Nya Världens översättning av den Heliga skrift

¹ ”’Läs Bibeln varje dag’ — dessa ord kan man läsa på en stor skylt som är uppsatt på taket till Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornets tryckeribyggnad i Arboga.” Med de orden inleddes talet ”Ökat ljus från den Heliga skrift” vid sommarens områdessammankomster med temat ”Ljusbärare”. Det gick inte att ta miste på glädjen och entusiasmen, när talaren presenterade Nya Världens översättning av den Heliga skrift på svenska. Med undantag av en så kallad bibelparafras är detta den första svenska nyöversättningen av hela Bibeln sedan 1917 års översättning gavs ut.

² Att Nya Världens översättning nu har kommit ut på svenska är verkligen en milstolpe i Jehovas vittnens teokratiska verksamhet i Sverige. Som det framhölls i presentationstalet har Nya Världens översättning stor del i uppfyllelsen av profetian i Sefanja 3:9, där det sägs att Jehova kommer att ”ge åt folken förändringen till ett rent språk”. Detta rena språk har definierats som Guds sanning som finns i hans eget ord, Bibeln, och det är fritt från människors traditioner, falska religiösa läror och hedniska villfarelser. När första bandet av den engelska översättningen New World Translation of the Christian Greek Scriptures (Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna) utgavs vid Jehovas vittnens internationella sammankomst ”Teokratiens tillväxt” år 1950, höll Sällskapet Vakttornets dåvarande president, Nathan H. Knorr, ett tal med temat ”Ett rent språk åt folken”. Så här beskrev broder Knorr sambandet mellan utgivandet av Nya Världens översättning och det rena språkets utveckling: ”Genom sina smorda vittnens teokratiska organisation har ... [Jehova] låtit bibelns sanning framstå klarare och klarare och har på det sättet renat deras tal. Därför talar och lever de nu i överensstämmelse med den annalkande nya världens språk. Och här, i detta år 1950, frambringar hans försyn denna Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna såsom en ytterligare rening av hans folks tal. Han har nåderikt skänkt den såsom ännu ett kraftigt medel att ge åt folken ett ’rent språk’.” — Se Vakttornet för 15 februari 1951, sidorna 75—87.

³ Man kan alltså säga att Nya Världens översättning har en betydelsefull del i att utbreda och förfina det rena språket. I och med utgivandet av Nya Världens översättning har många viktiga termer och uttryck som har samband med den rena sanningen i Bibeln klätts i ny språkdräkt. Genom 1976 års svenska utgåva av de kristna grekiska skrifterna har det redan blivit gängse bland oss att använda sådana uttryck som ”tillsyningsman” i stället för ”församlingsföreståndare” (1 Tim. 3:1), ”biträdande tjänare” i stället för ”församlingstjänare” (1 Tim. 3:8), ”oförtjänt omtanke” i stället för ”nåd” (Joh. 1:14), ”avslutningen på tingens ordning” i stället för ”tidens ände” (Matt. 24:3), ”nationernas fastställda tider” i stället för ”hedningarnas tider” (Luk. 21:24), ”överordnade myndigheter” i stället för ”överhet” (Rom. 13:1), ”utöva tro” i stället för ”tro” (Joh. 3:16), ”Herrens kvällsmåltid” i stället för ”Herrens måltid” (1 Kor. 11:20) och ”minnesgrav” i stället för ”grav” (Joh. 5:28).

⁴ När vi nu har fått tillgång till hela Bibeln enligt Nya Världens översättning (som inbegriper en revision av de kristna grekiska skrifterna), kommer vårt teokratiska ordförråd att påverkas i ännu större utsträckning, även om vi redan har fått stifta bekantskap med en del nya uttryck genom att de har använts i andra av Sällskapets publikationer. I den nya bibelutgåvan möter vi sådana uttryck som ”tältboning” i stället för ”tabernakel” (2 Mos. 25:9), ”härars Jehova” i stället för ”HERREN Sebaot” (1 Sam. 1:3), ”lojal” i stället för ”from” (Ps. 18:25; vers 26 i 1917), ”den stora översvämningen” i stället för ”floden” eller ”syndafloden” (Matt. 24:38) och ”ambassadör” i stället för ”sändebud” (2 Kor. 5:20). Med tanke på alla dessa förändrade ord och uttryck har vår bibelläsning fått en ny och spännande dimension — det är nästan som att läsa Bibeln på nytt. Må därför utgivandet av Nya Världens översättning sporra oss att med sann upptäckarglädje fortsätta att dagligen rannsaka de heliga skrifterna.

