TUPP

(grek.: alẹktōr)

Handjuret bland hönsfåglarna. Eftersom det är mycket vanligt att hålla tamhöns (Gallus domesticus), är den stoltserande tuppen i regel en välbekant syn. Den har färggrann fjäderdräkt, långa stjärtfjädrar som hänger bakåt i en båge, en röd hudkam på huvudet och två liknande hudflikar under näbben och strupen.

Tuppen nämns inte i de hebreiska skrifterna, och i de kristna grekiska skrifterna nämns den enbart i samband med sitt galande. De flesta omnämnandena hör samman med Jesu profetia om att Petrus skulle förneka honom, en profetia som gick i uppfyllelse natten före Jesu död och nämns av alla fyra evangelieskribenterna. (Mt 26:34, 74, 75; Mk 14:30, 72; Lu 22:34, 60, 61; Joh 13:38; 18:27)

Enligt den judiska Mishna (Bava Kamma 7:7) var det förbjudet för judarna att hålla höns, eftersom dessa kunde orsaka ceremoniell orenhet, men rabbinska källor visar att det var lika vanligt att hålla höns bland judarna som bland romarna. I Mispa har man funnit ett onyxsigill med en bild av en tupp. På sigillet står det: ”Tillhör Jaasanja, kungens tjänare.” Om denne Jaasanja (eller Jesanja) är identisk med den som nämns i 2 Kungaboken 25:23 och Jeremia 40:8, vilket några menar, tyder det på att man hade tuppar i Israel på 600-talet f.v.t. Vid utgrävningen av det forntida Gibeon har man dessutom funnit en bild av en tupp på en krukskärva.

Jesus nämner både hönan, dess kycklingar och ägget i sina illustrationer, och det visar att tamhöns var välkända för dem som lyssnade till honom. (Mt 23:37; Lu 11:12; 13:34; se HÖNA.)

”Då tuppen börjar gala”. Det grekiska ordet alektorofōnịa har översatts ”då tuppen börjar gala [”i hanegället”, not]”, och detta var enligt den grekiska och romerska tidsindelningen beteckningen för nattens tredje vaktpass. (Mk 13:35) Det varade från midnatt till omkring klockan 3 på morgonen.

Jesu ord om att Petrus skulle förneka honom tre gånger innan en tupp gol har gett upphov till en del diskussion. (Mt 26:34, 74, 75; Mk 14:30, 72; Lu 22:34; Joh 13:38) På grund av det som sägs i Mishna hävdar somliga att man inte hade tuppar i Jerusalem, eftersom de orsakade ceremoniell orenhet genom sitt krafsande i jorden. De menar att Jesus egentligen talade om gallicinium, en romersk tidssignal som sägs ha blåsts med signalhorn vid det tredje vaktpassets slut av den romerske vaktpost som var stationerad på Antoniaborgens mur i Jerusalem.

Upplysningar i den judiska Talmud visar emellertid att man faktiskt födde upp tuppar i Jerusalem på den tiden. (Se t.ex. Mishna, Edujjot 6:1.) Ytterligare ett tecken på detta är att Jesus, när han sörjde över Jerusalem och beskrev den omsorg han hade haft om staden, liknade sig själv vid ”en höna [som] samlar ihop sina kycklingar under sina vingar”. (Mt 23:37) Han valde alltid illustrationer som hans åhörare lätt kunde förstå. Det verkar därför inte finnas någon grund till att tro att han i sitt uttalande till Petrus menade något annat än att en bokstavlig tupp skulle gala.

Andra menar att de fyra evangelieskildringarna verkar motsäga varandra, eftersom Matteus, Lukas och Johannes säger att tuppen gol endast en gång, medan Markus återger Jesu ord på följande sätt: ”I sanning säger jag dig: I dag, ja, nu i natt, innan en tupp gal två gånger, skall du själv förneka mig tre gånger.” Han upprepar sitt uttalande när han berättar vad som hände senare. (Mk 14:30, 72)

Det finns emellertid inte någon motsägelse här. Det är helt enkelt så att en av skribenterna tar med fler detaljer än de andra. Berättelsen handlar om Petrus, och eftersom Markus var hans nära följeslagare under en tid och utan tvivel skrev sitt evangelium med Petrus hjälp eller med utgångspunkt från det han berättade, är det rimligt att Markus redogörelse är mer detaljerad. (Vid andra tillfällen gav Matteus den mest detaljerade redogörelsen. Jfr t.ex. Mt 8:28 med Mk 5:2 och Lu 8:27 samt Mt 20:30 med Mk 10:46 och Lu 18:35.) Markus citerar alltså Jesu ord om att tuppen skulle gala ”två gånger”, medan de tre andra skribenterna endast nämner det andra och sista galandet, då Petrus brast i gråt. Därmed säger de inget som motbevisar att tuppen gol en gång tidigare.

Det är allmänt erkänt att tuppens galande länge har tjänat och fortfarande tjänar som tidsangivelse i länderna öster om Medelhavet och att det hörs ett tidigt galande vid midnatt och sedan ett fram emot gryningen. Somliga menar att det förekommer ytterligare ett mellan dessa två. Angående Johannes 13:38 sägs det i Clarkes Commentary: ”Judarna och en del andra folk delade in tiden efter ett första, ett andra och ett tredje galande.” I dag är det inte möjligt att fastställa exakta tidpunkter för dessa galanden, men det är tillräckligt för oss att veta att de användes som tidsangivelser och att Petrus förnekade Jesus tre gånger innan tuppen gol för andra gången.