök välkomnar de honom med öppna armar.

Det är en ära att få ha Messias som gäst, och Marta vill att Jesus ska få det allra bästa. Så hon sätter i gång att laga till en riktig festmiddag till honom. Medan Marta jobbar och står i sitter Maria vid Jesus fötter och lyssnar på honom. Efter ett tag säger Marta till Jesus: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ta hand om allt själv? Säg till henne att hon ska hjälpa mig.” (Lukas 10:40)

Men i stället för att klandra Maria ber Jesus Marta att sluta lägga all sin energi på hushållsbestyr. ”Marta, Marta, du stressar upp dig och oroar dig för så mycket. Men det är bara några få saker som behövs, eller bara en. Maria har faktiskt valt det bästa, och det ska inte tas ifrån henne.” (Lukas 10:41, 42) Jesus påpekar att Maria inte behöver ägna så mycket tid till att laga många maträtter. Det duger gott med en enklare måltid.

Marta vill vara gästfri, så tanken är god. Men att hon är så fixerad vid maten gör att hon går miste om något väldigt värdefullt. Hon kan ju få lyssna till Guds egen son! Jesus säger att Maria har gjort ett bra val. Det valet kommer hon aldrig att ångra, och hennes val kan också bli en tankeställare för oss.

Vid ett annat tillfälle framhåller Jesus en annan viktig princip. En lärjunge ber Jesus: ”Herre, lär oss att be, precis som Johannes lärde sina lärjungar.” (Lukas 11:1) Jesus tog upp det här ämnet omkring ett och ett halvt år tidigare, när han höll bergspredikan. (Matteus 6:9–13) Men denna lärjunge kanske inte var med då, så Jesus tar upp huvudtankarna igen. Sedan berättar han en liknelse för att visa hur viktigt det är att vara uthållig när man ber.

”Tänk dig att du har en vän och går till honom mitt i natten och säger: ’Snälla, får jag låna tre bröd av dig? Jag har precis fått besök av en vän som är på resande fot, och jag har inget att bjuda på.’ Men han svarar inifrån: ’Stör mig inte. Dörren är redan låst, och barnen sover bredvid mig i sängen. Jag kan inte gå upp och ge dig något.’ Jag säger er: Även om vänskapen inte är skäl nog för honom att gå upp, så kommer han att gå upp och ge sin vän det han vill ha därför att han inte ger sig.” (Lukas 11:5–8)

Den här liknelsen visar inte att Jehova är ovillig att lyssna när vi ber honom om hjälp. Poängen är att om vi fortsätter att be till vår kärleksfulle Far, så kommer han med glädje att besvara våra innerliga böner. Mannen lyssnade ju till sin vän just för att han inte gav upp. Jesus fortsätter: ”Därför säger jag: Fortsätt be, så ska ni få. Fortsätt söka, så ska ni finna. Fortsätt bulta på, så ska dörren öppnas. För den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar på ska dörren öppnas.” (Lukas 11:9, 10)

Jesus gör poängen ännu tydligare genom att dra en parallell till pappor och deras söner: ”Ja, vem av er skulle ge sin son en orm om han bad om en fisk? Och vem skulle ge honom en skorpion om han bad om ett ägg? Ni vill alltså ge goda gåvor till era barn fast ni är syndare. Tänk då hur gärna er Far i himlen vill ge helig ande till dem som ber honom om det!” (Lukas 11:11–13) I de här orden finns en underbar försäkran. Jehova lyssnar till våra böner och ger oss det vi behöver.