⁵ Men någon kanske invänder: ”Varför alla dessa förändringar? Varför alla dessa nya uttryck och namnformer?” Tänk då på vad som sägs i profetian i Sefanja 3:9 om det rena språket: ”Ty då kommer jag att ge åt folken förändringen till ett rent språk, för att de alla må anropa Jehovas namn, för att de må tjäna honom skuldra vid skuldra.” När vi lärde känna sanningen, behövde vi göra stora förändringar i vårt liv. Bibeln kallar det ”förändringen till ett rent språk”. Det är inte fråga om att lära sig ett nytt bokstavligt språk, utan det rör sig om en förändring i vad man talar om och det sätt man talar på, ja det är fråga om en förändring av hela ens levnadssätt. Ett språk är inte statiskt, det är i ständig förvandling. Eftersom det rena språket också har att göra med en rätt förståelse av sanningen i Guds ord, är det helt logiskt att det rena språket, allteftersom ljuset ökar, fortsätter att expandera, dess ordförråd berikas och utökas. Nya Världens översättning har visat sig vara ett mäktigt redskap till att förfina och utbreda det rena språket. När vi nu har tillgång till hela Bibeln enligt Nya Världens översättning, med dess noggranna återgivning av grundtexten och dess nya sätt att uttrycka saker och ting på, har vi en unik möjlighet att bättre lära känna de rena sanningarna i Guds ord och att också bli bättre förtrogna med Bibelns Författare, den suveräne Herren Jehova.

⁶ Någon har sagt att den förändring man gör när man övergår till att använda en ny bibelöversättning är lika genomgripande som den man gör när man flyttar från en bostad till en annan. Även om den nya bostaden är mycket bättre, tar det en viss tid att vänja sig vid den och att känna sig hemma i den. Det gäller helt visst de hebreiska skrifterna i ännu högre grad än de kristna grekiska skrifterna. För att vi skall få största möjliga utbyte av Nya Världens översättning och för att vi snabbt skall bli hemmastadda i den, kommer vi här att ge en del bakgrundsupplysningar till den nya översättningen, redogöra för vilken text som ligger till grund för den, var kapitel- och versindelningen skiljer sig från 1917 års översättning och hur man drar nytta av de olika hjälpmedel som bibelutgåvan är försedd med och de typografiska särdrag som man kan finna i texten. Kommande bilagor kommer att behandla vad som är utmärkande för översättningen, vad det innebär att den är noggrann, ordagrann och konsekvent, hur bibelspråket har förändrats, bakgrunden till en del nya uttryck och namnformer och skälen till vissa revideringar i de kristna grekiska skrifterna.

⁷ Från och med 1 september i år är Nya Världens översättning den bibelöversättning som i första hand citeras i Sällskapets litteratur. (Också i den litteratur som gavs ut vid sommarens områdessammankomster används den nya översättningen.) Men även i fortsättningen kommer andra översättningar att citeras när så är lämpligt. När det gäller den svenska utgåvan är förkortningen NV. Förkortningen NW står för den år 1984 på engelska utgivna New World Translation of the Holy Scriptures—With References (den så kallade referensbibeln).

De texter som ligger till grund för den nya översättningen

⁸ Bibeln skrevs ursprungligen på hebreiska, arameiska (som är besläktat med hebreiska och skrivs med hebreiska bokstäver) och allmängrekiska (koi·nẹ, koinégrekiska). Upplysningar om hur originalhandskrifternas ordalydelse har bevarats genom talrika avskrifter och gamla översättningar kan man finna i boken ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig”, studierna 4—6 (lägg särskilt märke till översiktstabellerna över textkällorna till Nya Världens översättning på sidorna 308 och 309).

⁹ DEN HEBREISKA TEXTEN: Den engelska New World Translation följer i stort den massoretiska text som föreligger i den bibelhandskrift som kallas Codex Leningradensis B 19^A, såsom den är återgiven i Rudolf Kittels Biblia Hebraica, sjunde, åttonde och nionde upplagorna (1951—1955). En ny, bearbetad upplaga av detta verk, känd som Biblia Hebraica Stuttgartensia (1977 års utgåva), användes när man utarbetade fotnoterna i 1984 års referensutgåva av New World Translation. Den svenska utgåvan, Nya Världens översättning av den Heliga skrift, är översatt från den reviderade engelska utgåvan av år 1984, vilket anges på titelbladet. Där får man emellertid också veta att man under översättningsarbetets gång hela tiden gjorde noggranna jämförelser med den hebreiska grundtexten för att undvika de fallgropar som kan vara förbundna med att översätta från en översättning. När den svenska översättningen utarbetades, använde man den nyss nämnda Biblia Hebraica Stuttgartensia för att göra dessa jämförelser. I de fall då den engelska översättningen har följt en annan läsart än den massoretiska, gör den svenska naturligtvis också det. Upplysningar om detta kan man finna i fotnoterna i 1984 års referensutgåva av New World Translation.

¹⁰ Vissa avsnitt av Bibelns hebreiska del är egentligen skrivna på arameiska men med hebreiska bokstäver. Dessa avsnitt är Esra 4:8—6:18 och Esra 7:12—26, Jeremia 10:11 och Daniel 2:4b—7:28.

¹¹ DEN GREKISKA TEXTEN: Som grund för översättningen av de kristna grekiska skrifterna i New World Translation har den textutgåva använts som utarbetades av de båda engelska forskarna B. F. Westcott och F. J. A. Hort, The New Testament in the Original Greek (utgiven första gången år 1881). Denna textutgåva väckte världsvitt uppseende och blev snart ett standardverk. Den utgör också grunden för följande översättningar till engelska: The Emphasised Bible, American Standard Version, An American Translation (Smith-Goodspeed) och Revised Standard Version. Den sistnämnda översättningen bygger också på Nestles grekiska text. Det är Westcott och Horts text som finns återgiven i The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures (1969, 1985).

¹² New World Bible Translation Committee (Nya Världens bibelöversättningskommitté) använde också Nestles grekiska text (18:e upplagan, 1948) som jämförelseunderlag. Kommittén rådfrågade dessutom de texter som utarbetats av två katolska språkforskare, jesuiterna José M. Bover (1943) och Augustinus Merk (1948). Vid revisionen av fotnoterna för 1984 års referensutgåva av New World Translation anlitade man De förenade bibelsällskapens text från år 1975 och Nestle-Alands text från år 1979.

Kapitel- och versindelning

¹³ Man upptäcker snart att det är mycket som är nytt i den nya översättningen. Något som kan verka lite förvillande i början är att kapitel- och versindelningen i Nya Världens översättning i vissa fall skiljer sig från den i andra svenska översättningar. Orsaken till detta är att vår nya översättning har anpassats till kapitel- och versindelningen i den engelska New World Translation. Detta bidrar till att göra Nya Världens översättning till en internationell ”världsöversättning” för den nya världens samhälle och möjliggör ett enhetligt referenssystem i Sällskapets litteratur. Här följer en tabell över de kapitel och verser som berörs i de hebreiska skrifterna (versindelningen i 1917 och 1982 anges inom parentes):

1Mos. 12:5, 6 (sista meningen i v. 5 i NV tillhör v. 6 i 1917)

3Mos. 15:2, 3 (andra meningen i v. 2 i NV tillhör v. 3 i 1917)

4 Mos. 12:16 (13:1)

4 Mos. 13:1—33 (13:2—34)

4 Mos. 29:40 (30:1)

4 Mos. 30:1—16 (30:2—17)

1 Sam. 20:42 (utgör i 1917 två verser, v. 42, 43)

1 Sam. 23:29 (24:1)

1 Sam. 24:1—22 (24:2—23)

1 Kung. 22:43 (de två sista meningarna i v. 43 i NV utgör v. 44 i 1917)

1 Kung. 22:44—53 (22:45—54)

Neh. 7:73; 8:1 (sista meningen i 7:73 i NV tillhör 8:1 i 1917)

Job 38:39—41 (39:1—3)

Job 39:1—30 (39:4—33)

Job 40:1—24 (39:34—38; 40:1—19)

Job 41:1—34 (40:20—28; 41:1—25)

I följande psalmer skiljer sig versindelningen oftast till följd av att överskriften i NV utgör vers 1 (eller vers 1 och 2) i 1917, men även annan skiljaktig indelning kan förekomma; se till exempel Psalm 13 och 95 nedan.

Ps. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9,

12, 13 (v. 5, 6 i NV utgör en vers, v. 6, i 1917), 18, 19,

20, 21, 22,

30, 31, 34, 36, 38, 39,

40, 41, 42, 44, 45, 46, 47, 48, 49,

51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59,

60, 61, 62, 63, 64, 65, 67, 68, 69,

70, 75, 76, 77,

80, 81, 83, 84, 85, 88, 89,

92, 95 (sista strofen i v. 7 i NV tillhör v. 8 i 1917),

102, 108,

140, 142

Pred. 5:1 (4:17)

Pred. 5:2—20 (5:1—19)

Pred. 6:12 (7:1)

Pred. 7:1—29 (7:2—30)

Höga V. 6:1 (5:17)

Höga V. 6:2—13 (6:1—12)

Dan. 4:1—3 (3:31—33)

Dan. 4:4—37 (4:1—34)

Hos. 13:16 (14:1)

Hos. 14:1—9 (14:2—10)

Jon. 1:17 (2:1)

Jon. 2:1—10 (2:2—11)

Hagg. 1:15 (2:1)

Hagg. 2:1—23 (2:2—24)

¹⁴ När det gäller de kristna grekiska skrifterna, skiljer sig i en del fall kapitel- och versindelningen i Nya Världens översättning från den i andra svenska översättningar. Här nedan följer de kapitel och verser som berörs i de kristna grekiska skrifterna (versindelningen i 1917 och 1981 anges inom parentes):

Apg. 19:40, 41 (utgör i 1917 och 1981 en vers, v. 40)

2 Kor. 13:12, 13 (utgör i 1917 och 1981 en vers, v. 12)

2 Kor. 13:14 (13:13)

Upp. 13:1 (utgör i 1917 och 1981 två verser, 12:18 och 13:1)

Hjälpmedel

¹⁵ Förutom att den nya bibelutgåvan innehåller en ny översättning, är den försedd med några extra hjälpmedel som är till stor glädje och nytta för bibelläsaren och som gör det lättare att inhämta exakt kunskap om Bibeln. Ett av dessa hjälpmedel är skriftställeshänvisningarna i mittspalten. Hur kan vi dra full nytta av dem?

¹⁶ SKRIFTSTÄLLESHÄNVISNINGAR: Det finns mer än 125.000 skriftställeshänvisningar i den nya bibelutgåvan. Dessa hänvisningar från ett skriftställe till ett eller flera andra skriftställen visar att nästan varje upplysning i Bibeln bekräftas av minst två vittnen. När man jämför de skriftställen som det hänvisas till, blir de 66 bibelböckernas inre harmoni uppenbar, och det framstår klart att de utgör en enda bok som är inspirerad av Gud.

¹⁷ Av illustrationen på nästa sida framgår det hur man kan använda skriftställeshänvisningarna. I bibeltexten finns alfabetiskt ordnade hänvisningstecken eller referensbokstäver. Dessa hänvisar läsaren till mittspalten, där det i anslutning till motsvarande bokstav finns ett eller flera skriftställen angivna. Ibland kan det finnas så många hänvisningar på en sida att de inte ryms i mittspalten, och då har extra utrymme för dem beretts nertill under den högra textspalten på samma sida.

¹⁸ Genom skriftställeshänvisningarna kan man få värdefulla upplysningar av olika slag. Med hjälp av dem finner man parallella tankar, händelser och berättelser, biografiska och geografiska upplysningar, uttalanden om bibliska profetiors uppfyllelse som finns i Bibelns egen skildring, direkta citat av fraser, uttryck eller hela verser från andra delar av Bibeln, såväl som sambandet mellan de profetiska förebilderna i lagförbundet och deras motbilder enligt de kristna grekiska skrifterna. Allt detta leder till en stor rikedom av biblisk kunskap, som kan inhämtas av den som önskar ”ströva omkring” i Guds ord. — Dan. 12:4.

¹⁹ När en hänvisning följs av beteckningen ”LXX”, betyder det att citatet i de kristna grekiska skrifterna är hämtat från den grekiska Septuaginta-översättningen (som förkortas ”LXX”) av de hebreiska skrifterna och inte från den traditionella hebreiska texten. Så till exempel hänvisas det från Romarna 9:17 till 2 Moseboken 9:16, LXX. Utförliga upplysningar om ordalydelsen i Septuaginta finns i fotnoten till den vers det hänvisas till i referensutgåvan av New World Translation.

²⁰ Låt oss nu se närmare på skriftställeshänvisningarna i skildringen av hur Jesus konfronteras med Satan enligt Matteus 4:3—11. I vers 4 besvarar Jesus den första frestelsen från Satan genom att säga: ”Det är skrivet: ’Människan skall leva inte bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.’” Som framgår av illustrationen här ovan visar skriftställeshänvisningen att Jesus citerar ett skriftställe som i våra biblar återfinns i 5 Moseboken 8:3. Satan fortsätter med en andra frestelse och försöker nu ge stöd åt den genom att säga: ”Det är ju skrivet: ’Han kommer att ge sina änglar befallning om dig, och de kommer att bära dig på händerna, för att du aldrig må stöta din fot mot en sten.’” Varifrån hämtade Satan dessa ord? Hänvisningen i mittspalten för oss till Psalm 91:11, 12. Just det, Satan citerar ett skriftställe och agerar på så sätt som ”en ljusets ängel”. (2 Kor. 11:14) Jesus svarar: ”Det är också skrivet: ’Du skall inte sätta Jehova, din Gud, på prov.’” Detta är också ett citat från Skrifterna, men nu är det naturligtvis korrekt och riktigt tillämpat. Varifrån citerar Jesus? Skriftställeshänvisningen leder oss till 5 Moseboken 6:16. När Jesus för tredje gången utsätts för en frestelse, citerar han återigen ett skriftställe. Varifrån citerar han den här gången? Från 5 Moseboken 6:13, enligt hänvisningen i mittspalten. På detta och på många andra sätt får vi stor nytta av de 125.000 skriftställeshänvisningarna i den nya bibelutgåvan.

²¹ Ibland kan hänvisningarna kallas ”korshänvisningar”. En ordbok definierar ”korshänvisning” så här: ”hänvisning från ett ställe till ett annat och från detta ställe tillbaka igen”. Detta gäller om exemplet i illustrationen här ovan. När man från Matteus 4:4 går till 5 Moseboken 8:3, finner man där en hänvisning tillbaka till Matteus 4:4.

²² Låt oss se på ett annat exempel som visar värdet av skriftställeshänvisningarna. Vi tänker oss att du läser Matteus 6:10. Du kanske själv mediterar över detta skriftställe eller önskar resonera om innebörden i denna bibelvers med någon annan som du vet är intresserad av Bibeln. Versen lyder: ”Må ditt kungarike(^l) komma. Må din vilja(^m) ske, såsom i himlen så också på jorden.(ⁿ)” I den här versen finner du alltså en referensbokstav efter vart och ett av huvudorden ”kungarike”, ”vilja” och ”jorden”. När du så går till motsvarande bokstäver i mittspalten, finner du sammanlagt nio olika skriftställeshänvisningar som kan berika ditt studium eller utgöra en disposition till ett samtal om Guds kungarike.

²³ Ytterligare ett exempel som mycket fint belyser nyttan av skriftställeshänvisningarna är 1 Moseboken 3:15. Jehova Gud riktar sig där till ormen och använder uttrycken ”dig” och ”din säd”, och likaså nämner Gud ”kvinnan” och ”hennes säd”. Vem eller vilka avses med dessa uttryck? Slå upp de olika skriftställen som det hänvisas till i mittspalten. Du kommer att finna dessa skriftställen mycket intressanta, eftersom de hjälper dig att identifiera de olika aktörerna i det profetiska dramat. Ett bibelstudium med hjälp av skriftställeshänvisningarna kan bli mycket berikande. Ja, skriftställeshänvisningarna i den nya bibelutgåvan bidrar till att orden i Daniels bok fortsätter att uppfyllas: ”Många kommer att ströva omkring, och den sanna kunskapen kommer att bli överflödande.” — Dan. 12:4.

²⁴ ANDRA HJÄLPMEDEL: Som hjälp åt läsaren har den här bibelutgåvan också försetts med ett register över ord i Bibeln och ett tillägg som innehåller kartor och artiklar om grundläggande bibliska läror. Längst bak finns också ett stort urval skriftställen med vars hjälp bibliska frågor kan besvaras. Fler upplysningar om dessa hjälpmedel finns på sidorna 6 och 7 i den här bilagan.

Typografiska särdrag

²⁵ Eftersom Nya Världens översättning söker vara en noggrann, ordagrann och konsekvent översättning avsedd för verkligt bibelstudium, har den olika typografiska ”finesser” för att spegla detaljer i grundtexten som annars skulle gå förlorade vid översättning. Typografiska särdrag av detta slag förklaras på sidan 1550 i den nya bibelutgåvan, men några fler upplysningar kan vara till hjälp för att man skall kunna dra full nytta av dem.

²⁶ KURSIVERING: Kursivering används när orden ”en”, ”ett” och ”andra” är räkneord. I Johannes 10:16 heter det till exempel: ”Och jag har andra får, som inte är av den här fållan; också dem måste jag föra fram, och de kommer att lyssna till min röst, och de kommer att bli en hjord, en herde.” Kursiveringen visar alltså att det är fråga om räkneordet ”en” (på engelska: ”one”) och inte den obestämda artikeln ”en” (på engelska: ”a”). I Första Moseboken 41:43 läser vi: ”Dessutom lät han [Farao] honom [Josef] åka i den andra ärevagnen som han hade.” Kursiveringen visar att ”andra” här är ett räkneord och inte ett pronomen; det gällde alltså den vagn som var den andra, nummer två, i ordningen. Ett annat exempel finns i Sefanja 1:10.

²⁷ BRUK AV STORA BOKSTÄVER (KAPITÄLER): När ett substantivs pluralform (flertalsform) på svenska inte tydligt framgår av sammanhanget, skrivs ordet med kapitäler, till exempel ”BERG”. I Amos 3:9 sägs det bland annat: ”Församla er mot Samarias BERG.” På hebreiska (och engelska) står ordet för ”berg” i pluralis (flertal), men på svenska framgår det inte om det är pluralis eller singularis (ental), eftersom pluralformen inte skiljer sig från singularformen. I sådana fall används kapitäler för att markera att hebreiskan (och engelskan) anger pluralis. Andra exempel är 3 Moseboken 23:18; 2 Samuelsboken 2:12, 13 och Malaki 1:3.

²⁸ Vidare används stora bokstäver (kapitäler) för att markera att en uppmaning (imperativ) riktas till flera, en detalj som framgår av grundtexten. Ett exempel finner vi i Psalm 148:1: ”LOVPRISA Jehova från himlarna.” I äldre svenskt språkbruk användes pluralformer av verben, vilket bland annat gjorde det möjligt att avgöra om en uppmaning var riktad till en eller flera. I 1917 års översättning heter det till exempel i Psalm 146:1: ”Lova HERREN, min själ”, alltså en uppmaning riktad till en. Men i Psalm 148:1, där uppmaningen är riktad till flera, heter det följaktligen i 1917 års översättning: ”Loven HERREN från himmelen.” Verbens pluralformer används emellertid inte längre i svenskan, och i sådana fall brukas alltså kapitäler i Nya Världens översättning för att markera att uppmaningen riktas till flera, en detalj i grundtexten som annars skulle gå förlorad vid översättning. Men om det av sammanhanget i den svenska översättningen klart framgår att uppmaningen riktas till flera, har inte någon sådan markering gjorts.

²⁹ SPÄRRNING: När titeln ”Kristus” står med bestämd artikel i den grekiska (och engelska) texten, markeras det på svenska med spärrad stil: ”K r i s t u s”. Det grekiska ordet Khri·stọs betyder ”smord”, ”en som är smord”, men ordet har inte översatts, utan återges med den latinska formen ”Kristus”. Det utgör en titel som motsvarar hebreiskans ”Messias”. I vissa fall förekommer Khri·stọs med bestämd artikel på grekiska, ho Khri·stọs. Men det medför svårigheter på svenska att sätta ordet ”Kristus” i bestämd form. Några översättningar har då valt att lämna den bestämda artikeln utan avseende, andra återger uttrycket ho Khri·stọs med ”den Smorde” eller ”Messias”. Det bör framhållas att när den bestämda artikeln förekommer, är det inte så mycket fråga om personen Jesus Kristus som om begreppet ”den Smorde”, ”den utlovade Kristus”, ”Messias”. Men eftersom Nya Världens översättning söker vara en konsekvent översättning, återger den nu med ett undantag det grekiska ordet Khri·stọs med ”Kristus”. Att den bestämda artikeln ibland finns med i grundtexten är emellertid av betydelse och bör inte ignoreras. Därför har Nya Världens översättning valt att markera detta med spärrad stil, alltså ”K r i s t u s”. Se till exempel Matteus 2:4 och 23:10. (För ytterligare upplysningar om titeln ”Kristus” och bruket av bestämd artikel i samband med den, se Insight on the Scriptures, band 1, sidan 438, under ”Christ”.)

³⁰ HAKPARENTES: Nya Världens översättning söker återge den hebreiska, arameiska och grekiska grundtexten så ordagrant som möjligt. När det i överensstämmelse med sammanhanget har satts in ord i översättningen som det inte finns någon direkt motsvarighet till i grundtexten men som behövs för att göra den svenska meningsbyggnaden fullständig eller för att göra texten klar och begriplig, är dessa ord satta inom hakparentes [ ]. Se till exempel 1 Moseboken 1:12, 14, 21 och Matteus 2:6, 9, 16.

³¹ DUBBEL HAKPARENTES: [[ ]] anger interpolationer (inskjutna tillägg) i den grekiska grundtexten. Det gäller ord som Westcott och Hort har med i sin grekiska text men som de räknar som tillägg och därför har satt inom dubbel hakparentes. I Nya Världens översättning, som är grundad på Westcott och Horts text, är sådana ord därför också satta inom dubbel hakparentes. Ett exempel är Matteus 27:49, där Nya Världens översättning i slutet av versen har följande mening inom dubbel hakparentes: ”En annan tog ett spjut och stack honom i sidan, och blod och vatten kom ut.” Denna mening, som inte finns med vare sig i 1917 eller i 1981 års översättning, finns alltså med i Westcott och Horts text, men de räknar den för att vara ett tillägg, och i en fotnot anger de vilka handskrifter den finns med i och vilka handskrifter den inte finns med i. Sådana upplysningar kan man också finna i fotnoten till detta ställe i referensutgåvan av New World Translation.

³² Ett annat intressant exempel är Lukas 23:34, där följande mening står inom dubbel hakparentes i Nya Världens översättning: ”Men Jesus sade: ’Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.’” Dessa ord, som av vissa betraktas som oäkta, står också inom dubbel hakparentes i Westcott och Horts grekiska text. Med dubbel hakparentes önskar dessa forskare ange att vittnesmålen till förmån för dessa ord inte är entydiga, en detalj som alltså redovisas i texten till Nya Världens översättning. I fotnoten till Lukas 23:34 i referensutgåvan av New World Translation får man veta att orden finns med i sådana handskrifter som Codex Sinaiticus och Codex Ephraemi Syri rescriptus såväl som i den latinska Vulgataöversättningen, men att de är utelämnade i Codex Vaticanus 1209, Codex Bezae och den syriska översättningen Codex Syrus Sinaiticus. (För ytterligare upplysningar, se Vakttornet för 1 oktober 1963, sidorna 455, 456; jämför också noten till Lukas 23:34 i 1981 års svenska översättning.)

³³ Vid läsning av Bibeln, till exempel när man högläser ett skriftställe vid ett församlingsmöte, bör man inte hoppa över ord som står inom parentes, hakparentes eller dubbel hakparentes. Hakparentestecken utelämnas i citat från Nya Världens översättning i Sällskapets litteratur.

³⁴ BETONINGSMARKERING: Som en hjälp till ett korrekt och enhetligt uttal är flertalet egennamn, alla translittereringar och en del andra ord försedda med en betoningspunkt under vokalen i den stavelse där betoningen skall ligga, t.ex. ”Jọsua”, ”Isẹbel”, ”Darịus” och ”Filẹmon”. Namnet ”Jehovạ” har i den svenska översättningen också försetts med betoningsmarkering, eftersom det är vanligt att människor i vårt land uttalar namnet med felaktig betoning. Denna betoningsmarkering kommer att vara till hjälp när vi använder Bibeln i tjänsten på fältet och vid bibelstudier med intresserade människor.

³⁵ Betonad diftong (förening av två vokalljud) anges med en punkt under och mellan de två vokalerna, till exempel ”Betsaida”; också dubbeltecknad vokal som skall betonas anges med en punkt under och mellan vokalerna, till exempel ”Beelsebub”. När två obetonade vokaler skall uttalas separat, anges det med en upphöjd punkt inskjuten mellan vokalerna, till exempel ”Ạdbe·el”. En upphöjd punkt används också ibland för att ange om bokstavskombinationen ”sh” skall uttalas som ett sje-ljud, till exempel ”Jạ·shar”, eller separat, till exempel ”Jịs·har”; också i vissa andra namn, till exempel ”Hadad·ẹser”, används en upphöjd punkt för att underlätta uttalet. I translittererade ord (i all Sällskapets litteratur) anges betoningen enligt samma system, men med den skillnaden att i en betonad diftong sätts betoningspunkten under första vokalen, till exempel ”por·nẹi·a”. När en translitterering avviker från hur ordet bör uttalas tillfogas inom parentes en transkription, till exempel: ”hại·des (läs: hạdes)”. En upphöjd punkt i translittererade ord används för att markera grundspråkets stavelser, till exempel i Psalm 111:1: ”ʼẠ·lef”.

³⁶ Vid fastställande av namnens uttal har hänsyn tagits till svenska uttalsregler, till namnets form på grundspråket, till vad svenska uppslagsverk anger samt till eventuellt hävdvunnet uttal.

Använd den själv och rekommendera den åt andra

³⁷ Eftersom vi är flitiga bibelforskare, har vi säkert kommit bra i gång med att använda den nya översättningen. Man lär känna den bäst genom att ta sig tid att läsa längre sammanhängande avsnitt i den och genom att använda den i all teokratisk verksamhet. Naturligtvis bör den användas vid all undervisning från podiet, och föredragshållare bör anpassa sina offentliga föredrag till ordalydelsen i Nya Världens översättning.

³⁸ Om vi själva gör oss väl förtrogna med den nya översättningen och grundligt sätter oss in i den, kommer vi att med stor entusiasm och övertygelse rekommendera den åt andra.

[Uppslaget sidorna 6, 7]

Kolumntitlar

Överst på varje sida finns en kortfattad beskrivning av innehållet på sidan. Dessa kolumntitlar kan ge en snabb överblick över innehållet i en bibelbok.

Typografi

För att hjälpa läsaren att snabbt och korrekt förstå texten är prosatexterna ordnade i avsnitt eller stycken, inte i första hand efter versindelningen, utan enligt en logisk uppdelning av stoffet. (Siffrorna som markerar versnumren är emellertid satta i halvfet stil, för att det alltid skall vara lätt att hitta de enskilda verserna.)

Poetiskt stoff är satt i versrader, så att den hebreiska poesins rytm och bruk av parallellismer framhävs, och alfabetiska akrostikon, i vilka varje rad eller strof på grundspråket börjar med en ny bokstav i alfabetisk följd, är tydligt markerade genom att de hebreiska bokstäverna anges för varje rad eller strof. Se till exempel Psalm 37.

Som en hjälp till ett korrekt och enhetligt uttal är flertalet egennamn, alla translittereringar och en del andra ord försedda med en betoningspunkt under vokalen i den stavelse där betoningen skall ligga.

Mittspalt med skriftställeshänvisningar

Denna utgåva innehåller mer än 125.000 skriftställeshänvisningar (korshänvisningar). Referensbokstäverna i texten hänvisar läsaren till skriftställeshänvisningarna i mittspalten. Se vidare paragraferna 16—23.

Bibliska ämnen för samtal

Denna del i slutet av bibelutgåvan innehåller 110 förslag till svar på frågor angående vad Bibeln lär. Under varje ämne finns ett litet urval skriftställeshänvisningar ordnade till en logisk disposition.

Tillägg

Som en förklaring till själva översättningen redogörs det här för 1) bruket av Guds namn, Jehova, i Bibelns hebreiska, arameiska och grekiska skrifter, 2) innebörden i det grekiska ordet ”Gehenna”, 3) de olika betydelser som ligger i ordet ”själ” och 4) innebörden i det hebreiska ordet ”Sheol” och det grekiska ordet ”Hades”.

Översiktstabell över Bibelns böcker

På sidorna 1549 och 1550 finns en tabell som upplyser om vem som har skrivit varje särskild bibelbok, var den skrevs, när den fullbordades och vilken tid den omfattar, upplysningar som är bra att ha till hands när man vill placera in ett skriftställe i dess rätta tidsmässiga sammanhang för att få den korrekta förståelsen av det.

Kartor

Det finns sex kartor med namn hämtade från både biblisk historia och världshistoria.

Register över ord i Bibeln

I slutet av den nya bibelutgåvan finns ett 92-sidigt register över ord och uttryck i Bibeln. Med hjälp av de mer än 4.800 uppslagsorden kan man finna omkring 20.000 skriftställen. Detta register kommer att vara till ovärderlig hjälp när man kommer ihåg ordalydelsen, eller bara en del av ordalydelsen, i ett skriftställe men inte minns var i Bibeln det står.

I begränsad omfattning kan man också finna ord och uttryck som man är van vid från 1917 års översättning. Vid dessa ord får man en hänvisning till motsvarande ord i den nya översättningen. Om man till exempel söker ordet ”nåd”, får man uppmaningen: ”Se KÄRLEKSFULL OMTANKE, OFÖRTJÄNT OMTANKE”.

När man slår upp ett visst ord eller uttryck, blir man ibland uppmärksammad på att det kan vara värt att söka också på andra ställen i ordregistret. Om man till exempel slår upp ordet ”nitälskan”, finner man uppmaningen: ”Se också ODELAD HÄNGIVENHET”.

Registret innehåller ord som berör viktiga lärofrågor, till exempel ”lösen”, ”själ” och ”uppståndelse”. Det urval skriftställen som man finner under sådana ord gör registret väl lämpat som grundval för personligt studium. Med hjälp av dessa skriftställen kan man också finna många olika argument som man kan använda i ett bibliskt samtal. I ordregistret har också många geografiska namn och personnamn i Bibeln tagits med. Detta register över ord i Bibeln kommer att vara till stor hjälp för bibelläsaren att finna det han söker. — Matteus 7:7.